8/12/24, 9:22 PM Engelska – Wikipedia

English
English is a West
Germanic language , English
although strongly English
influenced by , among Pronunciation [ˈɪŋɡlɪʃ]
other things , French and Spoken in Australia Ireland Canada New Zealand Great Britain South Africa USA
Latin . It is the world's
etc.
most widely spoken
language and functions in
many parts of the world as
a lingua franca . [ 2 ]

History
Region The whole world
English is a West Number of 360–400 million (2006) [ 1 ]
Germanic language. The speakers
Second language : 400 million
currently spoken West Foreign language : 600–700 million [ 1 ]
Germanic language that is
Language Indo-European languages
considered most closely family
related to English is Low Germanic languages
Scots ( Scots ) and then West Germanic languages
Frisian . [ 3 ] Up to 7,500 Anglo-Frisian languages
words in the English active
English language
vocabulary are French
loanwords as a result of English
the Norman invasion of Writing Latin alphabet
England in 1066 after the system
Battle of Hastings . [ 4 ] Official status
Germanic language Official 67 countries
varieties also came to the language in
21 non-sovereign entities
British Isles earlier in the
Several organizations [Show]
fourth century with
Language No
various Germanic tribes.
authority
These have traditionally
Language codes
been described as mainly
ISO 639 ‐1 en (http://www.loc.gov/standards/iso639-2/php/langcodes_nam
Saxons (speaking Saxon
dialects) and Angles e.php?iso_639_1=en)
(speaking English dialects) ISO 639 ‐2 eng (http://www.loc.gov/standards/iso639-2/php/langcodes_na
who together were given me.php?code_ID=130)
the designation Anglo- ISO 639 ‐3 eng
Saxons , as well as Jutes ,
Frisians and Franks . [ 4 ]
Britain had previously
https://sv.wikipedia.org/wiki/Engelska 1/14
8/12/24, 9:22 PM Engelska – Wikipedia

been inhabited mainly by

Celts , who spoke Celtic
languages , but these were
displaced by the Germans.
The Celtic peoples
Countries in the world where English is the mother tongue of the majority
continued for a long time
to be dominant in Countries in the world where English is official but not a majority mother tongue
Scotland and Wales as well
as in Ireland . The Celtic languages ​are also found in modern times such
as Irish , Scottish Gaelic and Cymric , and existed even in 1777 in
Cornwall .

The Old English language, which was established in England, was then
influenced by later immigrations. During the 8th century, Danish ,
Norwegian and Swedish Vikings were a power factor in England and
many Old Norse words were incorporated into English, e.g. knife/knife.
[5]
Also pronouns such as "they" (de), "their" (their) and "them" (dem)
were taken up in the English language, which is remarkable in the
context of language exchange and indicates a large Scandinavian
influence on the then English language. [ 6 ] During the same period, the
heroic epic Beowulf , the most famous literary work in Old English, was One is the language code of the English
written. [ 7 ] language according to ISO 639-1 , but
not according to ISO 639-2 and ISO 639-
English, which from this time (c. 1100) is termed Middle English , was 3, where it is eng .
now mixed with significant Romance influences from French . However,
one should beware of thinking that the English language changed
rapidly, as the spelling indicates. It was mainly just the spelling that was changed due to unaccustomed
Normans who would write English with French spelling rules. The Old English language gradually changed over
the course of the Middle Ages . The people spoke English, while the court and the administrative class that
followed in the wake of the Norman invasion (priests, tax collectors, etc.) spoke French. This French influence
came to last for just over three hundred years until England's ties with France were definitively broken with the
Hundred Years' War (1337–1453). Many high-ranking words were borrowed from French. The traces of this
influence can be seen, among other things, in words for food. A live deer is called "deer" (an old Germanic word,
related to "animal"), while venison is called "venison" (borrowed from the French). Loanwords from this time
are also words used in administration within, for example, the military (for example lieutenant from French lieu
tenant , "deputy"), the tax system and the legal system. [ 8 ]

During the 15th century, there was an extensive vowel shift , which is one reason why the spelling of English is
very different from the pronunciation. It is from this time that current English is counted as "modern" English.
[9]

The growing power of the British Empire from the 17th century made English a world language , and the
increasing influence of the United States in the 20th century further strengthened this position.

Some theories claim that English is originally a creole language , [ 10 ] that is, a language that was originally a
pidgin language , but is used as a native language. A pidgin language is used as a contact language for people
with different mother tongues. They have simple and unsophisticated grammar. Given the huge number of

https://sv.wikipedia.org/wiki/Engelska 2/14
8/12/24, 9:22 PM Engelska – Wikipedia

words with French origins, one could see modern English as an Anglo-Saxon - French creole language. Old
English had three genders , masculine , feminine and neuter , unlike Modern English which does not divide
words into gender. The rich inflectional system of Old English has disappeared in modern English. [ 11 ]

Grammar
Huvudartikel: Engelsk grammatik

Engelskans grammatik är baserad på dess germanska rötter. Engelskan har relativt få böjningar jämfört med de
flesta andra indoeuropeiska språk. I stället används funktionsord och ordföljd i större utsträckning för att ge
grammatisk information. Engelskan är därmed i ganska hög grad ett analytiskt språk. Engelskans verbsystem är
ganska omfattande och komplicerat och många verb böjs oregelbundet.

