Diskussion:Gustav III

Nidteckningen

Bildbiskrifter bör vara beskrivande, inte innehålla en massa tolkningar. Så därför tar jag bort sådant som beskriver Ehrensvärds teckning som uttryck för hat eller som propaganda. /Pieter Kuiper 2 maj 2009 kl. 23.43 (CEST)

Det finns inget bättre sätt att beskriva denna uppseendeväckande bild för barn och ändra än att det handlar om propaganda. Det är det allra mest relevanta att ta fram i bildtexten. Bilden beskriver inte en verklig händelse. Nidbild vet minst 50% av läsarna inte vad det är. EmilEikS 3 maj 2009 kl. 00.50 (CEST)

På vilket sätt är det propaganda? Jag tror inte att bilden kom ut i tryck på 1700-talet. /Pieter Kuiper 3 maj 2009 kl. 00.58 (CEST)

Det nästan hysteriska hatet mot Gustav III har levt och levt och levt i över 200 år. Det vet du väl? OSA inte nödvändigtvis. Och på Sofia Magdalenas diskussionssida - varför skriver du inget själv när du lägger tillbaka porrbilden 2 gånger? EmilEikS 3 maj 2009 kl. 01.09 (CEST)

Propaganda? Nja, snarare en politisk skämtteckning, om än en ovanligt nedrig sådan kan tyckas i våra dagar. Folk har för övrigt alla sorters känslor mot Gustaf III och har haft det ända sedan gustaviansk tid. Några kanske hatar honom, andra har honom som sin favorit bland gamla tiders svenska kungar. E.G. den 3 maj 2009 kl. 01.17 (CEST)

Föreslår att vi fortsätter här om någon har något att tillägga. EmilEikS 3 maj 2009 kl. 03.59 (CEST)

Öhhh, porrbild. Lite väl milt ord för en 200 år gammal teckning som avbildar bisarrt samlag. //Martinio 3 maj 2009 kl. 03.59 (CEST)

Föregående inlägg gjordes egentligen 9 augusti 2009 kl. 03.14 och har på något sätt blivit feldaterat ovan. Det ändrades 12 augusti 2009 kl. 13.06 med borttagning av meningen "Kan dock inte kma på ngt bättre ord. Men jag tkr sammtidigt att den hör hemma i GIII's artikel..." (Användarens intressen enligt användarsidan ser trevliga ut.) mvh SergeWoodzing 12 augusti 2009 kl. 13.45 (CEST)

Rykte om Hedvig Catharina De la Gardie och Gustav III

Stämmer det, att Gustav III som tonåring var förälskad i Hedvig Catharina De la Gardie? Om så är borde man kanske källsätta och föra in det i artikeln om henne? Den behöver utvecklas. --85.226.43.158 1 januari 2010 kl. 15.07 (CET)

Jo de tycker jag oxo. I engelska artikeln stod det (vet ej om någon ändrade det) att sktriftliga upgifter från hans tid tyder på att han eventuellt var bisexuell. Men utan några som helst konkreta bevis på hans sexuella läggning är det svårt o bedöma. Martinio 29 Januari 2010 kl. 22:03 (CET)

Varför Gustav med "V"?

Jag undrar varför hela artikeln stavar konungens namn med med ett "V" när han bevisligen stavade sitt namn "Gustaf"? Ta en titt på hans signatur t.ex. //Raksoo 22 januari 2010 kl. 22.57 (CET)

Antar att de har o göra med nutida stavning av namnet Gustav =) //Martinio 29 Januari 2010 kl. 21:53 (CET)

Kunganamn normaliseras, Charles och Karel blir Karl, Louis blir Ludvig, John blir Johan, Pjotr och Petro blir Peter och så vidare. Thuresson 29 januari 2010 kl. 07.05 (CET)

Det fanns dessutom ingen korrekt stavning av namn på 1700-talet eller tidigare. Alla namn kunde stavas hur som helst på den tiden. Den här kungen skrev sig även Gustave och Gustav. Alltså blev normaliseringen då en god idé. SergeWoodzing 29 januari 2010 kl. 12.45 (CET)

Men nuvarande kungen skriver ju Carl XVI Gustaf, så "Gustav" kan väl knappast anses vara nutida stavning av "Gustaf"? Kan den nuvarande kungens namn stavas "Gustaf" måste väl Gustaf III:s också göra det?

