Hoppa till innehållet

Olof Rudolf Cederström

Från Wikipedia
Olof Rudolf Cederström
Olof Rudolf Cederström[1].
Titlar
Tidsperiod -1819
Tidsperiod 1823
Tidsperiod 1819
Tidsperiod 1818
Yrke Militär och statsråd
Militärtjänst
I tjänst för Sverige
Försvarsgren Kungliga Flottan
Land Sverige
Tjänstetid 1779 - 1828
Grad Generalamiral
Enhet Örlogsflottan
Befäl Kungliga Flottan
Slag/krig Gustav III:s ryska krig

Barbareskkriget 1801-1805
Finska kriget

Utmärkelser Serafimerorden
Riddare med Stora Korset av Svärdsorden
Kommendör med Stora Korset av Svärdsorden
Upphöjd till Greve
Personfakta
Född 18 februari 1764
Landskrona
Död 1 juni 1833
Lövsta
Släkt
Frälse- eller adelsätt Cederström
Sätesgård Lövsta i Uppland
Far Friherre Clas Cederström (1726–1778)
Mor Margareta Elisabet von Mevius
Familj
Gift 1793
Make/maka grevinnan Charlotta Katarina Wrangel af Sauss

Olof Rudolf Cederström, född 8 februari 1764 i Landskrona, död 1 juni 1833 i Funbo socken, Uppsala län, var en svensk greve, sjömilitär, statsråd och en av rikets herrar.

Cederström anställdes 1779 vid amiralitetet.[1] Tidig tjänstgöring inkluderade bland annat en period som hamnkapten i den svenska kolonin Saint-Barthélemy.[2] Under Gustav III:s ryska krig utförde han den 17 mars 1790 den lyckade räden mot Rågersvik (dagens Paldiski) som chef för en liten eskader (bestående av två fregatter och ett par briggar)[1] där en stor mängd ryskt krigsmateriel förstördes,[2] vilket ledde till utnämning till major.[1] Han utmärkte sig också vid slaget vid Reval (Tallinn) och vid Viborgska gatloppet.[2] Han befordrades till överstelöjtnant 22 december 1793, överste 21 juni 1795 och ledde 1796 och 1798 en fregatteskader i Nordsjön till skydd mot engelska kapare.[2]

Cederström befordrades 9 april 1801 till konteramiral och sändes till Medelhavet för att komma tillrätta med tripolitanska sjörövare, en del av det som kom att kallas barbareskkriget.[1] Under finska kriget anförde han år 1808 den expedition till Gotland som fördrev de ryska styrkor som landstigit där.[1] Utnämnd till vice landshövdingGotland fick han i uppgift att stärka öns försvar, bland annat genom uppsättandet av Gotlands nationalbeväring.[1] 1813 blev han förordnad till general över svenska sjöstyrkan mot Danmark och Frankrike.[1] 1814 utsågs han till guvernör för nya kolonin Svenska Guadeloupe, detta uppdrag ställdes senare in. Den 8 augusti 1815 blev han statsråd och samma år generaladjutant för flottan, 1818 amiral och 1 juni 1820 överamiral.

Cederström blev 1823 generalamiral och chef för "Kunglig majestäts flotta", som enligt hans förslag bildats genom sammanslagning av örlogsflottan och arméns flotta.[1] På denna post lastades han för sitt agerande vid försäljning av fartyg från flottan i den så kallade skeppshandeln, vilket ledde till hans avgång 1828 "mot slutet af sin lysande bana"[2]. Sina sista år levde han på egendomen Lövsta i Uppland.

Cederström blev hedersledamot av Krigsvetenskapsakademien 1809. Han upphöjdes till greve den 11 maj 1819 och introducerades den 30 maj 1821. Cederström var son till översten friherre Claes Cederström (1726–1778) och Margareta Elisabet, född von Mevius (1740–1824). Han gifte sig 16 februari 1793 med grevinnan Charlotta Katarina Wrangel af Sauss (född 1767).[1] Sonen Claes Anton var far till Claes och Thure Cederström. Dottern Margareta Charlotta var gift med Claes August Cronstedt och mor till August och Rudolf Cronstedt. Sonen Thure var far till Anton Cederström.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  • Matrikel öfwer dem af Swea-Rikes ridderskap och adel, som från år 1817 till närwarande tid blifwit introducerade, Carl Fredrik Rothlieb, Stockholm 1823 s. 24ff
  1. ^ [a b c d e f g h i j] Cederström, Olof Rudolf, artikel i Svenskt biografiskt handlexikon, vol. I, sid 176-178 (1906)
  2. ^ [a b c d e] Cederström, Olof Rudolf, artikel i Nordisk familjebok, band 3, spalt 129-130 (1880).

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]