alfågel

Swedish

Etymology

From al (“alden”) +‎ fågel (“bird”).

Pronunciation

• IPA^(key): /ˌɑːlˈfoːɡɛl/
• Rhymes: -ɛl

Noun

alfågel c

1. a long-tailed duck, Clangula hyemalis

Declension

Declension of alfågel

		nominative	genitive
singular	indefinite	alfågel	alfågels
	definite	alfågeln	alfågelns
plural	indefinite	alfåglar	alfåglars
	definite	alfåglarna	alfåglarnas