Användare:Max Speed~svwiktionary

Wikipedia/Egen huvudsida - Huvudsida Wikibooks - Huvudsida Wiktionary

---

• substantiv: ord som namnger människor, varelser, föremål, platser, material, tider, händelser, tillstånd, egenskaper, relationer och dylikt
• verb: ord som beskriver en händelse, eller vad någon utför
• adjektiv: ord som normalt betecknar en egenskap och som grammatiskt kan fungera som bestämning till ett substantiv eller ett pronomen
• interjektion: ord som utropas utan att förekomma i en mening, såsom svarsord (ja, nej, jo etc.), hälsningsord (hej, adjö etc.), förvåningsord (oj, hoppsan etc.) och svordomar
• preposition:ord som anger ett förhållande mellan andra ord, ofta positioner i rum och tid; ord såsom på, ovanför, före, efter, till, med etc.
• konjunktion: ord som binder samman två satsdelar eller satser och samtidigt anger ett förhållande mellan dessa, såsom att båda är sanna eller att den ena satsens sanning leder till den andra satsens sanning; vanliga exempel är och, eller, om, eftersom, medan, att etc.
• pronomen: ord som ersätter det egentliga namn på det som åsyftas, bokstavligen "istället för nomen". Indelas i:

• definita: syftar på ett specifikt substantiv. Det åsyftade kallas korrelat till sitt pronomen.

• personliga: ersätter en person eller ett föremål i en sats: jag, du, han, hon, den, det, vi, ni, de.
• possessiva: indikerar ägande eller tillhörighet: min, din, hans, hennes, dess, vår, er, deras.
• relativa: inleder en bisats och syftar tillbaka till någonting (ord, fras eller en hel sats): som, vars, vilken, vilket.
• demonstrativa: pekar ut någon eller någonting: den, det, denna, detta, den här, den där, det här, det där, dessa.
• reflexiva: syftar tillbaka på en sats subjekt: mig, dig, sig, oss, er, dem.
• reciproka: innebär en ömsesidighet och kräver ett korrelat i plural. Svenskan har endast två reciproka pronomen: varandra och sinsemellan.
• distributiva: som även det kräver ett korrelat i plural: varsin.

• indefinita: som inte syftar på något specifikt substantiv: flera, alla, inga, någon, något.
• interrogativa: som är frågande. Interrogativa pronomen böjs efter genus och numerus: vad, vem, vilken.

Skillnaden mellan det reciproka varandra och det distributiva varsin är att det reciproka tillåter att handlingen "omvänds". Om Lisa och Jan tar varandra i hand gäller både att Lisa tog Jan i hand och att Jan tog Lisa i hand. Däremot innebär inte att Lisa och Jan har varsin cykel att Lisa har Jans cykel, och Jan har Lisas. De har, var för sig, varsin cykel. Satsen Lisa och Jan har varsin cykel är alltså ekvivalent med Lisa har en cykel, och Jan har en cykel.

Användare:Max Speed/hyp- Appendix:Affix/Svenska

possessiva pronomen            Person singular plural Utrum Neutrum Plural Utrum Neutrum Plural 1:a person min mitt mina vår vårt våra 2:a person din ditt dina er ert era 3:e person sin sitt sina sin sitt sina

personliga pronomen            Person singular plural subjekt objekt genitiv subjekt objekt genitiv 1:a person jag mej - vi oss - 2:a person du dej - ni er - 3:e person han, hon, den, det honom, henne, den, det hans, hennes, dess, dess de dem deras

