morfem
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Svenska
[redigera]Substantiv
[redigera]Böjningar av morfem | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | morfem | morfemet | morfem | morfemen |
Genitiv | morfems | morfemets | morfems | morfemens |
morfem
- (lingvistik) skriftspråkets minsta enhet med en semantisk betydelse och/eller en grammatisk funktion
- För en språkvetenskaplig analys av ett ord kan man dela upp det i sina morfem.
- Fria morfem kan förenas dels med andra fria morfem, dels med bundna morfem.
- Etymologi: Sedan 1898. Av franska morphème, av grekiska μορφή (morphḗ, ”form”).
- Besläktade ord: morf, morfematisk, morfemisk
- Sammansättningar: avledningsmorfem, basmorfem, böjningsmorfem, egenskapsmorfem, fogemorfem, fogmorfem, funktionsmorfem, morfemanalys, morfemlexikon, morfemvillkoret, nollmorfem, restmorfem, rotmorfem
- Jämför: avledning, ordled
- Se även: fonem, morfofonematik, morfologi, morfotax
Översättningar
[redigera]enhet i ett ord
- asturiska: morfema m
- bokmål: morfem (no) n
- danska: morfem (da) n
- engelska: morpheme (en)
- estniska: morfeem
- finska: morfeemi (fi)
- franska: morphème (fr) m
- frisiska: morfeem (fy)
- färöiska: morfem n
- galiciska: morfema m
- grekiska: μόρφημα (el) (mórfima)
- grönländska: morfemi
- indonesiska: morfem (id)
- isländska: myndan n
- italienska: morfema (it) m
- japanska: 形態素 (ja) (けいたいそ, keitaiso)
- katalanska: morfema (ca) m
- latin: morphema
- makedonska: морфе́ма f (morféma)
- malajiska: morfem
- mongoliska: бүтээвэр (mn) (büteever)
- nynorska: morfem n
- persiska: تکواژ (fa) (takvâž)
- polska: morfem (pl) m
- portugisiska: morfema (pt) m
- spanska: morfema (es) m
- turkiska: biçimbirim (tr)
- tyska: Morphem (de) n