Nuvarande kungen har ett lagligt namn registrerat hos svenska myndigheter, inklusive stavningen. Det hade även hans far, farfar och farfars far - Gustafer alla. Men det hade inte Gustav III eller andra före c 1900 (namnlag 1901) då namn började registreras lagligt i Sverige, inklusive stavningen. Alltså är det den s k normalstavningen som gäller för honom & andra Gustaver i tidigare sekel. --85.194.16.206 5 december 2018 kl. 10.53 (CET)

Helt rätt att Gustav III kan skrivas Gustaf III, precis som Gustav I kan skrivas Gösta I. Då var inte skrivsättet standardiserat. I vissa tider har variation av skrivsättet ansetts vara det riktiga sättet, medan standardiserat skrivsätt sågs obildat. När nuvarande kungen fick sina namn skrevs namn bara på ett sätt, det sätt som valdes av föräldrarna, och den eran gäller fortfarande. För svenska kungars stavning har Wikipedia genom konsensus bland annat valt att använda POMMF (principen om minsta möjliga förvåning), lexikalisk tradition (som bottnar i stavningsreformen 1906), namnlagen, kungahusets tradition oberoende av hur kungarna själva (oftast) skrev och media. Kungahuset har som tradition att normalisera/standardisera stavningen för alla kungar som kungen inte själv har träffat, vilket dessutom sammanfaller väl med gränsen för standardisering/normalisering. Wikipedia gör undantag mot kungahusets tradition gällande Oscar I och II, där Wikipedia valt att inte normalisera. Därför att det är vanligt att skriva med "c" av många andra aktörer. Det är till och med vanligt av kungahuset själva, som då bryter mot sin egen tradition.--LittleGun (diskussion) 5 december 2018 kl. 13.16 (CET)

Oklar referens

Meningen: "1783 blev han den första statschefen i världen att erkänna USA som ny stat." har en referensnot (3).

• (3) Anna Klerkäng & Roy T. Haverkamp Sweden - America's First Friend, Örebro & Stockholm 1958 är okänd för LIBRIS;

Varken Klerkäng eller Haverkamp har några belägg hos LIBRIS. Mvh / Mkh 11 september 2010 kl. 10.43 (CEST)

Den hårdbundna boken var en specialutgåva som innehåller information av lärarinnan Klerkäng och, som talesman för Amerikanska ambassaden i Stockholm, ambassadsekreteraren Haverkamp. Möjligt att pliktleveransen missades i detta fall, men jag tror den finns på KB. Ett brev från ambassaden med datum 1957-05-22 finns med i sin helhet. Även två helsidesfoton från Sahlstedts bildbyrå och Hovfotograf Bergne. Mer om detta vet jag inte. SergeWoodzing 11 september 2010 kl. 19.28 (CEST)

Om inte LIBRIS hittar boken, så finns den väl knappast hos Kungliga biblioteket. Mvh / Mkh 11 september 2010 kl. 22.21 (CEST)

Jag har för mig att det finns en hel del på KB som inte finns med i de datoriserade katalogerna. Men jag är ingen expert på detta. SergeWoodzing 12 september 2010 kl. 20.43 (CEST)

Det kan finnas skäl att betvivla uppgiftens riktighet; exempelvis påstås här att Marocko erkände USA 1777, det finns också en del uppgifter om att Republiken Dubrovnik erkände USA redan 1776. Enligt den engelska artikeln en:Timeline of United States diplomatic history som har en källa anges att Frankrike erkände USA i december 1777.--Ankara 12 september 2010 kl. 20.59 (CEST)

Obama själv verkar tro på Marockospåret.--Ankara 12 september 2010 kl. 21.04 (CEST)

I ett brev 1776-10-18 till grevinnan de Boufflers (publicerat 1986 på franska av Svenska Akademin ISBN 91-1-853482-1 sid 155-157 och på svenska 1992 av Gunnar von Proschwitz ISBN 91-7119-079-1 sid 148-150) skriver Gustaf III om "denna nya republikens tillkomst" och kallar USA ytterligare en gång för "den nya republiken" samt skriver om att 1700-talet kan vara "Amerikas århundrade". Brevet anger även tydligt hans mycket positiva stöd för republikens tillkomst. Tänkbart är det därför att han inom några månader, i vart fall innan han reste till kusinen i Ryssland för toppmötet sommaren 1777, även officiellt (offentligt) erkände den republiken. Men jag hittar som sagt ingen annan källa just nu än det bekräftande brevet 1957 från Amerikanska ambassaden, i den angivna källan. SergeWoodzing 13 september 2010 kl. 00.14 (CEST)