pronomen

Pronomen efter funktion Pronomen kan uppdelas efter sin funktion och böjning eller efter sin betydelse. Om man ser till funktionen finns två större undergrupper: substantivistiska och adjektivistiska pronomen. Substantiviska pronomen kan stå som ensamt huvudord i en nominalfras, och liknar därmed substantiv. I denna funktion ersätter de ett substantiv eller egennamn: "Det (=flygplanet) störtade". Adjektivistiska pronomen kan användas som attribut till substantiv, och liknar därmed adjektiv: "Inga passagerare överlevde". ordklass Definition Adjektivistiska Substantivistiska Bestämda (definita) personliga ersätter en person eller ett föremål i en sats - jag, du, han, hon, den possessiva indikerar ägande eller tillhörighet min, din, er, deras, hans, hennes, dess, vår - relativa inleder en bisats och syftar tillbaka till någonting som, vars, vilken, vilket - demonstrativa pekar ut någon eller någonting den, det, denna, detta, den här, den där, det här, det där, dessa - reflexiva syftar tillbaka på en sats subjekt sin sig reciproka innebär en ömsesidighet och kräver ett korrelat i plural. - varandra interrogativa som är frågande vilken, vilkendera, hurdan vem, vad kvantitativa totalitetsbetecknande som talar om att alla/allt åsyftas all, samtlig, båda, bägge, hel alltihop, alltsammans, allting distributiva anger fördelning varje, varenda, vardera, var och en, var - generaliserande - man, vilken/vem/vad/hurdan som helst - myckenhetspronomen. som anger mängd många, fler, flest, få, färre, mycket, mer, mest, lite, föga, mindre, minst - obestämd artikel - en, endera - allmänt obestämda - någon, åtskilliga, somlig, viss, en del, en och annan - nekande som talar om att ingen/ingenting avses inga, ingen ingenting, ingendera relationella Jämförande - annan, övrig, samma, sådan, dylik, likadan - ordnande som beskriver läge första, sista, nästa, förra, bortre, främre, inre, yttre, övre, nedre, undre, högra, vänstra, norra, östra, södra, västra - framhävande - själv, egen, enda - En annan uppdelning handlar om betydelse. Enligt denna klassifikation kan ordklassen indelas i fyra undergrupper: bestämda (definita), frågande (interrogativa), kvantitativa och relationella pronomen. Definitionerna varierar mellan olika grammatikor, och många pronomen kan tillhöra flera olika undergrupper (till exempel kan den både fungera substantivistiskt som ett personligt definit pronomen och adjektivistiskt som ett demonstrativt pronomen).

kohyponymer            ordklasser adjektiv adverb interjektion konjunktion preposition pronomen räkneord substantiv verb

konjuktioner            klass definition ord i klassen samordnande binder samman satser, ord eller satsdelar av samma typ. och, (tillsammans) med underordnande (subjunktioner) Underordnande konjunktioner inkorporerar en bisats som en satsdel i en annan sats. Denna överordnade sats kallas för matrissats. Den underordnande konjunktionen inleder vanligtvis bisatsen, men att ett ord uppträder först i en bisats, betyder inte med automatik att det är en underordnande konjunktion, då även till exempel pronomen och adverb kan inleda bisatser. Underordnande konjunktioner kan bestå av mer än ett ord. allmänt underordnande - att finala anger avsikten därför att interrogativa frågande om, ifall, huruvida kausala anger orsak eftersom, därför att, då komparativa jämförande som, liksom koncessiva medgivande fast, medan, fastän, även om konditionala anger villkor om, ifall, på villkor att, under förutsättning att, såvida, såvitt konsekutiva anger följden så att, därmed, därav temporala anger tidsförhållanden förrän, innan, medan, sedan, samtidigt som, tills

Årets månader
svenska	januari	februari	mars	april	maj	juni	juli	augusti	september	oktober	november	December
engelska	january	february	march	april	may	june	july	august	september	october	november	December
esperanto	januaro	februaro	marto	aprilo	majo	junio	julio	aŭgusto	septembro	oktobro	novembro	decembro
franska	janvier	février	mars	avril	mai	juin	juillet	août	septembre	octobre	novembre	décembre
spanska	enero	febrero	marzo	abril	mayo	junio	julio	agosto	septiembre	octubre	noviembre	diciembre
tyska	Januar	Februar	März	April	Mai	Juni	Juli	August	September	Oktober	November	Dezember

SI-systemets multiplar
Prefix	Potens	Symbol	Faktor med vilken måttehneten multipliceras	Prefix	Potens	Symbol	Faktor med vilken måttehneten multipliceras
yotta	1024	Y	1 000 000 000 000 000 000 000 000	yokto	10-24	y	0,000 000 000 000 000 000 000 001
zetta	1021	Z	1 000 000 000 000 000 000 000	zepto	10-21	z	0,000 000 000 000 000 000 001
exa	1018	E	1 000 000 000 000 000 000	atto	10-18	a	0,000 000 000 000 000 001
peta	1015	P	1 000 000 000 000 000	femto	10-15	f	0,000 000 000 000 001
tera	1012	T	1 000 000 000 000	piko	10-12	p	0,000 000 000 001
giga	109	G	1 000 000 000	nano	10-9	n	0,000 000 001
mega	106	M	1 000 000	mikro	10-6	µ	0,000 001
kilo	103	k	1 000	milli	10-3	m	0,001
hekto	102	h	100	centi	10-2	c	0,01
deka	101	da	10	deci	10-1	d	0,1