Smithson Tennant

Smithson Tennant
	Smithson Tennant
Född	30 november 1761; Selby, Storbritannien
Död	22 februari 1815 (53 år); Boulogne-sur-Mer, Frankrike
Medborgare i	Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vid	Edinburghs universitet; Christ's College; Beverley Grammar School
Sysselsättning	Kemist
Arbetsgivare	Universitetet i Cambridge
Utmärkelser
	Copleymedaljen (1804); Fellow of the Royal Society
	Redigera Wikidata

Smithson Tennant, (FRS) född den 30 november 1761^[6] i Selby i Yorkshire i England, död den 22 februari 1815^[7] i Boulogne-sur-Mer i Frankrike, var en engelsk kemist. Han är mest känd för sin upptäckt av grundämnena osmium och iridium i rester från en platinagruva 1803. Han bidrog också till kunskapen om att diamant och träkol är samma ämne.

Biografi

Tennant var son till Calvert Tennant (uppkallad efter sin mormor Phyllis Calvert, barnbarn till Cecilius Calvert, 2:a baron Baltimore). Hans eget namn kommer från hans mormor Rebecca Smithson, änka efter Joshua Hitchling.

Smithsons intresse för vetenskap började tidigt och genom hans farfars yrke som apotekare, fick han tillgång till böcker och material för kemiska experiment. När han gick i skola på Tadcaster fick han ta del av föreläsningar av Mr Walker, en kringresande "lärare i populärfilosofi". Hans kontaker med Walker ledde till hans intresse för vetenskap.^[8] Han gick sedan på Beverley Grammar School och det finns en plakett över en av ingångarna till den nuvarande skolan till minne av hans upptäckt av de två elementen, osmium och iridium.

Han började studera medicin i Edinburgh 1781, men efter några månader flyttade han till universitetet i Cambridge, där han ägnade sig åt botanik och kemi. Han utexaminerades som medicine doktor vid Cambridge 1796,^[9] och köpte ungefär samtidigt en egendom nära Cheddar, där han utförde jordbruksexperiment.

Tennant reste också mycket i Europa och i Sverige lärde han känna Carl Wilhelm Scheele, som också forskade kring nya element och Jöns Jacob Berzelius, som hjälpte honom att utveckla ett system för kemisk nomenklatur. I Frankrike träffade han Claude-Louis Berthollet och möjligen Antoine Lavoisier, som upptäckte syre, väte och det metriska systemet.^[8] Han utnämndes till professor i kemi vid Cambridge 1813, men hann bara hålla en föreläsningskurs, innan han omkom i en olycka nära Boulogne-sur-Mer när en bro som han red över rasade samman.

Legacy

År 2006 upptäckte American Elements ny teknik som möjliggör gjutning av sömlösa iridiumringar för användning i rymdfarkoster och satelliter. Under 2016 använde företaget samma teknik för att introducera vigselringar av iridium, som marknadsförs under varumärket Smithson Tennant.^[10]

Utmärkelser och hedersbetygelser

Copleymedaljen, 1804^[5]
Fellow of the Royal Society

[Redigera Wikidata]

Mineralet tennantit är uppkallat efter honom.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Smithson Tennant, 3 oktober 2021.

Tennant, Smithson 1911 Encyclopædia Britannica, Volume 26.
Mary D. Archer, Christopher D. Haley. The 1702 Chair of Chemistry at Cambridge. Cambridge, 2005, ISBN 0-521-82873-2, ISBN 978-0-521-82873-4.

Noter

^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6f91jng, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: tennant-smithson.^{[källa från Wikidata]}
^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Теннант Смитсон”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Gemeinsame Normdatei, läst: 26 juni 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Mary D. Archer; Christopher D. Haley (2005). The 1702 Chair of Chemistry at Cambridge: Transformation and Change. Cambridge University Press. sid. 115. ISBN 978-0-521-82873-4. https://books.google.com/books?id=sT6KLsd94dYC&pg=PA115
^ J.W.C. (1961). ”Supply and Training of Food Technologists”. Journal of the Royal Institute of Chemistry 85: sid. 429. doi:10.1039/JI9618500429. https://books.google.com/books?id=hYooAQAAMAAJ.
^ [a b] https://www.technology.matthey.com/article/55/3/196-200/
^ "Smithson Tennant (TNNT782S)". En Cambridge Alumni Database. Universitetar av Cambridge.
^ ”Smithson Tennant Announces Precious New Metal for Luxury Jewellery Retailers With a Capsule His & Hers Collection”. prweb.com. 16 december 2016. http://www.prweb.com/releases/2016/12/prweb13931356.htm. Läst 30 maj 2018.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Smithson Tennant.
Bilder & media
Osmium and Iridium Events Surrounding Their Discoveries
Passages from the life of a philosopher by Charles Babbage
The Early Life of Smithson Tennant FRS (1761–1815)
[1] på Youtube

[05c9b14beabf6e9a529d957e003cf75da1d49516-1] [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6f91jng, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[e7a52114afa12cec8b75a40c53b66e82df65385e-2] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: tennant-smithson.^{[källa från Wikidata]}

[c301dbd794773ad30a15878fbdc52af698c96093-3] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Теннант Смитсон”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}

[df92177b0f55087f088be475034aeb9f4f7bad12-4] Gemeinsame Normdatei, läst: 26 juni 2015.^{[källa från Wikidata]}

[51141e1514645682d6bef19e42d5903d35bb761e-5] [a b] Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.^{[källa från Wikidata]}

[Archer&Haley-6] Mary D. Archer; Christopher D. Haley (2005). The 1702 Chair of Chemistry at Cambridge: Transformation and Change. Cambridge University Press. sid. 115. ISBN 978-0-521-82873-4. https://books.google.com/books?id=sT6KLsd94dYC&pg=PA115

[RIC-7] J.W.C. (1961). ”Supply and Training of Food Technologists”. Journal of the Royal Institute of Chemistry 85: sid. 429. doi:10.1039/JI9618500429. https://books.google.com/books?id=hYooAQAAMAAJ.

[techmat-8] [a b] https://www.technology.matthey.com/article/55/3/196-200/

[9] "Smithson Tennant (TNNT782S)". En Cambridge Alumni Database. Universitetar av Cambridge.

[10] ”Smithson Tennant Announces Precious New Metal for Luxury Jewellery Retailers With a Capsule His & Hers Collection”. prweb.com. 16 december 2016. http://www.prweb.com/releases/2016/12/prweb13931356.htm. Läst 30 maj 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]