Jag har kollat med KB, som trots letande, inte har upplysningar om boken, och inte heller kan finna den i externa databaser. Eftersom tryckorten uppges som svensk borde väl Örebrotryckeriet, vilket det nu kan vara, sända ett pliktexemplar till KB för registrering? Särskilt som skriften uppges redovisa ett utrikespolitiskt yttrande av kungen. Mvh / 81.227.130.165 14 augusti 2011 kl. 21.52 (CEST)

Tryckeriet var AB Littorin Rydén Boktr. i Örebro. Förlag: Förlag Anna Klerkäng, Örebro. Tror du de har pliktexemplar kvar sedan 1958? SergeWoodzing 15 augusti 2011 kl. 03.57 (CEST)

Krigshot om dramatik

Det blir snart redigeringskrig kring en passus som en användare vill lägga till i inledningen med avsikt att göra Gustavs teaterintresse mm till en huvudsak. En annan användare tar bort det. Jag stödjer helhjärtat den senare inställningen. Detta bör inte läggas till i inledningen eftersom det intresset var en bisak och en fritidstillflykt. SergeWoodzing 16 november 2011 kl. 11.59 (CET)

Jag undrar om inte den text som användaren lade till inte överdriver kungens insatser. Gustaf Wasa (för att ta det mest kända exemplet) är väl snarast ett beställningsarbete från kungen, inte något som han utarbetat tillsammans med hjälp av Kellgren.

andejons 16 november 2011 kl. 21.14 (CET)

En glamorisering skulle jag vilja kalla den, i vart fall. Din redigeringskommentar var helt riktig. SergeWoodzing 16 november 2011 kl. 23.01 (CET)

Jag förstår över huvud inte vad denna förvirring handlar om. Jag kan rekommendera en läsning av ett antal böcker om "Teaterkungen" i t ex Oscar Levertins omfattande arbeten om teaterarbetet (se litteraturförteckningen). Hur definierar man en "hobby" eller ett "arbete"? Om t ex polismästare Hans Holmér vid sidan av polisarbetet börjar skriva böcker, ska han då få stå som författare eller bara som polis? Kan en person ha mer än ett slags titel/arbete/uppdrag i sitt liv eller på Wikipedia? Om musiker eller skådespelare som Bob Dylan eller Ulf Lundell m fl ägnar åratal av sitt liv åt att måla och ha ett antal utställningar eller skriva böcker etc, ska de då på Wikipedia inte få definieras som konstnär eller författare, utan bara på andra platser i samhället? Eller är reglerna annorlunda för kungar/presidenter etc?

Sanningen är, att Gustaf III ända sedan barnaår föredrog att ägna sig åt skrivande och teater och skrev uppåt ett tjugotal dramer, ofta framträdde som skådespelare och deltog i regiarbetet på tre teatrar, som framgår i artikeln. En del personliga dramer skrev han veterligt helt själv, en del samarbetade han med, men faktum kvarstår — skriver man ett antal pjäser, som uppförs på teatrarna, så skall man betitlas som dramatiker i den svenska litteraturhistorien. Faktum är att han enligt en mängd källor (och senare böcker/pjäser om honom) ägnade så mycket tid och uppmärksamhet åt den konstnärliga verksamheten, att de kungliga plikterna ofta blev lidande och skapade missnöje i många läger, och då är det korrekt att kunna kallas Teaterman, även om man är kung. Han var dessutom den som skapade bl a Kungliga Operan och Dramaten.

Kungen av Kambodja t ex, Norodom Sihanouk, har också ägnat stor del av sitt liv åt att skriva, regissera ett stort antal långfilmer, komponera musik, vara skådespelare — betyder det då att han på Wikipedia heller inte får anges som regissör, författare eller kompositör? Är inte meningen med Wikipedia att sprida kunskaper om saker och ting, ofta sådant som läsarna inte är så medvetna om? I annat fall beklagar jag, att jag helt missuppfattat syftet med Wikipedia och varför jag ägnat alla timmar åt att söka förbättra artiklar genom att komplettera med kunskaper om ämnen jag själv är mycket insatt i.--Bemland 16 november 2011 kl. 23.49 (CET)

Problemen/förvirringen:

• Detta ska inte finnas med i inledningen, där det väsentligaste bitarna om hans gärning som regent ska finnas. Om du inte tycker att det räcker, vad som i övrigt står i artikeln om detta, lägg gärna till mer där, men tänk på att exempelvis Hedvig Elisabet Charlotta skrev mycket tendentiöst mot sin svåger i sina underhållande diarier, så att du inte använder sådana källor som om de tillstyrker fakta.
• Sådant här: "Gustaf III ända sedan barnaår föredrog att ägna sig åt skrivande och teater", där ordet föredrog är tendentiöst och inte stämmer från och med hans tillträde 1771, och "ägnade så mycket tid och uppmärksamhet åt den konstnärliga verksamheten, att de kungliga plikterna ofta blev lidande och skapade missnöje i många läger", som är en tendentiös åsikt som inte stämmer med experter som Erik Lönnroth eller Leif Landén och andra seriösa biografer, eller med Gustafs egna brev, gör att man blir orolig för vad det är som du vill infoga. Det här får inte bli som en dramatisering i underhållningssyfte av SvT (en lek, med andra ord).

