Diskussion:Romantiken

Det är en definitionsfråga om det var Horace Walpole eller Ann Radcliffe som skapade den gotiska romanen. Michel Foucault menar att det var Radcliffe, tyvärr utan att motivera sig. Enligt den engelska wikipedian var det Radcliffe som skapade själva formen för den gotiska romanen, varför jag har korrigerat hennes artikel, att hon skapade genren.//--IP 3 oktober 2005 kl.12.57 (CEST)

Diskussion om indelning

Jag har påbörjat en diskussion om romantikens epokindelning på Diskussion:Nyromantik. Välkomna! --Litteraturvetare 30 september 2007 kl. 09.54 (CEST)

Ej antagen till utvald

Resultatet av nomineringen blev "ej antagen" enligt kriteriet:

• Har efter minst två veckor, minst 1/2 stödjer ej-röster.
  / Ronny 22 oktober 2007 kl. 11.18 (CEST)

---

Bedömningen är avslutad. Var god modifiera inte diskussionen nedan.

---

Romantiken

• Nominerad av Popoff 7 oktober 2007 kl. 18.44 (CEST)
• Motivering: Från AIPN. Utförlig med många illustrationer.
• Riktlinjer för röstning.

Stödjer för utmärkt

Stödjer för läsvärd, men inte utmärkt

1. Ace90 8 oktober 2007 kl. 19.41 (CEST)
2. Popperipopp 9 oktober 2007 kl. 00.04 (CEST) Endast stabiliteten hindrar mig att rösta för utmärkt.
3. "...Brallan 9 oktober 2007 kl. 14.30 (CEST) ..."
4. Yvwv [y'vov] 18 oktober 2007 kl. 17.42 (CEST) Omfattande, men alldeles för svårläst för ett så viktigt ämne.
5. Tomas e 19 oktober 2007 kl. 17.53 (CEST) En omfattande artikel med källor och illustrationer. Även om den är maffig i omfattning, och jag stör mig på en del av de röda länkarna (avseende centrala begrepp) tycker jag att den är rimligt läsbar för ett så vittomfattande ämne. Med bearbetning och stabilitet kunde den vara utmärkt, men för mig duger den gott som läsvärd i nuläget.
6. Sk0lan ^{B D} 20 oktober 2007 kl. 18.06 (CEST) inte stabil, men annars utmärkt

Stödjer ej

1. Frederico 8 oktober 2007 kl. 17.42 (CEST) Ser fin ut, men den bör vila innan den nomineras, enligt reglerna.
2. NatoX 16 oktober 2007 kl. 17.52 (CEST) Vila, sen utmärkt
3. Suz 18 oktober 2007 kl. 06.32 (CEST) Som ovan, fler borde få chans att redigera och när det ser stabilt ut är en ny nominering lämplig.
4. NH 20 oktober 2007 kl. 07.16 (CEST) Arbete, sen utmärkt.
5. Jorva 22 oktober 2007 kl. 03.11 (CEST) Instämmer med Frederico. Jag håller också med om det som sagts i diskussionen om att bearbeta den så att den blir mindre tungrodd.
6. /Ronny 22 oktober 2007 kl. 11.16 (CEST) Som ovan. Behöver bearbetas och återkomma

Diskussion
Ser bra ut, men jag tycker ändå artikeln bör vila innan den blir vald. / twincinema ♡ 8 oktober 2007 kl. 00.01 (CEST)

Väldigt tungläst och skriver inte alltid ut det självklara. En artikel om ett sådant här ämne bör vara skriven så att en högstadieelev ska förstå den. /Yvwv [y'vov] 8 oktober 2007 kl. 00.51 (CEST)

Artikeln har växt från 7k till 61k de senaste två veckorna. Stabilitet är bara krav för utmärkta artiklar, men det hade varit bättre att inte nominera så snabbt, imo.--Bero 8 oktober 2007 kl. 00.57 (CEST)

Artikeln är inte mer svår- eller tungläst än Bonniers lexikons artiklar som ibland varit källor. Vissa ämnen kan man inte förenkla utan att meningen går förlorad - för filosofins och idéhistoriens del är det fullständigt omöjligt. Om det självklara inte skrivits ut vore det bra om detta påpekades på artikelns diskussionssida så att det kan åtgärdas.//--IP 8 oktober 2007 kl. 09.11 (CEST)

