Nytorget
Nytorget är ett torg på Södermalm i Stockholm vid Nytorgsgatan. Det avgränsas i norr av Skånegatan och i öster av kvarteret Bondesonen större. Nytorget kallas även gatstumpen längs torgets östra sida. Den var tidigare en del av Malmgårdsvägen. Vid Nytorget ligger ett flertal kaféer, barer och restauranger.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Torget finns omnämnt som "Nytorghet" sedan 1671. Då fanns det också en kvarn (se Nytorgs kvarn), som kallades "Mäster Pärs Kwarn", ägd av kyrkoherden i Katarina, Per Arenbechius (1620–1673). Kvarnen benämndes 1733 av Petrus Tillaeus "Nytorgs qu:".
Per Arenbechius omnämndes även som kvarnägare av Michel Jöranssons kvarn och Fatburan. Området kring Nytorget och Hammarby sjö blev ett centrum för textilnäringen i Stockholms tidiga industrialisering. Än idag finns äldre arbetarbostäder i trä och sten bevarade längs med torgets östra sida och är ett av Stockholms värdefulla kulturreservat. Husen upprustades under 1970-talet. Torget spelar en central roll i Per Anders Fogelströms romaner i "stadenserien" (se Mina drömmars stad). Trähusbebyggelsen sträckte sig från Nytorget upp mot Vita Bergen, men den kontakten bröts när Renstiernas gata sprängdes ner på 1930-talet.
Nytorget har använts såsom bestraffnings- och avrättningsplats. Det var ett av de tre torg där Gustav III:s mördare Johan Jacob Anckarström hudflängdes, d.v.s. piskades, i tre dagar. På norra sidan av torget stod, åtminstone från 1730-talet, ett spruthus där Stockholms brandförsvar kunde tanka släckvatten. Spruthuset omvandlades senare till en saluhall. Under 1800-talets början omtalades Nytorget som en ”nederlagsplats för orenlighet”, vilket måste tolkas som att torget var ganska nedgånget.
På 1930-talet anlades en lekplats på torget och på 1940-talet byggdes en park efter ritningar av stadsträdgårdsmästaren Holger Blom. Han tillämpade den så kallade Stockholmsstilen och försåg parken med stenmurar, trappor, spegeldamm och parklek.[1]
Vid Nytorget 15 ligger den gamla industribyggnaden Malongen från 1660-talet. Malongen har använts som fabrik, sjukhus, nödbostäder och folkskola. Idag finns här konstnärsateljéer. Huset är en av Stockholms äldsta bevarade industribyggnader och är blåklassat av Stockholms stadsmuseum.
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Husraden i kvarteret Bondesonen större.
-
Malongen Nytorget 15.
-
Nytorget 3, trähus från 1700-talet.
-
Nytorget på sommaren 2009.
-
Nytorget på våren 2014.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (återtryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. sid. 213. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1
Noter
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Nytorget.
- Stockholmskällan har media som rör Nytorget