Som sagt (ovan): det intresset var i verkligheten en bisak och en fritidstillflykt under Gustafs regeringsår, något som han så småningom fick överge nästan helt under sina sista olyckliga år före lönnmordet.

Vänliga hälsningar! SergeWoodzing 17 november 2011 kl. 00.50 (CET)

Jag förstår att man, som alltid, kan diskutera historiska tilldragelser och källor utifrån olika perspektiv, det sker ständigt och är en sak för sig, det är aldrig lätt att få en fullständig objektiv bild av förhållanden i det förflutna. Vad jag här tar upp är dock en helt annan fråga. Författaren ovan skriver, att i inledningen bara de "väsentligaste bitarna om hans gärning som regent ska finnas", men för mig är en person inte bara sin titel (regent/president etc) utan också en människa som alla andra personer som beskrivs på Wikipedia. Om en annan person t ex hade skrivit och fått uppfört en eller två skådespel hade väl ingen invänt mot att man i inledningen hade beskrivit den personen som dramatiker, då det ju är ett faktum bland andra. Med Gustav III talar vi om en person, som trots allt obestridligt ägnade delar av sitt liv och sin regeringstid till att författa ett antal skådespel, som i de flesta fall finns bevarade (jag har själv kopior av dem) och dessutom var en drivande person och regent gällande landets kulturella utveckling, teater-grundande (bl a våra nationalscener) och eget praktiskt teaterarbete.

Vad jag alltså är ute efter är: Skall vi på Wikipedia behandla t ex artiklar om kungligheter annorlunda än dem om andra människor? Är en dramatik-författare inte dramatiker om han också är kung? Anses det ovärdigt eller något? Är det en personlig politisk fråga för envar? Detta slags arbete hör ju inte precis till vanligheterna för regenter — desto större anledning ansåg jag att redan i ingressen förklara varför han så ofta benämns som "Teaterkungen". Att i inledningen benämna en person som Winston Churchill som författare är självklart, trots att det inte är det människor primärt tänker på, eller ens känner till, vad gäller honom. Så frågan är likaledes: Får man benämna kung Norodom Sihanouk som filmregissör och manusförfattare efter att ha gjort ett antal professionella filmproduktioner (jag avser lägga till den informationen om honom), eller måste sådant tystas ned och behandlas annorlunda än gällande andra personer? Är man dramatiker om man skrivit publicerad och professionellt uppförd dramatik? Är man regissör om man professionellt regisserat ett antal långfilmer för biograferna eller TV? Jag kan förstå att man kanske inte beskrivs som författare bara för att man skrivit sin självbiografi t ex, men här handlar det om något helt annat och en viktig principiell fråga. Eller tror man inte att Gustav III skrivit sina pjäser?

Vänligen.--Bemland 17 november 2011 kl. 03.12 (CET)

Min enda invändning var, som sagt, att du la in detta i inledningen. Hans insatser inom underhållning var inte tillräckligt omfattande eller betydelsefulla för det. Jag har min åsikt, du har din om denna formaliasak. mvh SergeWoodzing 17 november 2011 kl. 13.43 (CET)

PS Det är något helt annat med exempelvis Drottning Kristina som avgick och sedan i huvudsak ägnade sig åt kulturarbete, och med stor framgång. SergeWoodzing 17 november 2011 kl. 13.45 (CET)

Det handlar om relevans. Vad Gustav III än åstadkom i kultursfären är det desto mer relevant att han var kung. På precis samma sätt är det mer relevant att Winston Churchill var Storbitanniens premiärminister under andra världskriget. Att han var författare och målare är sekundärt. Det skulle bort ur ingressen i den artikeln också om det inte vore för nobelpriset. /ℇsquilo 17 november 2011 kl. 14.53 (CET)

Dödstraff

I artikeln står det 'Gustav III var emot dödsstraff och utfärdade 1778 en lag som stadgade att samtliga dödsstraff skulle underställas konungen. Sedan underlät han helt att utdöma några dödsstraff.'