Jag håller inte med om att Wikipedia skrivs för högstadieelever. --Saber^Excalibur! 8 oktober 2007 kl. 09.19 (CEST)

Nu har väl ingen påstått att wikipedia skrivs för högstadieelever. Däremot så kan man ju ställa höga krav på utvalda artiklars språk. Det ska vara klart och redigt. Själva texten inleds här med "Eftersom romantikens idéer var en fortsättning på ett latent eller kuvat platonskt arv..." så jag tycker den verkar aningen högtravande och ålderdomlig. Orsaken att jag röstar för läsvärd är dock att artikeln inte är stabil. --Ace90 8 oktober 2007 kl. 19.41 (CEST)

Det ena (att högstadieelever kan begripa) utesluter inte det andra (att artikeln är djupgående och korrekt). Vi har flera utvalda artiklar som emå närmar sig det idealet (Intelligent design och Verner von Heidenstam är två jag kommer på nu). Att skriva så är svårt och kan få ta lite tid, jag tror artikeln skulle vinna på att arbetas igenom av ett antal olika användare. Därmed ändå inte sagt att den är överdrivet krånglig som den är nu. /NH 20 oktober 2007 kl. 07.59 (CEST)

Vad gäller stabilitet är det riktigt att artikeln utvidgats under kort tid, men den är inte instabil i den mening många kontroversiella sidor är, dvs. att innehållet byts ut titt som tätt. Det enda jag stör mig på innehållsligt är den köksdialektiska kontrasteringen mot upplysningens förnuftstro, men denna föreställning (som egentligen bara är sann för Blake och några till, men i övrigt måste betraktas som fiendepropaganda som vederläggs av romantikernas egna texter (läs t.ex. Almqvists argumentation för tvåkammarriksdag 1840!)) förekommer ju i de flesta översiktsverk - för att inte tala om det man tvingades läsa i grundskolan! Ett logiskt steg i utvecklingen av artikeln, blir att skapa egna artiklar av de olika styckena, som därmed kan förkortas i huvudartikeln. Artikeln kan alltså bli kortare genom att expandera. Läsvärd är den hur som helst, med eller utan stjärna. --Litteraturvetare 11 oktober 2007 kl. 09.48 (CEST)

Enligt Olsson/Algulins Litteraturens historia i Sverige var Almqvist bara romantiker under sina tidigare år. Framåt 1840-talet var han en av de centrala företrädarna för den svenska realismen (och liberalismen), och inte ens under romantikens dagar betraktas han i detta översiktsverk som klockren utan förebådande realismen (s. 252). Inledningens förnuftstro, tas upp under romantikens filosofi med hänvisning till Russell, som modifierar uppgiften. Inledningens synsätt är trots sin grova generalisering så vedertagen att den bör nämnas på ett sätt eller annat. Att det var en motreaktion mot, och inte en fortsättning på, upplysningen torde emellertid stå oemotsagt - dock med reservationen att många företrädare ändå var fast i tidigare strömningars tänkande i vissa hänseenden.//--IP 11 oktober 2007 kl. 09.56 (CEST)

Det är inte för inte jag låtit det stå kvar. Mitt exempel var kanske illa valt. Men ta Shelley då, som å ena sidan uppskattar Blake (för vilken Newton är fienden) men å andra sidan genomförde naturvetenskapliga experiment, och hade ett gott förhållande till sin svärfar (åtminstone intellektuellt sett). Så här skriver han 1812, efter att ha läst Godwins Political Justice: "Jag var nu inte längre en dyrkare av Romansen; dittills hade jag levat i en idévärld nu fann jag att det i detta vårt universum fanns tillräckligt som kunde väcka hjärtats intresse, tillräckligt som kunde sysselsätta Förnuftet." (Gunnar Harding, En katedral av färgat glas, s. 17.) Här säger han ju rätt ut att han inte är romantiker, och kanske borde man ta bort honom ur romantiken. Liksom Stagnelius, som beskriver människan som sliten mellan två krafter. "Sinnlighet och förnuft, mörker och ljus, materia och ande kämpa i hennes inre med oförsonlig vrede, och kampens föremål är ingenting annat än människan själv [...]." (Samlade skrifter del IV, s. 336) Det råder ingen tvekan om att han ser ned på det första, som han kallar den "lägre hos människan befintliga naturen" (ibid.). Att denna övertro på Förnuftet kanske inte är så förnuftig är en annan sak. Jag kan garantera att jag hittar motsvarande passager hos Hölderlin, Jena-romantikerna mfl., även om de kanske inte så hårt som Stagnelius (inspirerad av Plotinos) tänker sig förnuft och känsla som motsatta. Hur som helst har jag förstått att idén om romantiken som motsatt upplysningen upprepats så många gånger att bevisbördan märkligt nog hamnat hos dem som vill falsifiera/nyansera den. Därmed inte sagt att artikeln inte redan nu är nyanserad, bara att arbete återstår. Kanske borde vi fortsätta diskussionen på den rätta platsen...--Litteraturvetare 11 oktober 2007 kl. 11.41 (CEST)