Satsens uppbyggnad
Engelskan är ett tämligen strikt SVO-språk, det vill säga ett språk där i deklarativa satser (påståendesatser)
subjektet placeras före predikatet, och där objektet följer efter detta predikat. Den strikta ordföljden
nödvändiggörs av det faktum att subjekt och objekt ej markeras morfologiskt med hjälp av till exempel ändelser,
det vill säga att ett substantiv ser likadant ut oavsett om det används som subjekt eller objekt.

The dog bit the cat The cat bit the dog
best. art. hund bet best. art. katt best. art. katt bet best. art. hund

subjekt predikat objekt subjekt predikat objekt

Hunden bet katten Katten bet hunden

I interrogativa satser (frågesatser) placeras visserligen ett hjälpverb först i satsen, men den inbördes ordningen
på subjekt och objekt förändras vanligen inte, det vill säga, subjektet kommer före objektet.

Is the dog biting the cat Is the cat biting the dog

best. best. best. best.

hjälpverb hund bitande katt hjälpverb katt bitande hund
art. art. art. art.

predikat subjekt predikat objekt predikat subjekt predikat objekt

Biter hunden katten? Biter katten hunden?

Imperativa satser (befallningar) är subjektslösa, och predikatet placeras först i satsen.

Bite the cat Bite the dog

bit best. art. katt bit best. art. hund

predikat objekt predikat objekt

Bit katten Bit hunden

Substantiv

https://sv.wikipedia.org/wiki/Engelska 3/14
8/12/24, 9:22 PM Engelska – Wikipedia

Till skillnad från de flesta andra indoeuropeiska språk använder sig modern engelska inte av grammatiskt
genus. Man skiljer visserligen på naturligt genus (ibland kallat sexus) i pronominalsystemet, men substantiven
är inte indelade i genuskategorier som svenskans n-genus och t-genus.

Plural
I engelskan bildas plural regelmässigt genom att ändelsen -s fogas till substantivet: cat -- cats, dog -- dogs.
Denna pluraländelse kan dock uppträda i ett par olika former, varav några redovisas här. Om substantivet slutar
på -s, -ch, -sh, -x, eller -z så uppträder formen -es: bus -- buses, church -- churches; men om substantivet är av
grekiskt ursprung slutar på -arch, används dock den vanliga formen: monarch -- monarchs. Vissa substantiv
som slutar på -o använder sig av denna allomorf: tomato -- tomatoes. Även substantiv som slutar på -y direkt
efter en konsonant använder sig av -es, och i dessa fall ändras dessutom -y till -i-: country -- countries. Om -y
föregås av en vokal används dock den vanliga formen: day -- days.

Det finns också ett väsentligt antal oregelbundna pluralbildningar, till exempel ox -- oxen, foot -- feet (omljud),
sheep -- sheep.

Attribut
Vad gäller placeringen av olika sorter av bestämningar till ett substantiv följer engelskan i allt väsentligt samma
regler som svenskan.

Adjektivattribut placeras före substantivet. Observera också att adjektiven inte böjs efter substantivets numerus.

black dog black dogs

svart hund svarta hundar

adjektivattribut huvudord adjektivattribut huvudord

svart hund svarta hundar

Genitivattribut uppträder i två former, varav den ena placeras före substantivet, medan den andra fogas efter
substantivet med hjälp av prepositionen of. Vilken typ av genitivattribut som används bestäms huvudsakligen av
semantiska och pragmatiska avgöranden.

The dog's bone The bone of the dog

best. art. hund GEN ben best. art. ben PREP best. art. hund
genitivattribut huvudord huvudord genitivattribut

Hundens ben Hundens ben

Relativsatser placeras efter huvudordet, och fogas vanligen till detta med hjälp av that, who eller which.

The dog that bit the cat The girl who smiled

best. art. hund GEN REL bet best. art. katt best. art. flicka REL log
huvudord relativsats huvudord relativsats

Hunden som bet katten Flickan som log

[9] [12]

Ordförråd

https://sv.wikipedia.org/wiki/Engelska 4/14
8/12/24, 9:22 PM Engelska – Wikipedia

Nästan utan undantag är de germanska orden (som innefattar alla de grundläggande såsom pronomen och
konjunktioner) kortare och mer informella än de av latinskt och romanskt ursprung. En engelsktalande kan ofta
välja mellan germanska och romanska synonymer: "come" eller "arrive" (att komma), "sight" eller "vision"
(syn), "freedom" eller "liberty" (frihet). Ibland kan den talande också välja mellan ett ord som ärvts via franskan
och ett som inlånats direkt från latinet: "oversee", "survey" eller "supervise" (övervaka). Sådana synonymer har
något olika betydelser, varför språket kan användas på ett flexibelt sätt för att uttrycka fina nyanser.

