Skogshöns

	Skogshöns
	Strålstjärtshöna (C. urophasianus)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Hönsfåglar; Galliformes
Familj	Fasanfåglar; Phasianidae (se text)
Underfamilj	Skogshöns; Tetraoninae
Vetenskapligt namn
	§ Tetraoninae
Auktor	Vigors, 1825
Släkten
	Falcipennis; Dendragapus; Lagopus; Lyrurus; Tetrao; Bonasa; Centrocercus; Tympanuchus;

Skogshöns (tidigare ibland kallade orrfåglar) är en grupp fåglar, inom ordningen hönsfåglar som förekommer över stora delar av norra halvklotet. Tidigare kategoriserades de som den egna familjen Tetraonidae, men genetiska studier visar att de är en del av fasanfåglarna (Phasianidae).^[1]

Utbredning

Gruppen lever i tempererade och subarktiska områden i den holarktiska regionen och de cirka 25 arterna återfinns i Europa, norra och mellersta Asien samt Nordamerika. Den absoluta merparten är stannfåglar men vissa bestånd företar sig kortare förflyttningar, främst till lägre regioner under vinterhalvåret.

Utseende och anatomi

Skogshönsen har tjock och klumpig kropp, proportionerligt korta vingar, litet huvud och kort, stark och välvd näbb. De har kraftiga ben som är försedda med en bakre tå, men saknar sporrar.

Ekologi

Hos alla arter, med undantag av dalripan, är tuppen polygam och många av arterna har komplexa och praktfulla parningslekar där tupparna utmanar varandra i en sorts turneringar på specifika lekplatser. Skogshönsen är främst växtätare, men äter även insekter - speciellt de juvenila fåglarna.

Skogshönsen och människan

Många arter av skogshöns jagas som vilt.

Arter

Ordning och släktesindelning efter International Ornithological Congress:^[2] Släkte Bonasa

Kragjärpe (Bonasa umbellus)

Släkte Tetrastes

Järpe (Tetrastes bonasia)
Kinesisk järpe (Tetrastes sewerzowi)

Släkte Centrocercus

Strålstjärtshöna (Centrocercus urophasianus)
Gunnisonhöna (Centrocercus minimus)

Släkte Dendragapus

Gråjärpe (Dendragapus obscurus)
Sotjärpe (Dendragapus fuliginosus)

Släkte Tympanuchus

Spetsstjärtad präriehöna (Tympanuchus phasianellus)
Större präriehöna (Tympanuchus cupido)
- T. c. cupido (nominatformen utdöd sedan 1932) – kan ha utgjort en egen art.
Mindre präriehöna (Tympanuchus pallidicinctus)

Släkte ripor (Lagopus)

Vitstjärtad ripa (Lagopus leucura)
Dalripa (Lagopus lagopus)
- Moripa (L. l. scoticus)
Fjällripa (Lagopus muta)

Släkte Falcipennis

Amurjärpe (Dendragapus falcipennis]

Släkte Canachites

Granjärpe (Canachites canadensis)

Släkte tjädrar (Tetrao)

Tjäder (Tetrao urogallus)
Svartnäbbad tjäder (Tetrao urogalloides)

Släkte orrar (Lyrurus)

Orre (Lyrurus tetrix)
Kaukasisk orre (Lyrurus mlokosiewiczi)

Se även

Lista över häckande skogshönsarter i Sverige

Referenser

Delar av artikeln är översatt från engelska wikipedias artikel Grouse, läst 29 augusti 2007.

Noter

^ Gutiérrez, R.J., Barrowclough, G.F. & Groth, J.G. (2000) A classification of the grouse (Aves: Tetraoninae) based on mitochondrial DNA sequences., Wildl. Biol., vol.6, sid 205-211 [1].
^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.11.2.

Externa länkar

Videor av fälthöns
Wikimedia Commons har media som rör Skogshöns.
Bilder & media

[1] Gutiérrez, R.J., Barrowclough, G.F. & Groth, J.G. (2000) A classification of the grouse (Aves: Tetraoninae) based on mitochondrial DNA sequences., Wildl. Biol., vol.6, sid 205-211 [1].

[IOC-2] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.11.2.

[1]

[2]