Jag håller med om att man kan diskutera flera personer, och tycker dessutom att det är mycket intressant. I enlighet med wp:s riktlinjer har jag dock uteslutande gått efter hur man brukar beteckna dessa personer, och då jämfört olika verk. Huvudsakligen har jag inriktat mig på sådana där det inte finns någon oenighet, som t.ex. Shelley som alltid betecknas som en romantiker (han kallas ju även panteist trots att han själv säger att han är ateist). I hans artikel kan man gärna utveckla och problematisera hans estetik, men i en översiktsartikel måste man tyvärr generalisera av platsbrist och WP:OVIKT.//--IP 11 oktober 2007 kl. 11.48 (CEST)

Det verkar som om Yvwv har gjort en ändring i kriterierna på Wikipedia:Vad är en utmärkt artikel?, möjligen med anledning av denna nomineringsdiskussion. Jag håller inte med om ett tillfört krav om att en utmärkt artikel "skall vara skriven med lättförståeligt språk, utan för många fackord eller för långa meningar" och har därför påpekat det på den tillhörande diskussionssidan. Tomas e 21 oktober 2007 kl. 20.30 (CEST)

Tidsangivelser för musiken

:Inlägg inkopierat från artikeln av --IP 31 mars 2008 kl. 09.41 (CEST)

Jag skulle inte påstå att den musikaliska romantiken tog slut med impressionismen på 1850-talet (som fö var senare och in på sekelskiftet). Impressionismen var en riktning inom musiken men definitivt inte den enda eller ens den största. Man räknar romantiken fram till och med Wagner och Mahler, och dess definitiva slut iockmed modernismen och Stravinskijs Våroffer som hade premiär 1912 nångång..83.251.94.118 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det står under rubriken tidsangivelser att Inom musiken levde det klassicistiska arvet vidare som en ständig motkraft mot romantiken, och kampen fortgick in till modernismen. Alltså: det fanns både romantiska och klassisistiska drag fram till modernismen. Tidsmässigt blev impressionismen slutet på den tid då romantiken var störst. Vill du omformulera får du förstås gärna göra det, helst dock med källor.//--IP 31 mars 2008 kl. 09.41 (CEST)

Impressionismen är alltså EN DEL av romantiken. Den reagerade mot absolut musik och överdrifter i den samtida musiken men den räknas def in under romantiken. Den var dessutom främst fransk och romantiken som hel musikestetik leddes av tyskarna; Franskrike profilerade sig vid tiden som många som ett randområde, ett undantag alltså. Debussy föddes 1860-tal och Ravel 1870-tal tror jag - bägge de främsta företrädarna för impressionismen och alltså kan artikelns uppgifter om 1850-tal inte stämma. Det gäller att inte blanda ihop bildkonsten med musiken vilket jag uppfattar att ni gör här.83.251.94.118 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Snarast är det nog så att det är litteraturen som fått vara den styrande... Som sagt, omformulera gärna, men lägg gärna till källor. //--IP 31 mars 2008 kl. 09.59 (CEST)

Frankrike hade sitt mått rågat med romantisk musik, medan däremot Storbritannien saknar motsvarande. Frankrike hade Chopin t.ex. och Parisoperan. I Sverige framhåller man dock gärna Wagner som matrisen för musikens romantik.//--IP 31 mars 2008 kl. 10.02 (CEST)

Jag undrar om du verkligen har läst artikeln. Det står nämligen redan att Inom musiken menas i stället att perioden varar in i 1900-talet vilket ju är vad du säger, fastän artikeln gör gällande att man kan skilja mellan romantiken som epok och romantiken som estetik.//--IP 31 mars 2008 kl. 10.09 (CEST)

//

Jag har läst artikeln, jag reagerar på meningen i första stycket:

"Romantiken är benämningen på en estetik och tankeströmning inom europeisk kulturyttring, och dess epok som varade från och med ingången till 1800-talet och fram till realismen och naturalismen, eller för musikens del impressionismen, övertog dominansen från omkring 1850-talet." (står det nu, i morse stod det att impressionismen avslutade den .. :-).