I vardagsspråk är huvuddelen av orden normalt germanska. Om en talare vill uttrycka sig kraftfullt och tvärt
används vanligen germanska ord. Huvuddelen av orden med latinskt ursprung används vanligtvis i mer formellt
tal- och skriftspråk, som i en domstol eller en encyklopedisk artikel.

Kännetecknande för engelska är att dess aktiva ordförråd är så stort och föränderligt. Engelskan tar lätt upp
tekniska termer i vardagsspråk och lånar in nya ord som ofta blir allmänt använda. Dessutom ger slang nya
betydelser till gamla ord.[5]

Antal ord i engelskan

Engelskans ordförråd är utan tvivel mycket stort, men att sätta en specifik siffra för dess storlek är mer en fråga
om definition än om beräkning. Till skillnad från vissa andra språk har engelskan ingen språkakademi som kan
definiera officiellt accepterade ord. Ord nybildas regelbundet inom medicin, naturvetenskap och teknik. Vissa av
dessa får vidare spridning medan andra förblir hos en mindre grupp. Främmande ord som används i
invandrargemenskaper tas ofta upp i den större språkgemenskapen. Ålderdomliga, dialektala och regionala ord
kan betraktas som "engelska" eller inte.

Oxford English Dictionary (andra upplagan) inkluderar över 500 000 uppslagsord med en ganska inkluderande
hållning:

den tar inte bara in standardspråket i litteratur och tal, nuvarande, föråldrat eller ålderdomligt, utan även
det huvudsakliga tekniska ordförrådet och ett stort inslag av dialektalt språk och slang (enligt OED:s
supplement 1933).[13]

Svårigheten att fastställa antalet ord ökas av att nya varianter av engelska framträder.[14]

Ords ursprung
En datorstödd genomsökning av omkring 80 000 ord i den gamla Shorter Oxford Dictionary (tredje upplagan)
som publicerades i Ordered Profusion av Thomas Finkenstaedt och Dieter Wolff (1973) uppskattade ordens
ursprung som följer:

franska, inklusive fornfranska och anglofranska: 28,3 %

latin, inklusive modernt vetenskapligt och tekniskt latin: 28,24 %
forn- och medelengelska, fornnordiska och nederländska: 25 %
grekiska: 5,32 %
ingen angiven etymologi: 4,03 %
avledda från egennamn: 3,28 %
alla andra språk: mindre än 1 %[15]
I engelskan finns det cirka ett tusental ord av fornnordiskt ursprung, men de skandinaviska språken har i
modern tid inte lånat ut särskilt många ord till engelskan. Ett litet antal sådana återfinns ändock i engelskan. Av
svenskt ursprung är ombudsman (”ombudsman”), lingonberry ("lingon") och smorgasbord (”smörgåsbord”).
Av nordiskt ursprung är även orienteering (”orientering”). Svenska uppfinnare har lånat ut sina namn till vissa
begrepp, till exempel Anders Celsius för temperaturskalan Celsius och Anders Jonas Ångström för

https://sv.wikipedia.org/wiki/Engelska 5/14
8/12/24, 9:22 PM Engelska – Wikipedia

våglängdsenheten ångström, ofta skriven som angstrom. Begreppen sloyd (”slöjd”) och glogg (”glögg”) används
ibland också. Isländskan har tillhandahållit saga (”saga”) och geyser (”gejser”), norskan fjord, slalom och även
ski (”skida”) och finskan, som dock inte är ett nordiskt språk i lingvistisk mening, sauna (”bastu”).[5]

Fonologi

Vokaler
Det är vokalerna som skiljer sig mest från område till område.

Där tecken förekommer i par motsvarar det första ljudet det som används i nordamerikansk engelska och den
engelska som talas på andra ställen.

Vokalen U kan stå för antingen /u/ eller /ju/.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Engelska 6/14
8/12/24, 9:22 PM Engelska – Wikipedia

IPA Beskrivning Exempel Kommentarer

monoftonger

i/iː Sluten främre orundad vokal bead

Halvsluten halvfrämre orundad
ɪ bid
vokal

ɛ Mellansluten främre orundad vokal bed

æ Halvöppen främre orundad vokal bad

Nordamerikansk engelska saknar detta ljud och ord med detta ljud uttalas
ɒ Öppen bakre rundad vokal bod med /ɑ/ eller /ɔ/. Enligt The Canadian Oxford Dictionary (1998)
förekommer detta ljud i standardkanadensisk engelska.

