Hoppa till innehållet

Vilhelm Ekelund

Från Wikipedia
Vilhelm Ekelund
Vilhelm Ekelund 1913
Vilhelm Ekelund 1913
Född14 oktober 1880
Stehag, Skåne
Död3 september 1949 (68 år)
Saltsjöbaden
YrkeFörfattare
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Verksam1900–1949
GenrerPoesi, aforismer
Make/makaAnne Margrethe Ekelund
SläktingarAxel Ekelund (bror)

Otto Vilhelm Ekelund, född 14 oktober 1880 i Stehag, Skåne, död 3 september 1949 i Saltsjöbaden, var en svensk poet, författare och aforistiker. Han var bror till läkaren Axel Ekelund.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Ekelund debuterade i den lundensiska studentkalendern I skilda färger år 1900, tillsammans med Mauritz Krook, Alfred Fjelner och Nils P. Svensson.[1] Ett par månader senare samma år utkom han med sin egen första diktsamling, Vårbris. I dessa tidiga verk mottogs han som en arvtagare till skånska poeter som A.U. Bååth, Emil Kléen och Ola Hansson. De följande åren fram till 1909 utkom han med flera diktsamlingar innan han lämnade poesin för gott och med essäsamlingen Antikt ideal positionerade sig som en betydande essä- och aforismförfattare. Han bodde i Berlin från 1908 och levde där i "landsflykt" efter att ha dömts till en månads fängelsestraff för att ha varit i slagsmål med en länsman i Göteborg. Mellan åren 1912 och 1921 bodde han i Danmark. 1921 återvände han till Sverige.

Ekelund var poetiskt inspirerad av Ola Hansson som han ansåg vara den mest betydelsefulla poeten i Sverige sedan Erik Johan Stagnelius. Ekelund tillhörde, precis som Ola Hansson, en symbolistisk riktning inom lyriken. I Swedenborgs anda lät han själstillstånd och attityder speglas av växter. Detta gällde främst hans hemtrakter i Skåne, Ringsjöbygden, ur vilken han hämtade mycket inspiration. I städerna fängslades Ekelund däremot av det ideellt mänskliga som han där uppfattade i kontrast till socialt elände. Upplevelsen av stadsliv förde Ekelund i riktning mot det personligt tragiska och målet i hans litterära produktion blev att gestalta "det mänskliga". Ekelunds första diktsamling, Vårbris, är skriven i bunden vers. Syner präglas dock av formell förnyelse. Rent allmänt brukar man säga att hans poesi kännetecknas av ett "förtätat" språk.

De första essä- och aforismsamlingarna Antikt ideal (1909), Böcker och vandringar (1910) och Båge och lyra (1912) beredde vägen för Ekelunds polemiska och musikaliska poesi samt en kulturkritik och personlighetsfilosofi. Inledningsvis utgjorde Friedrich Nietzsche en inspirationskälla, och senare persisk mystik och Daodejing översatt av Eric Hermelin.

Ekelunds senare böcker, från och med Elpidi (1939), utgavs av Vilhelm Ekelundsamfundet i Helsingborg, som bildats av några av Ekelunds vänner så att författaren skulle kunna verka friare från dagsmarknad och kritikers värderingar. Samfundet består än idag och har sitt säte i Lund med Jonas Ellerström som dess ordförande. Till tidigare medlemmar i samfundet räknas bland många andra Pär Lagerkvist, Harry Martinson, Johannes Edfelt och Gösta Oswald.

Ekelund var också sporadiskt verksam som översättare och översatte bland annat antika grekiska lyriker, Giacomo Leopardi, Francesco Petrarca och Georg Christoph Lichtenberg. Han finns själv översatt bland annat till engelska, tyska, franska och danska. Elmer Diktonius tonsatte dikter av Ekelund.

Ekelund tilldelades Frödingstipendiet 1926 och utsågs 1937 till filosofie hedersdoktor vid Lunds universitet.

Vilhelm Ekelund var gift med danskan Anne Margrethe Ekelund. Tillsammans hade de dottern Anne-Marie Ekelund (senare Hedlund).

Ekelund är begravd på Skogsö kyrkogård i Saltsjöbaden.[2] Hans efterlämnade papper finns på Universitetsbiblioteket, Lunds universitet.