Efter Anjalaförbundet dömdes flera officerare till dödsstraff. Samtliga inblandade utom Johan Henrik Hästesko benådades sedan men Hästesko avrättades 8:e september 1790. M.a.o. utdömde Gustav III minst ett dödsstraff alt. gjorde undantag från den lag som infördes 1778.

Så varför inte bara ta bort ordet "helt"? G3 var annars känd motståndare till dödsstraff. SergeWoodzing 5 januari 2012 kl. 00.59 (CET)

Tryckfrihet

Det står att Gustav III vidtog en mängd förbättringar på nästan alla samhällslivets områden, och sedan nämns bland annat tryckfrihetens stadgande. Detta har jag försökt ändra, men den gamla formuleringen är tillbaka.

Jag ville ändra formuleringen på grund av att hans tryckfrihetsförordning från 1774 innehöll en rad inskränkningar jämfört med den tidigare förordningen från 1766:

Paragraf 2 – Enligt 1766 års lag skulle angrepp mot grundlagarna straffas med böter på 300 silverdaler. Gustav III utökar detta till att gälla angrepp mot fler lagar och mot Rikets Majestät – och nu ska det straffas som högmålsbrott, vilket är allvarligare. Paragraf 3 – Förklenande omdömen och smädeskrifter är inte tillåtna. Här har Gustav III lagt till att det gäller även smädeskrifter mot nationer och stater. Paragraf 4 – Gustav III har lagt till att boktryckare alltid blir skyldiga för brott enligt paragraf 2, även när författaren inte är anonym. Paragraf 5 – I 1774 års tryckfrihetsförordning har kungen tagit bort några av exemplen på vad man får trycka, exempelvis åsikter om kommande lagar och författningar. Paragraf 6 – En slags offentlighetsprincip som innebär att man kan få ut domar, protokoll och andra handlingar, men Gustav III gör undantag för handlingar som rör utrikesärenden. Paragraf 8 – Här begränsar Gustav III möjligheten att få ut handlingar från riksrådet. Paragraf 9 – Som tillägg till rättegångshandlingar kan man låta trycka en berättelse om vad det handlar om, bara man håller sig till sanningen – och i Gustav III:s version även till anständigheten. Paragraf 10 – Tryckning är enligt 1766 års förordning tillåten av offentliga handlingar av den art det nu vara må – men det sistnämnda ändrades av Gustav III till sådant som avses i paragraf 6, 7 och 8. Paragraf 11 i den gamla förordningen från 1766 handlade om att få ut riksdagshandlingar, men eftersom Gustav III kraftigt reducerat riksdagens makt har han även tagit bort hela denna paragraf. Paragraf 12 – En av de tydligaste förändringarna. I gamla §13 konstaterades att allt som inte var uttryckligen förbjudet fick tryckas. Här har kungen skrivit att man inte ska trycka sådant som strider mot förordningens grunder – och lagt till en tydlig varning till undersåtarna att exempelvis inte använda sig av bittert och förklenligt skrivsätt, kränka anständighet och goda seder eller väcka fiendeskap mellan medborgare. Den som gör det ska inte förbli ostraffad. Paragraf 13 – Delvis samma som gamla §14, där det står att ingen ska försöka göra inskränkningar i tryckfriheten. Men i Gustav III:s version står det inte längre att den ska ha den trygghet som en grundlag medför, och meningen om att inte ens kungen själv vill inskränka eller ändra tryckfriheten är borta.Askrosen (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Pieter Kuiper.)

För sin tid och med tanke på den nästan överväldigande korruption som G3 hade att handskas med ser jag inget så förfärligt i detta. Han "stadgade" tryckfriheten - så står det i artikeltexten, inget annat. Det stämmer väl, även med dina lite otidsenliga invändningar? G3 ogillade förtal. I dagens Sverige är ju ärekränkning praktiskt taget laglig, med stöd av vår moderna tryckfrihetslagstiftning. SergeWoodzing (disk) 27 april 2012 kl. 10.34 (CEST)

Jag återställde, så at det också stämmer med Tryckfrihetsförordningen#Tidigare tryckfrihetsförordningar. /Pieter Kuiper (disk) 27 april 2012 kl. 23.59 (CEST)

Ordet dock

Jag anser inte att den här återställningen förbättrar texten, tvärtom. Ordet "dock" kan jag av erfarenhet inte tycka är encyklopediskt. Om man tar bort det förbättras nästan alltid texten och blir mindre värdeladdad (av skribenten). Om man i vissa fall behöver visa ett motsatsförhållande, på ett sätt som framgår starkare än vad vanlig tydlig text rimligen klarar, brukar ordet "emellertid" användas i uppslagsverk, inte "dock". Här var "dock" helt onödigt och låter i mina öron bara lite överdrivet snäsigt mot artikelsubjektet. Jag kan givetvis ha fel och inbjuder andra till diskussion. 213.64.139.74 18 augusti 2013 kl. 20.20 (CEST)