ɔ Mellanöppen bakre rundad vokal pawed Många dialekter av nordamerikansk engelska saknar denna vokal.

ɑ/ɑː Öppen bakre orundad vokal bra

ʊ Halvsluten halvbakre rundad vokal good

u/uː Sluten bakre rundad vokal booed

Mellanöppen bakre orundad vokal

ʌ/ɐ bud
Halvöppen central vokal
Mellanöppen central orundad
ɝ/ɜː bird Den nordamerikanska varianten av detta ljud är en r-färgad vokal.
vokal

Många talare av nordamerikansk engelska skiljer inte mellan dessa två

ə Schwa Rosa's obetonade vokaler. För dem uttalas roses och Rosa's likadant, och det
tecken som vanligtvis används är schwa /ə/.

ɨ Sluten central orundad vokal roses Detta ljud transkriberas ofta med /i/ eller med /ɪ/.
diftonger

Mellansluten främre orundad vokal

eɪ bayed
Sluten främre orundad vokal
oʊ/ Mellansluten bakre rundad vokal
bode
əʊ Halvsluten halvbakre rundad vokal

Öppen främre orundad vokal

aɪ Halvsluten halvfrämre rundad buy
vokal

Öppen främre orundad vokal

aʊ bough
Halvsluten halvbakre rundad vokal
Mellanöppen bakre rundad vokal
ɔɪ boy
Sluten främre orundad vokal

Konsonanter
Detta är engelskans konsonantsystem med tecken från internationella fonetiska alfabetet (IPA).

https://sv.wikipedia.org/wiki/Engelska 7/14
8/12/24, 9:22 PM Engelska – Wikipedia

labio- inter- post-

bilabial alveolar palatal velar glottal
dental dental alveolar

klusil p b t d k g

nasal m n ŋ1

flapp ɾ2

frikativa f v θ ð3 s z ʃ ʒ4 x5 h

affrikata tʃ dʒ 6

approximant ɹ7 j

lateral approximant l, ɫ

labiovelar

approximant ʍ w8

[16]

Noter
1. Den velara nasalen [ŋ] är i vissa dialekter i norra Storbritannien en icke-fonemisk allofon av /n/, som bara
förekommer framför /g/. I alla andra dialekter är den ett separat fonem, som dock bara förekommer i
stavelsekoda.
2. Den alveolara flappen [ɾ] är en allofon av /t/ och /d/ i obetonade stavelser i nordamerikansk engelska och i
ökande utsträckning i australisk engelska. Detta är ljudet av "tt" eller "dd" i orden latter och ladder, vilka är
homofoner i nordamerikansk engelska. Det är samma ljud som representeras av enkelt "r" i vissa varieteter
av spanska.
3. I vissa dialekter, såsom cockney, sammansmälter interdentalerna /θ/ och /ð/ vanligen med /f/ och /v/, och i
andra, som afrikansk-amerikansk talad engelska sammanfaller /ð/ med /d/. I vissa irländska varieteter blir /θ/
och /ð/ de motsvarande dentala klusilerna, vilka då kontrasterar med de vanliga alveolara klusilerna.
4. Ljuden /ʃ/, /ʒ/ och /ɹ/ är labialiserade i vissa dialekter. Labialisering är aldrig kontrastiv i initial ställning och
transkriberas därför inte alltid.
5. Den tonlösa velara frikativan /x/ används endast av skotska och walesiska engelsktalare för skotska eller
gaeliska ord såsom loch /lɒx/ eller av vissa talare för lånord från tyska och hebreiska som Bach /bax/ och
Chanukah /xanuka/, eller i vissa dialekter som Scouse (i Liverpool) där affrikatan [kx] används istället för /k/ i
ord somdocker /dɒkxə/. De flesta som har engelska som modersmål har svårt att uttala detta ljud korrekt när
de lär sig främmande språk, och använder ljuden [k] och [h] i stället.
6. Tonlöst w [ʍ] återfinns i skotska, irländska, vissa överklassbrittiska, vissa östamerikanska och nyzeeländska
accenter. I alla andra dialekter sammanfaller det med /w/.

Tonande och aspirerade konsonanter

Om klusiler uttalas tonande och aspirerade i engelska beror på dialekt och kontext, men några allmänna regler
kan ges:

Tonlösa klusiler och affrikator (/p/, /t/, /k/ och /tʃ/) blir aspirerade när de förekommer initialt i ord eller i början
av en betonad stavelse och inte ingår i en konsonantgrupp – jämför pin [pʰɪn] och spin [spɪn].
I vissa dialekter sker aspirationen även i obetonade stavelser.
I andra dialekter, såsom indisk engelska, kan de flesta eller alla tonlösa klusiler förbli oaspirerade.
Ord-initiala tonande klusiler kan förlora stämbandston i vissa dialekter.
I ordslut kan tonlösa klusiler bli outlösta eller åtföljas av en glottal klusil i vissa dialekter (till exempel många
varieteter av amerikansk engelska) – exempel: tap [tʰæp̚ ], sack [sæk̚ ].

https://sv.wikipedia.org/wiki/Engelska 8/14
8/12/24, 9:22 PM Engelska – Wikipedia

I ordslut kan tonande klusiler förlora stämbandston i vissa dialekter (till exempel vissa varieteter av
amerikansk engelska) – exempel: sad [sæd̥ ], bag [bæɡ̊ ]. I andra dialekter är de fullt tonande i final ställning,
men endast delvis tonande i initial ställning.

