Hoppa till innehållet

Sida:Stockholm, Del 3 (Elers 1801).pdf/19

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
11


nes Slussen med dess Vindbrygga, Slussport och en pålad bro å ömse sidor, tydeligen teknad och utmärkt.

Detta alt sammanlagdt synes föranleda till det slut, att den i Öfverståt. Flemings tid byggde Sluss, varit den förste, som kan förtjena det namnet, om än förut någon anstalt varit vidtagen, till fartens befordrande emellan Saltsjön och Mälaren.

Efter 82 års förlopp eller 1724 hade denna Sluss redan råkat i det förfallne tillstånd, att den ofta fordrade nödige reparationer. Hela 20 åren förfluto dock, innan det nödtvungne beslut 1744 kunde fattas, att aldeles å nyo bygga denna Sluss. Stadens egen förmån och vinst af Slussfarten; Städernes omkring Mälaren; Bergslagernes, så väl som Kronans båtnad och fördel, af större fartygs, sådane som brukades i Mälaren och mindre Galerers transporterande, genom Slussen; gjorde besagde nybyggnad högst nödig och angelägen; men den fördrade ock en större penningetillgång, än Staden kunde utan lån, åstadkomma.

Stads-Architecten Capitaine Carlberg, upgaf väl 1741 en ritning och dessein till Slussbyggnaden; men detta arbetet fants af den betydelighet, att man härvid, trodde sig säkrast böra tillita en Polhems råd och biträde. Commerce-Rådet Christopher Polhem var då kommen till en ålder af 83 år, att icke gerna förmodas kunde, att han skulle hinna öfverlefva byggnadens slut. Han åtog sig den dock under betingade vilkor, och försäkrade uti det upprättade contractet, att hans son skulle i den händelsen af hans frånfälle, vara i stånd att fullborda arbetet: hvilket contract Herr Gabr. Polhem dock icke kunde förmås att underskrifva. En Sluss med tu par portar af 100 alnars längd, 16 alnars bredd och 10 fots djup, emellan 2:ne vat-

ten,