Hoppa till innehållet

Tibetansk rubinnäktergal

Från Wikipedia
Tibetansk rubinnäktergal
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteCalliope
ArtTibetansk rubinnäktergal
C. tschebaiewi
Vetenskapligt namn
§ Calliope tschebaiewi
Auktor(Przhevalsky, 1876)
Utbredning
      Häckningsområde för tibetansk rubinnäktergal
      Häckningsområde för svartbröstad rubinnäktergal
      Utbredning vintertid
Synonymer
  • Luscinia pectoralis tschebaiewi
  • Calliope pectoralis tschebaiewi

Tibetansk rubinnäktergal[2] (Calliope tschebaiewi) är en asiatisk bergslevande tätting i familjen flugsnappare som nyligen urskiljts som egen art.[3]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Tibetansk rubinnäktergal är en 12-14 cm lång fågel som är lik rubinnäktergalen med hos hanen rubinfärgad strupe samt vitt ögonbrynsstreck och vitt mustaschstreck. Hos denna art är dock rubinnäktergalens i övrigt bruna färg utbytts mot grått. Vidare är stjärten svart med vit stjärtbas och vita stjärtspetsar. På bröstet syns även ett svart band. Honan liknar hona rubinnäktergal, men är kallare och gråare samt har vita spetsar på yttre stjärtfjädrarna.[4]

Svartbröstad rubinnäktergal (som tibetansk rubinäktergal tidigare behandlades som en del av, se nedan) är mycket lik men saknar vitt mustaschstreck, har lite mindre rött på strupen och tydligt bredare svart bröstband.[5]

Tibetansk rubinnäktergal sjunger en komplex serie med böljande drillar och kvitter, ofta i korta utbrott men ibland i längre serier. Bland lätena hörs ett mörkt "tchuk" och ett sparvlikt "tchink".[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar i östligaste Kashmir, på södra, östra och nordöstra Tibetanska platån, i centrala Kina (nordvästra Gansu, östra Qinghai, Sichuan och nordvästra Yunnan) samt nordligaste Myanmar. Utanför häckningstid ses den i lägre regioner från östra Nepal till nordöstra Indien, nordöstra Bangladesh, norra Myanmar och södra Yunnan.[5]

Tidigare behandlades den som underart till svartbröstad rubinnäktergal (C. pectoralis), men skiljer sig åt i utseende, läten och även genetiskt.[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Arten har tidigare först till släktet Luscinia, men genetiska studier visar att det släktet är parafyletiskt, där arterna i Calliope är närmast släkt med Myiomela och till exempel blåstjärtarna i Tarsiger än med näktergal (L. luscinia).[7][8]

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Liksom alla näktergalar men även fåglar som stenskvättor, rödstjärtar och buskskvättor behandlades rubinnäktergalen tidigare som en trast (Turdidae), men genetiska studier visar att den tillhör familjen flugsnappare (Muscicapidae).[7]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Tibetansk rubinnäktergal häckar i buskmarker oftast ovan trädgräsen upp till 4420 meters höjd, med dvärgväxande rhododendron, en och Salix och spridda stenblock. Vintertid ses den i gräs- och buskmarker, ofta nära vatten. Den födosöker vanligen på marken dold i vegetationen på jakt efter insekter (framför allt fjärilslarver), spindlar, mollusker och små reptiler. Fågeln häckar mellan maj och augusti. Den bygger ett kupolformat bo av torrt gräs med en stor sidoingång, placerad gömd på marken bland stenar och rötter. Däri lägger den flera kullar med tre till fyra blågröna ägg.[5][4]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar kosacken Pamfili Tschebaiev som följde med Przewalski under dennes utforskande av Transbajkal.[9]

  1. ^ [a b c] BirdLife International 2016 Calliope tschebaiewi Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2017.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi : 10.14344/IOC.ML.6.4.
  4. ^ [a b c] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:402, ISBN 978-1-84330-746-4
  5. ^ [a b c] del Hoyo, J., Collar, N. & Christie, D.A. (2018). Chinese Rubythroat (Calliope tschebaiewi). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1344062 15 december 2018).
  6. ^ Liu, Y., Chen, G., Huang, Q., Jia, C., Carey, G., Leader, P., Li, Y., Zou, F., Yang, X., Olsson, U. & Alström, P. (2016) Species delimitation of the White-tailed Rubythroat Calliope pectoralis complex (Aves, Turdidae) using an integrative taxonomic approach. J. Avian Biol. 47(6): 899–910.
  7. ^ [a b] Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  8. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]