Ortografi
Engelskan skrivs med det latinska alfabetets 26 grundbokstäver. Inga diakritiska tecken används och sådana
undviks i allmänhet även vid direkta citatord från främmande språk. Apostrof (vilket ibland räknas som
diakritiskt tecken) används regelbundet och förutom att markera utelämnade bokstäver vid sammansmältning
av ord, har den vissa grammatiska funktioner.

Engelskan har en "djupare" ortografi än de flesta andra europeiska språk. Det innebär att det är väldigt vanligt
att ett visst ljud kan stavas på många olika sätt och att en viss bokstav kan uttalas på många olika sätt, oftast
beroende på omgivande bokstäver, på det morfem i vilket den ingår, samt på ordens ursprung. Det är främst
vokalerna som kan ha mycket skiftande stavningar. I konsonantsystemet framträder sambanden mellan
bokstav/bokstavskombination och ljud något mer direkt och regelbundet. Det ortografiska "djupet" har sin
förklaring i att skriftspråket inte följt förändringar som ägt rum i det talade språket samt på en tendens under
långa perioder att låta inlånade ord från exempelvis franskan och latinet behålla originalspråkets stavning. Till
de mest inkonsekvent stavade fonemen hör det långa /i:/-ljudet, som kan stavas på minst åtta olika sätt (beat,
be, feel, key, ski, quay, niece, seizure), av vilka fler än hälften också kan stå för helt andra fonem. Vokalernas
uttal påverkas ofta av andra vokaler i samma ord, vilka i många fall i sig är stumma. Att engelskan har en så djup
ortografi framhålls gärna av dem som är skeptiska till engelskan som internationellt kontaktspråk. Också
lingvister brukar påpeka detta som en nackdel med språket. En fördel kan den konservativa stavningen
emellertid ha i att det (i skrift) är lätt för många som talar andra europeiska språk att känna igen ord eller deras
beståndsdelar från ord i sitt eget språk, trots att språken har olika uttal för dem.

Geografisk fördelning
Engelskan talas som huvud-, minoritets- eller bispråk i:

Antigua och Barbuda Nigeria

Australien Nya Zeeland
Bahamas Pakistan
Bahrain Palau
Barbados Papua Nya Guinea Mörkblå färg markerar länder där engelska är
Belize Rwanda officiellt eller de facto officiellt språk. Ljusblå
Botswana Saint Kitts och Nevis markerar länder och områden där engelska är
Dominica Saint Lucia officiellt men inte främsta språk.
Fiji Saint Vincent och
Filippinerna Grenadinerna
Gambia Salomonöarna
Ghana Samoa
Grenada Seychellerna
Guyana Sierra Leone
Indien Singapore
Irland Storbritannien
Jamaica Swaziland
Kamerun Sydafrika
Tanzania
https://sv.wikipedia.org/wiki/Engelska 9/14
8/12/24, 9:22 PM Engelska – Wikipedia

Kanada Tonga
Kenya Trinidad och Tobago
Kiribati Tuvalu
Lesotho Uganda
Liberia USA
Malawi Vanuatu
Malta Zambia
Marshallöarna Zimbabwe
Mauritius Brittiska besittningar och
Mikronesien protektorat.
Namibia
Nauru
Engelskan är också ett av de officiella språken i FN, och ett av de två huvudspråken i EU. Inom Nato är engelska
det språk som används i de sammanhang där medlemsländer med två eller flera olika språk deltar.

Dialekter
Det här avsnittet behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna
verifieras. (2020-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning
kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Brittisk engelska
The Queen's English (före Elizabeth II The King's English) eller oxfordengelska (kallas även på engelska för
Recieved pronounciation, RP, se brittisk engelska) är standardspråk i Storbritannien, och baserar sig på de
dialekter som talades i grevskapen kring London på 1600-talet. Faktum är att endast cirka 3% av den brittiska
befolkningen talar RP trots att den formen fram tills de senaste åren favoriserades i till exempel BBC:s radio-
och tv-utsändningar samt inom det högre utbildningssystemet.[17]