Det är fortfarande inte korrekt. Impressionismen är en strömning INOM romantiken. Den musikaliska, alltså. Som jag vet nåt om.

Det första stycket är viktigt när ungdomar skriver uppsats och sånt.

Dessutom; England hade ingen romantik? Duh?

Prolemet tror jag bottnar i att man inom musiken blandar två betydelser av ordet romantiken: betydelsen av epok och betydelsen av estetik. Som epok sett är inte romantiken detsamma som impressionismen. Impressionismen uppstod också i motreaktion mot romantiken som epok. Däremot kan man använda ordet romantiken, vilket man ofta gör i musikvetenskapen, som en form av estetik, som klassicismens motsats. I den betydelsen är impressionismen mer romantisk. Denna åtskillnad eller dubbelbetydelse är dock nästan uteslutande aktuell för musikens del.//--IP 31 mars 2008 kl. 10.50 (CEST)

För det andra så ogillar jag sarkasmer, se Wikipedia:Etikett. För musikens del var romantiken inte så utbredd i Storbritannien. Jämfört med Parisoperan och pianots insteg i musikhistorien...//--IP 31 mars 2008 kl. 10.50 (CEST)

Så etiketten här är att det går inte att ifrågasätta en redigerare som menar att det inte finns någon engelsk romantik i musiken, men det går bra för en redigerare att ifrågasätta om en läsare ens har läst artikeln. Okej. Då vet vi det.

Angående musikvetenskapen och om den blandar ihop saker eller inte är ju knappast någonting som wikipedia kan ändra på (åtminstone inte på kort sikt). Visst kan ni gå emot all praxis och kalla den någonting annat men det blir ju förvirrande för alla som inte har läst tryckta uppslagsverk än. Uppslagsverkets idé bygger ju i vilken form det än presenteras på att det aktuella forskningsläget sammanfattas, inte det som redaktionen VILL ska vara praxis. Man brukar också i redaktionerna acceptera att de konstvetenskapernas epokindelning inte överensstämmer sinsemellan.

Etikett här är att man uttrycker sig artigt. Regeln är också att detta är en wiki. Om du anser att något är fel, kan du själv ändra artikeln. Däremot är inte wikipedia ett diskussionsforum, eller en plats för egen forskning. Källor till alla påståenden finns angivna i artikeln. Jag drar mig härmed ur en diskussion med en person som påstår att Frankrike och operans genombrott bara var en marginell företeelse, och samtidgt, utan källor eller annan uppbackning, påstår saker som motsägs av de källor som finns angivna. Allt som skrivits ovan finns svar på i artikeln. Jag förstår inte att vidare diskussion därför är nödvändig, eller kan tro att din avsikt varit att förbättra en artikel som redan behandlar de problem du tar upp.//--IP 31 mars 2008 kl. 11.13 (CEST)

P.S. Den ende store kompositröen i England som kan räknas till epoken romantiken var Elgar. Han må ha varit en stor kompositör, men musikhistoriskt var han inte lika nydanande som de som nu nämns i artikeln.//--IP 31 mars 2008 kl. 11.16 (CEST)

Så min sista text togs bort? Varför?

Därför att det var till formen ett debattinlägg, skrivet i jag-form. Detta är en encyklopedi, och artiklarna skall vara skrivna i den formen. Se Wikipedia:Stilguide.//--IP 31 mars 2008 kl. 11.50 (CEST)

Det viktigaste i en encyklopedi trodde jag var att den var korrekt?

Var vänlig se WIkipedia:Vad Wikipedia inte är, Wikipedia:Ingen egen forskning, Wikipedia:verifierbarhet, Wikipedia:Trovärdighet och Wikipedia:Källor.//--IP 31 mars 2008 kl. 12.01 (CEST)

Att strypa en diskussion. Hittar man det under wikipedisk trovärdighet, alltså? Det måste göra fruktansvärt ont att vara en känslig redaktör i ett media som bygger på läsarens kunskaper när man inte ens kan lyssna till oss som faktiskt läst ämnet (se gärna vilken grundbok som helst i muskikvetenskap).

