Trynskunkar
| Trynskunkar | |
 Conepatus leuconotus | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Rovdjur Carnivora |
| Familj | Skunkar Mephitidae |
| Släkte | Trynskunkar Conepatus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Conepatus | |
| Auktor | Gray, 1837 |
| Utbredning | |
 Arternas utbredning: gult – C. leuconotus blått – C. semistriatus mörkgrönt – C. chinga ljusgrönt – C. humboldtii | |
| Arter | |
| |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Trynskunkar (Conepatus) är ett släkte rovdjur i familjen skunkar (Mephitidae). I släktet finns fyra arter som förekommer i Amerika från södra USA till Patagonien.
IUCN listar fyra arter och klassificerar alla som livskraftiga (least concern).[1]
Ursprunget till det vetenskapliga namnet är inte helt utrett. Det bildas antingen av de grekiska orden konis (dimma) och patein (gående) eller härstammar namnet från det aztekiska ordet conepatyl som betecknar en grävande skunk.[2]
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Djurgruppen fick sitt namn efter den framskjutande nosen som saknar hår och som påminner om svinets tryne. Pälsen är huvudsakligen svart och på ovansidan finns en mer eller mindre bred strimma i vitt. Svansen är vanligtvis vit. Hos vissa individer är den vita strimman delad i två avsnitt och i mitten finns en brunaktig strimma. Dessa individer kan lätt förväxlas med strimmig skunk.[3]
Som alla skunkar har de en långsträckt kropp, en yvig svans och korta, kraftiga extremiteter. Till släktet trynskunkar hör familjens största arter. De når en kroppslängd på mellan 30 och 50 centimeter, en svanslängd mellan 16 och 41 centimeter och en vikt mellan 2,3 och 4,5 kilogram.[3]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Dessa djur förekommer både i regioner med träd, på gräsland och i bergsregioner upp till 4 000 meter över havet. De undviker däremot alltför täta skogar. Trynskunkar är aktiva på gryningen eller natten och vilar på dagen i bergssprickor, håligheter i träd eller bon som lämnats av andra djur. Vid födosökandet är de jämförelsevis långsamma och de vistas nästan aldrig i träd. Dessa djur lever företrädesvis ensamma men deras revir överlappar ibland.[3]
Liksom andra skunkar har de körtlar vid analöppningen och vid fara sprutar de en illaluktande vätska mot angriparen.
Föda
[redigera | redigera wikitext]Trynskunkar är allätare som huvudsakligen livnär sig av insekter och andra ryggradslösa djur. Dessutom äter de ryggradsdjur som fåglar, ödlor och ormar samt växtdelar som frukter. Med hjälp av den långa nosen och klorna gräver de i marken för att hitta något ätbart.[3]
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Dräktigheten hos honan varar i 40 till 60 dagar. Skillnaden beror möjligtvis på det faktum att ägget kanske vilar en tid efter befruktningen. Per kull föds 2 till 6 ungdjur som i början är blinda och hjälplösa. De växer jämförelsevis snabbt och efter några veckor slutar honan att ge di. Efter cirka ett år är ungarna könsmogna.[3]
Arterna
[redigera | redigera wikitext]I släktet finns fyra arter[3]
- Conepatus leuconotus förekommer från södra Arizona över södra New Mexico, sydöstra Texas till Nicaragua.[4]
- Conepatus semistriatus förekommer från södra Mexiko till norra Peru och östra Brasilien.
- Conepatus chinga lever i mellersta Sydamerika, från mellersta Peru och mellersta Brasilien till Chile och norra Argentina.
- Conepatus humboldtii finns i Patagonien, alltså i södra Argentina och Chile.
Tidigare betraktades Conepatus mesoleucus som en egen art, men undersökningar gjorda 2003 och 2005 visade att den varken morfologiskt eller DNA-mässigt skilde sig från Conepatus leuconotus, varför det senare betraktas som artens rätta namn.[4]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Conepatus på IUCN:s rödlista, besökt 7 oktober 2020.
- ^ Stangl, Christiansen & Galbraith (1993) Conepatus, Abbreviated guide to pronunciation and etymology of scientific names for North American land mammals north of Mexico, Museum of Texas Tech University
- ^ [a b c d e f] Nowak, R. M. (1999) s. 736-737 online
- ^ [a b] Helgen, K. 2016 Conepatus leuconotus, American Hog-nosed Skunk . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 7 oktober 2020.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899
|