Omkring hälften av alla britter anses tala nordengelska som har ett helt annat uttal och en annan intonation än
syd(öst)engelska.[18] I nordengelska (vilket anses vara den engelska som talas ungefär norr om en linje från
Coventry och uppåt) uttalas "love" [lɐ:v] som [lov], läspljudet θ ersätts med f (thinner [θinne(r)] uttalas
[finner]),[källa behövs] R uttalas i alla ställningar till skillnad från RP m.fl[källa behövs]. skillnader. Uttalen skiljer
sig så kraftigt åt att många engelsmän från södra England och många amerikaner knappt förstår vad människor
med nordengelskt uttal säger.[18] I London var det tidigare vanligt att tala cockney bland de lägre
socialgrupperna, men detta har numera i stor utsträckning ersatts med en form som kallas Estuary English
(flodmynningsengelska, syftar på floden Themsens mynning nära London) som anses vara ett mellanting
mellan cockney och RP.[19] En annan form som uppstått på senare år i framförallt London är "mid-Atlantic" som
är ett slags blandspråk mellan RP och amerikansk engelska.[20]

Förutom ovan nämnda dialekter finns även skotsk engelska, som huvudsakligen talas i Skottland, med
tungspets-r och ett annorlunda ordförråd där ett större antal ord härstammar från Skandinavien. En person
som talar en bra engelska men som har svenska som modersmål kan av infödda engelsmän på grund av
brytningen tros vara skotte.

Den i Wales talade engelskan, med en intonation som påminner om svenska, har ofta en annan ordföljd, till
exempel Goin' down the mine he is istället för den engelska varianten He is going down the mine.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Engelska 10/14
8/12/24, 9:22 PM Engelska – Wikipedia

Den irländska engelskan är ett resultat av koloniseringen samt immigration. Språket norn som tidigare talades
på Shetlandsöarna och Orkneyöarna påminde om fornnorska, då Norge styrde öarna fram till 1400-talet. Det
märks på områdets ortnamn.

Amerikansk engelska
En annan huvudvariant på engelskan med en stavning och ett uttal som skiljer sig från brittisk engelska är
amerikansk engelska. Till skillnad från de brittiska öarnas uppsplittring är den amerikanska engelskan
förvånansvärt enhetligt i uttal trots den enorma ytan som den täcker. De enda dialektala skillnaderna finns i
huvudsak i amerikanska sydstaterna (nedsättande kallat "the Southern drawl"), i New England där språket
påminner mycket om RP (John F Kennedy från Boston uttalade till exempel inte 'r' i alla ställningar, vilket är
typiskt för new englanddialekten) samt General American som är det språk de flesta amerikaner talar. "Black
English", eller "Ebonics", är beteckningen för dialekten som talas av många afro-amerikaner. "Valley Girl"
English är ett uttal och visst ordförråd som härstammar från tonåringar i Kalifornien.

R uttalas i alla ställningar; ord som bath uttalas [bæθ] (jämför RP: bɑ:θ med lång vokal) och stavningen skiljer
sig från brittisk engelska genom många olika sorters förkortningar och neddragande på "onödiga vokaler" (GA:
behavior; RP: behaviour). Det finns även ett litet annorlunda ordförråd som skiljer sig från brittisk engelska och
vissa ord har andra betydelser i amerikansk engelska än i den brittiska varianten.

Exempel:

"Tunnelbana" heter underground i brittisk engelska, men subway i amerikanskan (fler varianter finns, bland
annat rapid transit). Däremot är subway i brittisk engelska beteckning för ett underjordiskt övergångsställe
för fotgängare, som ska ta sig till andra sidan gatan.
"Järnväg" heter railway i brittisk engelska, railroad i amerikansk engelska.
"Hiss" heter lift i brittisk engelska, elevator i amerikansk engelska; icke att förväxla med escalator, rulltrappa.
Många tekniska ord från 1800-talet, såsom de ovanstående, är olika, då länderna inte samarbetade på 1800-
talet.

Skillnaderna mellan amerikansk och brittisk engelska är dock inte så stora att det i allmänhet blir risk för
allvarligare missförstånd eller att det inte går för en amerikan att läsa en bok skriven på brittisk engelska och
vice versa.

Några viktiga undantag dock:

Sättet att skriva datum. Exempel: 05/04/03. Amerikanen tolkar det som maj den fjärde dagen år 2003.
Britten sätter emellertid alltid dagen före månaden och årtalet och tolkar det som den 5 april 2003. Datum
skrivs också i officiella sammanhang som 5 april 2003.
Sättet att ange våningsplan i byggnader: Amerikanen räknar nedifrån och upp: First story, second story,
third story …, medan britten räknar Ground floor (alternativt bottom floor), first floor, second floor etcetera.
Sålunda blir third story = second floor.
Grammatiskt sett är det mycket få skillnader mellan amerikansk och brittisk engelska. I de flesta fall rör det sig
enbart om att vissa typer av grammatiska konstruktioner, som är godtagbara i båda varianterna, har olika
frekvens i respektive dialekt. Det finns dock ett par saker som skiljer sig åt. En sådan sak är hur man betraktar
kollektiva substantiv. I brittisk engelska vacklar bruket mellan att betrakta dessa som singulara och plurala,
medan amerikansk engelska nästan uteslutande betraktar dem som singulara. Detta innebär att i brittisk
engelska tillåts både The team want to win och The team wants to win, medan i amerikansk engelska enbart
den senare formen är acceptabel. Det finns också exempel där amerikansk engelska och brittisk engelska skiljer
sig åt vad gäller föredragen preposition, till exempel different from och different to / than.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Engelska 11/14
8/12/24, 9:22 PM Engelska – Wikipedia