Jag känner inte att det är någon speciell skillnad i laddning mellan "dock" och "emellertid" (förutom att längden på det senare gör att det kan göra texten lite tyngre). Ingendera känns dock speciellt nödvändigt i texten (säger jag, som först skrev den), även om jag inte håller med om att det inte hör hemma i uppslagsverk generelett (jag får också dryga 8500 träffar i NE).

andejons (disk) 18 augusti 2013 kl. 21.43 (CEST)

Utförd artikelgranskning

Den följande diskussionen är en arkiverad artikelgranskning på nedanstående artikel.

Granskningen är avslutad. Var god modifiera inte diskussionen nedan.

Anledningen till avslutandet var Nominerad. Artikelgranskningen avslutades av Sjunnesson (diskussion) 24 september 2014 kl. 12.36 (CEST).

Gustav III

• Begärd av: Nineve (diskussion) 2 maj 2014 kl. 10.59 (CEST)
• Motivering: Vad kan förbättras?
• Målsättning: Nominering till utvald.

• Diskussion:

Här är en lista över saker som är i behov av förbättring:

• Rensa ut ålderdomliga ordval som "konungen".[1]
• "Kungen vacklade till, måste stödja sig på von Essen, och sade på franska..." - dramatiserande språk ska undvikas. Historiska händelser får inte beskrivas som om de vore i romanform. Var tydlig med vad som anses 100% belagt och vad som bygger på enskilda vittnens versioner.
• Var försiktig med äldre historiska källor. Jämför alltid med modern historisk litteratur. De är däremot väldigt bra för att belägga hur man sett på Gustav III tidigare i historien. Använd inte populärhistoriker som Herman Lindqvist för annat än just populära uppfattningar av Gustav.
• Det behövs lite fräschare källor skrivna av fackhistoriker. Gunnar Artéus är en ansedd svensk historiker som nyligen har gett ut Gustav III:s hov. Han har tidigare skrivit om kriget 1788-90 i Gustav III:s krig där han bl.a. beskrivit kungens roll som krigsledare. Väldigt viktig aspekt av hans liv och gärning.
• Artikeln är full av invecklat, gammalmodigt språk och fullt av värdeladdade adjektiv. Det måste åtgärdas. Här är några exempel:
  • "Slöseriet och lättsinnet vid hovet, den begynnande skuldsättningen utan ständernas bifall, det avstannande reformarbetet, växande godtycke vid befordringar och ökningen av andra missbruk i förvaltningen (pastoratshandeln) med mera, gjorde oppositionen allt kraftigare."
  • "Danmarks anfall på Sverige – det så kallade Teaterkriget – vid denna tid syntes råga måttet av olyckan, men gav Gustav tillfälle att med heder lämna Finland och att vädja till det svenska folkets patriotism."
  • "Med den nya omgivning som ständerna 1756 gav honom (Carl Fredrik Scheffer blev hans guvernör), uttryckte kungaparet öppet, även i sonens närvaro, sitt missnöje, och den unge fursten hörde skarpa ord om rikets maktägande ständer." (Det här också ett tydligt exempel på något som behöver en tydlig källhänvisning. Var kommer uppgiften om vad kungaparet sa ifrån?)
• Det behövs information, gärna under en egen rubrik, om hur Gustav III:s eftermäle sett ut. Hur har olika tiders sett på hans insatser som kung?
• Gustav III var så vitt jag vet den som på allvar drog igång kulten kring Vasaätten, bl.a. genom införandet av Vasaorden. Som jag förstått det så var det också under Gustav III som fartyg började få namnet Vasa istället för Vasen vilket hänger ihop med Vasa-kulten han drog igång. Det typen av insatser är väldigt relevanta att skildra.
  

Peter ^Isotalo 3 maj 2014 kl. 00.18 (CEST)

Tycker nog strukturen behöver ändras. Från 1772 var Gustav III enväldig regent i Sverige, huvuddelen av hans betydelse ligger ju i vad han gjorde som sådan. Nu beskrivs detta under rubriken Gustav III bestiger tronen och handlar om tiden fram till 1788. Därefter följer ett kapitel om Ryska kriget 1788-1790, där hans politik knappt nämns information riksdagen 1789, liksom om riksdagen i Gävle 1792. Avsnittet om Ryska kriget följs av ett om hans död. Ser hellre Gustav III:s politik indelad i olika perioder, därifrån kan man ändå länka till artiklarna Gustav III:s död och Gustaf III:s ryska krig.

