Hoppa till innehållet

Vitbrynad blåstjärt

Från Wikipedia
Vitbrynad blåstjärt
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteTarsiger
ArtVitbrynad blåstjärt
T. indicus
Vetenskapligt namn
§ Tarsiger indicus
Auktor(Vieillot, 1817)

Vitbrynad blåstjärt[2] (Tarsiger indicus) är en asiatisk fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[3]

Vitbrynad blåstjärt är en 15 centimeter lång fågel med upprätt hållning, rätt lång stjärt, ett långt och tunt vitt ögonbrynsstreck och, till skillnad från liknande himalayanäktergalen, mörka ben. Hanen är skifferblå ovan och rostorange under. Honan är olivbrun ovan och smutsigt orangebeige under.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Vitbrynad blåstjärt delas in i två underarter med följande utbredning:[5]

Taiwanblåstjärten (T. formosanus) kategoriserades tidigare som underart till vitbrynad blåstjärt, men urskildes 2024 som egen art baserat på studier som visar på skillnader i genetik, sång, fjäderdräkt och morfologi.[6]

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Fåglarna i Tarsiger ansågs fram tills nyligen (liksom bland andra buskskvättor, stentrastar, rödstjärtar) vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[7][8]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Vitbrynad blåstjärt häckar mellan april och juli i bergstrakter på mellan 3000 och 4200 meters höjd. Den påträffas i tät, buskig undervegetation i bland- eller barrskog, huvudsakligen bland rhododendron. Den födosöker mestadels på marken efter insekter. Det skålformade boet placeras i ett hålutrymme i en jordbank. Däri lägger den tre till fyra vita ägg. Efter häckningen rör den sig till lägre nivåer.[9]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt vanlig i östra Himalaya, ovanlig i Kina och sparsam i Myanmar.[10]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Tarsiger indicus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi :  10.14344/IOC.ML.14.2.
  6. ^ Wei C, GE Sangster, U Olsson, PC Rasmussen, L Svensson, C Yao, GJ Carey, PJ Leader, R Zhang, G Chen, G Song, F Lei, DS Wilcove, P Alström & Y Liu. 2022. Cryptic species in a colorful genus: Integrative taxonomy of the bush robins (Aves, Muscicapidae, Tarsiger) suggests two overlooked species. Molecular Phylogenentics and Evolution. Vol. 175:107580.
  7. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  8. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.
  9. ^ Collar, N. (2018). White-browed Bush-robin (Tarsiger indicus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58470 3 november 2018).
  10. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2005. Handbook of the Birds of the World, vol. 10: Cuckoo-shrikes to Thrushes. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]