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Samlade upplagor och urval

[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  2. ^ Göran Åstrand: Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar (Ordalaget Bokförlag 1998) sid.158 ISBN 91-973128-2-7

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Ahlström, Stellan (1940). Vilhelm Ekelund. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 433. Stockholm: Bonnier. Libris 8198134 
  • Andar i den Ekelundska sfären: personregister till Vilhelm Ekelunds skrifter. Lund: Ellerström. 1989. Libris 7758477. ISBN 91-86488-11-2 
  • Berggren, Britta (1994). Medsols: anteckningar om Vilhelm Ekelunds liv. Lund: Ellerström. Libris 7758574. ISBN 91-86489-12-7 
  • Dahlkvist, Tobias (2010). Förtvivlans filosofi: Vilhelm Ekelund och mottagandet av Giacomo Leopardi i Skandinavien. Lund: Ellerström. Libris 11863192. ISBN 978-91-7247-231-0 
  • Dikterna till Ekelund: en antologi. Lund: Ellerström. 2010. Libris 11938487. ISBN 978-91-7247-250-1 
  • Drömmens vin, ordets blod: tolv föredrag om Vilhelm Ekelunds lyrik. Absalon (Lund), 1102-5522 ; 20. Lund: Litteraturvetenskapliga institutionen, Univ. 2004. Libris 9467778. ISBN 91-88396-19-3 
  • Vilhelm Ekelunds fruktbara tankar, valda av Joachim Siöcrona. Stockholm: Hilaritas 2011. ISBN 978-91-978697-4-4
  • Geijerstam, Carl-Erik af (1963). Det personliga experimentet: studier i Vilhelm Ekelunds aforismer. Stockholm: Bonnier. Libris 367947 
  • Konkordans till Vilhelm Ekelunds skrifter. [Lund]: Context. 2000. Libris 7454495. ISBN 91-630-9118-6 
  • Ljung, Per Erik (2009). Drömmar som förplikta: om Vilhelm Ekelund och hans läsare. Lund: Ellerström. Libris 11365262. ISBN 978-91-7247-187-0 
  • Ljung, Per Erik (1980). Vilhelm Ekelund och den problematiska författarrollen. Lund: LiberLäromedel. Libris 7270755. ISBN 91-40-04736-9 
  • Naert, Pierre (1949). Stilen i Vilhelm Ekelunds essayer och aforismer: med en inledning om stilistikens förutsättningar och arbetsmetoder. Skrifter utgivna av Vilhelm Ekelund-samfundet, 99-0721810-3 ; 1. Lund: Gleerup. Libris 8072869 
  • Nilsson, Nils (1942). Några stildrag i Vilhelm Ekelunds lyrik. Skrifter / utgivna av Samfundet för stilforskning, 99-0144662-7 ; 11. Stockholm. Libris 172744 
  • Ett nytt språk: essäer om ord och begrepp hos Vilhelm Ekelund. Svenska humanistiska förbundets skriftserie, 0346-6027 ; 115. Stockholm: Atlantis. 2002. Libris 8670452. ISBN 91-7486-631-1 
  • Olsson, Anders (1995). Ekelunds hunger. Bonnier Alba essä, 99-2083445-9. Stockholm: Bonnier Alba. Libris 7247688. ISBN 91-34-51777-4 
  • Ståhl, Eva-Britta (1984). Vilhelm Ekelunds estetiska mysticism: en studie i hans lyrik 1900-1906 = Vilhelm Ekelunds ästhetischer Mystizismus : eine Studie zu seiner Lyrik 1900-1906 = [Vilhelm Ekelund's aesthetic mysticism] : [a study in his poetry, 1900-1906]. Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, 0346-7856 ; 19. Uppsala: Univ. Libris 7402426. ISBN 91-506-0437-6 
  • Den största lyckan: en bok till Vilhelm Ekelund. Lund: Ellerström. 1999. Libris 7758652. ISBN 91-86489-96-8 
  • Svensson, Karl Alfred (1958). Vilhelm Ekelund i samtal och brev 1922-1949. Lund: Gleerup. Libris 11612 
  • Valdén, Nils Gösta (1961). Grekiska termer hos Vilhelm Ekelund. Lund. Libris 8072865 
  • Valdén, Nils Gösta (1965). Inledning till Vilhelm Ekelund. Lund: Gleerup. Libris 8072864 
  • Werin, Algot (1960-1961). Vilhelm Ekelund. Lund: Gleerup. Libris 8072967 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Vilhelm_Ekelund&oldid=56113034”