Även annat borde finnas med åtminstone som länkar, konstaterar att en resa till Italien och Frankrike nämns men Gustav III:s italienska resa är inte länkad.FBQ (diskussion) 3 maj 2014 kl. 08.34 (CEST)

En bagatell bara, men innehöll verkligen kungens "fullständiga titel" två "etc"? Srv.rosen (diskussion) 3 maj 2014 kl. 09.40 (CEST)

Hade helt glömt bort resan till kontinenten. Den bör nog beskrivas åtminstone kortfattat. En grand tour var en väldigt viktig aspekt av dåtidens kulturliv och det är signifikant att Gustav gjorde en sådan.

Peter ^Isotalo 3 maj 2014 kl. 21.25 (CEST)

Jag tycker inte att det var särksilt lämpligt att ändra konung till kung. I texten kan man givetvis använda det moderna ordet men den officiella titel som man brukar använda och som även Gustaf III borde presenteras som är Sveriges konung. Rasmus 28 23 maj 2014 kl. 12.34 (CEST)

"Sveriges konung" är en beskrivning och är inte mer officiellt än "flottans överbefälhavare", "USA:s president" eller "Skatteverkets generaldirketör". Den "officiella" titeln är annars "Gustav med Guds Nåde, Sveriges, Götes och Vendes Konung", o.s.v. Om vi inte citerar så ska vi använda ett modernt språk. Vi krånglar inte till med ålderdomligt språk för andra ledare, så jag ser ingen anledning att göra det för monarker.

Peter ^Isotalo 23 maj 2014 kl. 15.34 (CEST)

Inte antagen till utvald

Resultatet av nomineringen blev "inte antagen" enligt de vägledande kriterierna:

• Har efter minst två veckor, minst 1/2 stöder inte-röster.
  Kigsz 30 oktober 2014 kl. 08.43 (CET)

---

Bedömningen är avslutad. Var god modifiera inte diskussionen nedan.
Nominerad av Sjunnesson (diskussion) 24 september 2014 kl. 12.32 (CEST)

En omfattande, välskriven och källbelagd artikel.

Stöder för utmärkt

1. Tostarpadius (diskussion) 22 oktober 2014 kl. 06.35 (CEST) Enligt nomineringen.

Stöder för bra

Stöder inte

1. Yger (diskussion) 25 oktober 2014 kl. 12.38 (CEST) alldeles fullt av subjektiva skrivningar, "impopulär", "känd för", "detta ledde till" och oreflekterat återgivande av äldre källor "begåvad". Vi behöver höja ambitions/kravnivå ett snäpp för våra äldre kungar, så det blir mer historiskt proffsiga och inte som här faller in i gammal traditionell form, halvt "förhärligande", halvt återgivande av schablonartade skrivningar

Diskussion

Helt okej artikel. Jag tycker att jag saknar en del delar i hans politiska gärning.

• Gustav III:s förbud mot husbehovsbränning och inrättande av kronobrännerier borde omnämnas bland hans ekonomiska reformer
• Nummerlotteriet borde också omtalas eller alla fall länkas.
• Mer väsentligt ser jag faktiskt att Gustav III:s italienska resa omtalas och länkas. Inte därför som sades i granskningen en "grand tour" hörde till seden på tiden utan för att en regerande monark lämnade sitt regeringsbestyr och gav sig ut på en sådan resa hörde till något ytterst sällsynt. Flera delar av resan var ju därtill ytterst viktiga för Sveriges utrikes relationer, särskilt hans möte med påven. Nu finns det ju en egen artikel om ämnet och det finns ju inget skäl att skriva särskilt mycket, men ett kort omnämnande i en mening eller bisats och länk dit tycker jag borde finnas med i artikeln.FBQ (diskussion) 24 september 2014 kl. 21.12 (CEST)

Röster behövs. Läs gärna igenom och rösta. Sjunnesson (diskussion) 21 oktober 2014 kl. 12.34 (CEST)

Jag reagerade lite på inledningsraderna. Efter att ha startat ett krig mot Ryssland blev han impopulär inrikes, och när han kraftigt minskade adelns privilegier 1789 ökade missnöjet i vissa av dessa kretsar ytterligare. En sådan här inledande formulering måste av nödvändighet vara relativt kort och därför en förenkling, men jag upplever inte riktigt att det stämmer. Bland frisinnade upplysningsvänner och mössor blev han impopulär redan vid sin statskupp. De var en ganska liten grupp. Kriget och minskandet av adelns privilegier gjorde honom impopulär bland adelsmän och officerare, men betydde inte jättemycket i bredare kretsar. Förbudet mot husbehovsbränning av brännvin var illa omtyckt i bredare kretsar. Annars förblev han i folkliga lager ganska populär fram till sin död - han uppfattades ju i mångt och mycket som ett skydd mot adelns oinskränkta makt och ett skydd för de oprivilligierade stånden. Men det är ju också just de delar jag saknar i artikeln - vad betydde Gustav III:s regeringstid för gemene man?