Ibland är det sammanhanget som styr numerus av ett kollektiv. Exempel: staff. Om man avser en organisatorisk
enhet gäller singular: The staff is closed for today, men om man avser de personer som utgör staben gäller
plural: The staff have gone home.

Andra dialekter
Förutom USA och Storbritannien och deras dialekter finns även australisk engelska med omisskännlig
intonation och uttal, sydafrikansk engelska, kanadensisk engelska, irländsk engelska, nyzeeländsk engelska och
många andra. Till detta kommer flera andra sorters engelska uttal som sydostasiatisk engelska som talas i
Hongkong, Malaysia och Singapore, indisk engelska med flera olika sorters regionalt färgade engelskuttal. Till
detta kommer ett okänt antal miljoner som talar engelska som pidgin vilket är vanligt på Filippinerna.

Pidginspråk och kreolspråk

Med engelska som bas har det uppstått ett antal pidgin- och kreolspråk. Häribland kan nämnas pidginengelska,
jamaicansk kreol, srana, tok pisin och pitcairnesiska. Även ebonics, den engelska som talas av många
afroamerikaner, betraktas ibland som ett kreolspråk.

Förenklad engelska
Det finns många olika varianter av engelskan som förenklats för att göra språket lättare att läsa för nybörjare.
En av dem är Basic English, som utarbetades på 1920-talet av C. K. Ogden. En annan variant är Simplified
English, som ursprungligen var avsett att användas i flyg- och rymdindustrins underhållsmanualer.

De har inte fått särskilt stort fäste, eftersom vitsen med språkundervisning är att kunna kommunicera med
personer som använder det språket. Det är mindre meningsfullt att lära sig förstå ett språk få talar.

Utbildning i engelska

Sverige
I svensk grundskola är engelska obligatoriskt och godkänt betyg krävs för gymnasiestudier förutom individuella
programmet. I gymnasieskolan är engelska ett gymnasiegemensamt ämne (tidigare kärnämne) som läses av
elever på alla program.[21][22] År 2005 sade sig 85% av Sveriges vuxna befolkning (15+) kunna konversera på
engelska, vilket placerade Sverige på plats två inom EU bland länder där engelska inte var officiellt språk
(förstaplatsen innehades av Nederländerna).[23] Engelskundervisning i Sverige har anor sedan 1800-talet och
blev första främmande språk på 1940-talet.

Se även
Världens största språk
Svengelska (svensk engelska)
Eiken Japansk engelskacertifiering

https://sv.wikipedia.org/wiki/Engelska 12/14
8/12/24, 9:22 PM Engelska – Wikipedia

Språkskatt

Referenser
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, English Language
(https://en.wikipedia.org/wiki/English_Language), 28 juni 2009 (https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=
English_language&oldid=299066890).

Skrivna källor
Olsson, Stig, Handbok i engelskt uttal, 1982, ISBN 91-44-18621-5
Jan Svartvik, Engelska - öspråk, världsspråk, trendspråk, 1999, ISBN 91-7227-021-7
Svartvik, Jan och Sager, Olof, Modern engelsk grammatik, 2000, ISBN 91-21-18368-6