Sedan kan är ju alltid frågan vilka krav man skall ställa på en wikipediaartikel. Som bra duger den kanske ändå. Jag avvaktar dock gärna fler synpunkter innan jag röstar. FBQ (diskussion) 21 oktober 2014 kl. 13.01 (CEST)

Gustaf med f

Denna fråga har varit uppe tidigare, men tänkte lyfta den igen. Svenska Akademien, som ju trots allt är en viktig institution avseende svenska, skriver hans namn konsekvent med f, alltså Gustaf. Detta gäller för övrigt alla svenska kungar med namnet Gustaf, som ni vet skriver ju även vår nuvarande kung sitt namn med f på slutet. Ni kan se Gustaf med F på följande sida. Svenska Akademien. Vad säger ni? Den siste kungen i Sverige som blev "normaliserad" var ju Karl XV. Varken Oscar II, Gustaf V eller Gustaf VI Adolf har ju blivit det. Mkallgren 2 januari 2017 kl. 17.37 (CET)

Frågan gäller mer än Gustav III. Jag förslår att diskussion tas på Bybrunnen. /B****n (diskussion) 2 januari 2017 kl. 19.25 (CET)

När begravd?

I artikeln står det att kungen begravdes redan i maj. I en bok jag nyligen läst står det att liket låg balsamerat i Rikssalen innan det i mitten av augusti fördes till Riddarholmskyrkan, där det begravdes en månad senare. Boken är skriven av en välkänd och etablerad historisk författare. Skillnaden på maj och augusti är stor, vad är det som blivit fel och vem har fel? Lantgård (diskussion) 25 juli 2017 kl. 22.08 (CEST)

En gissning är att begravningsceremonin hölls i maj medan gravsättningen inte skedde förrän i september.

andejons (diskussion) 26 juli 2017 kl. 07.57 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Gustav III. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20071009100435/http://gustaviii.kunskaper.nu/ till http://gustaviii.kunskaper.nu/

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 17 juli 2018 kl. 01.18 (CEST)

Heraldiskt vapen

Är verkligen det heraldiska vapnet rätt? Bonne1978 (diskussion) 1 september 2021 kl. 20.19 (CEST)

En annan

Stämmer med ettöringen i denna kategori. Men finns ju även en annan variant i kategorin, se till höger →.  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 1 september 2021 kl. 20.43 (CEST)

Stora riksvapnet under Gustav III.

De är båda monogram, inte heraldiska vapen. Gustav III förde stora riksvapnet med ätten Holstein-Gottorps vapen som hjärtsköld. Jag har bara hittat bilden till höger, som endast består av vapenmärket och alltså saknar all timbrering, men som ändå är en mer korrekt bild.

andejons (diskussion) 1 september 2021 kl. 21.06 (CEST)

Det finns många liknande exempel från samma användare som på något automatikst sätt importerat bild av heraldiskt vapen (P94) (och andra egenskaper) från italienska wikipedia. T.ex. Georg Vilhelm av Brandenburg, Peter II av Ryssland eller "heraldiska vapen" för egyptiska faraoner. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 1 september 2021 kl. 22.28 (CEST)

Jag kan inte hitta att mallen anropar någon bild vapen överhuvudtaget? Kompletteras den från Wikidata på något sätt? Jag har undrat i malldiskussionen om monogrammet ska kunna visas i mallen också, eller istället för, heraldiskt vapen under egen mallrubril. Kommentera gärna där: malldiskussion:regent. LittleGun (diskussion) 2 september 2021 kl. 05.09 (CEST)

Jag har bett användaren på Wikidata gå igenom dessa.[1] LittleGun (diskussion) 2 september 2021 kl. 05.34 (CEST)

Det hade användaren ingen lust till. LittleGun (diskussion) 2 september 2021 kl. 15.31 (CEST)

Nu har jag adderat momogrammet till mall {{regent}}. LittleGun (diskussion) 3 september 2021 kl. 11.13 (CEST)