Noter
1. ^ [a b] Crystal 2006, sid. 424–426.
2. ^ ”Engelska distans” (http://www.kurser.se/engelska_distans___393_350_.html).
http://www.kurser.se/engelska_distans___393_350_.html. Läst 27 juni 2009.
3. ^ Engelska språket (https://runeberg.org/nfbg/0306.html) i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
4. ^ [a b] ”Engelska språkets historia” (https://web.archive.org/web/20101124173340/http://skolarbete.nu/skolar
beten/engelska-sprakets-historia/). Arkiverad från originalet (http://skolarbete.nu/skolarbeten/engelska-sprak
ets-historia/) den 24 november 2010.
https://web.archive.org/web/20101124173340/http://skolarbete.nu/skolarbeten/engelska-sprakets-historia/.
Läst 27 juni 2009.
5. ^ [a b c] Svartvik, Jan (1999). Engelska: Öspråk, världspråk, trendspråk. Norstedts ordbok AB. ISBN 91-
7227-021-7
6. ^ ”Frey-Pronoun History” (http://terpconnect.umd.edu/~israel/Frey-PronounHistory.pdf) (på engelska). sid. 3.
http://terpconnect.umd.edu/~israel/Frey-PronounHistory.pdf. Läst 27 juni 2009.
7. ^ ”Beowulf, en fornengelsk hjältedikt” (http://cornelius.tacitus.nu/beowulf/).
http://cornelius.tacitus.nu/beowulf/. Läst 27 juni 2009.
8. ^ Svartvik, Jan (1999). Engelska: Öspråk, världspråk, trendspråk. Norstedts ordbok AB. sid. 47-51. ISBN 91-
7227-021-7
9. ^ [a b] Svartvik, Jan (1999). Engelska: Öspråk, världspråk, trendspråk. Norstedts ordbok AB. sid. 51-61.
ISBN 91-7227-021-7
10. ^ Wikander, Ola (2007). I döda språks sällskap. sid. 234-235
11. ^ Wikander, Ola (2007). I döda språks sällskap. sid. 234-235
12. ^ Sager, Olof; Svartvik Jan (2007). Engelsk universitetetsgrammatik. Liber AB. ISBN 91-21-16418-5
13. ^

” Hence we exclude all words that had become obsolete by 1150 [the end of the Old English
era] . . . Dialectal words and forms which occur since 1500 are not admitted, except when

„
they continue the history of the word or sense once in general use, illustrate the history of
a word, or have themselves a certain literary currency.

14. ^ Kister, Ken. "Dictionaries defined." Library Journal, 6/15/92, Vol. 117 Issue 11, p43, 4p, 2bw
15. ^ Finkenstaedt, Thomas; Dieter Wolff (1973). Ordered profusion; studies in dictionaries and the English
lexicon. C. Winter. ISBN 3-533-02253-6
16. ^ Olsson, Stig, Handbok i engelskt uttal, 1982, sid 1- 50

https://sv.wikipedia.org/wiki/Engelska 13/14
8/12/24, 9:22 PM Engelska – Wikipedia

17. ^ ”Received Pronunciation” (https://web.archive.org/web/20210226203030/https://www.bl.uk/british-accents-

and-dialects/articles/received-pronunciation). The British Library. Arkiverad från originalet (https://www.bl.uk/
british-accents-and-dialects/articles/received-pronunciation) den 26 februari 2021.
https://web.archive.org/web/20210226203030/https://www.bl.uk/british-accents-and-
dialects/articles/received-pronunciation. Läst 11 september 2020.
18. ^ [a b] Svartvik, Jan (1999). Engelska – öspråk, världsspråk, trendspråk.. Norstedts ordbok. sid. 186. ISBN
91-7227-021-7
19. ^ Svartvik, Jan (1999). Engelska – öspråk, världsspråk, trendspråk.. Norstedts ordbok. sid. 182. ISBN 91-
7227-021-7
20. ^ Svartvik, Jan (1999). English - island language, world language, trending language. . Norstedt's dictionary.
page 171. ISBN 91-7227-021-7
21. ^ Hult, F. M. (2012). English as a transcultural language in Swedish policy and practice. TESOL Quarterly, 46
, 230-257.
22. ^ Hult, F. M. (2017). More than a lingua franca: Functions of English in a globalized educational language
policy. Language, Culture and Curriculum, 30 (3), 265-282.
23. ^ "SPECIAL NOTE Europeans and languages" (https://web.archive.org/web/20070128095746/http://ec.euro
pa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_237.en.pdf) (in English). European Commission . 2005. Archived
from the original (http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_237.en.pdf) on 28 January 2007 .
Read November 8, 2015 ..
https://web.archive.org/web/20070128095746/http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_237.en.pdf

External links
English on Wikibooks.
Wikipedia has an edition in english .

Official languages ​of the European Union [Show]

History of the English Language [Show]
Varieties of the English language [Show]
• LCCN : sh85043413 (http://id.loc.gov/authorities/subjects/sh85043413) • GND :
4014777-0 (http://d-nb.info/gnd/4014777-0) • SUDOC : 027219232 (http://www.idref.fr/027219232) • BNF :
cb119308987 (http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb119308987)
(data) (http://data.bnf.fr/ark:/12148/cb119308987) • HDS :
Authority data 011198 (http://www.hls-dhs-dss.ch/textes/f/F011198.php) • NDL :
00561788 (http://id.ndl.go.jp/auth/ndlna/00561788) • NKC :
ph114056 (http://aleph.nkp.cz/F/?func=find-c&local_base=aut&ccl_term=ica=ph114056&CON_LNG=ENG)
• BNE :
XX528236 (http://catalogo.bne.es/uhtbin/authoritybrowse.cgi?action=display&authority_id=XX528236)

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Engelska&oldid=55505080”

https://sv.wikipedia.org/wiki/Engelska 14/14