Eftersom jag räknar med att du varken kommer att lägga in vare sig mitt sista, klargörande diskussionsbidrag eller denna lilla text, så får jag härmed önska dig solong och en trevlig dag! När jag annonserar att jag drar mig ur en diskussion så gör jag det nämligen verkligen också, inte bara tystar mina meningsmotståndares inlägg för att själv komma i bättre dager. Jag undrar om det var tanken med wikipedia?

´Den som påstår att Storbritannien var ett stort land för romantikens musik, men att Parisoperna var marginell, att impressionsmen inte uppstod som motreaktion mot romantiken inom musiken, har faktiskt inte läst vad vederbörande påstår. Om någon undrar.//--IP 31 mars 2008 kl. 12.39 (CEST)

Antagen till utmärkt

Resultatet blev att artikeln blev utmärkt enligt kriteriet:

• Varit nominerad i minst tre veckor och
• fått minst fem utmärkt-röster och
• dessa utgör minst 2/3 av det totala antalet röster.
  /Ronny 31 mars 2008 kl. 19.31 (CEST)

---

Bedömningen är avslutad. Var god modifiera inte diskussionen nedan.

Romantiken

• Nominerad av NatoX 10 mars 2008 kl. 15.58 (CET)
• Motivering: Ratades för 5-6 månader sedan för att den inte var stabil, nu tycker jag den är det. Fin artikel!
• Riktlinjer för röstning.

Stödjer för utmärkt

1. Popperipopp 11 mars 2008 kl. 23.36 (CET) Men se kommentar nedan.
2. Nesse 14 mars 2008 kl. 13.10 (CET) CDF-bilden överst passar perfekt!
3. /Ronny 14 mars 2008 kl. 16.27 (CET) Snyggt; välskriven in i detalj
4. Thuresson 15 mars 2008 kl. 20.41 (CET)
5. ‎‎‎‎xenus 17 mars 2008 kl. 18.22 (CET) Det enda jag saknar är ett eget avsnitt för den romantiska rörelsen i USA.
6. Huggorm 19 mars 2008 kl. 18.09 (CET)
7. GhostRider 19 mars 2008 kl. 22.14 (CET)
8. Popoff 25 mars 2008 kl. 23.41 (CET)
9. Heimvennar - divider 26 mars 2008 kl. 14.12 (CET) Klart utmärkt

Stödjer för läsvärd, men inte utmärkt

1. Rootmoose 19 mars 2008 kl 00:30 (CET) Artikeln är bra, bitvis mycket bra, men språkdräkten är bitvis så högtravande att den kan misstas för att parodiera sitt ämne.

Stödjer ej

Diskussion
Jag har inte läst klart hela artikeln än men är beredd att rösta för utmärkt. Det enda som jag stör mig lite på är styckeuppdelningen i vissa sektioner, framför allt "Själen, språket, nationen, historien". Det är väldigt många och korta stycken. Skulle man inte kunna slå ihop vissa av dem så att texten blir mindre listartad och naturligare? Popperipopp 10 mars 2008 kl. 17.29 (CET)

Det går trender i hur långa stycken bör vara. Den enda regeln som finns om stycken är att ett stycke ska handla om ett ämne som tillför ny information. Samma norm finns f ö om hur långa meningar ska vara. Jag tillhör dem som föredrar korta stycken för att det blir luftigare, och ogillar stycken på ca mer än tio rader. Ugglans styckesindelning, med stycken om mer än 15 rader, tycker jag är gammalmodigt och tungt. Men jag drog ihop styckena under rubriken som du nämner.//--IP 12 mars 2008 kl. 07.27 (CET)

Det har väl mest med personlig smak att göra. Nu ser det mycket bättre ut i alla fall. Popperipopp 12 mars 2008 kl. 17.54 (CET)

Som ovanstående, dock anser jag att inledningen är lite för lång. GhostRider 19 mars 2008 kl. 22.14 (CET)

Jag vill bara säga som svar på Rootmosse att språkdräkten inte är mer högtravande än språket som används i vilken fackbok eller populärvetenskaplig framställning som helst, vare sig lexikalt eller syntaktiskt. //--IP 19 mars 2008 kl. 08.50 (CET)

Jag röstade förra gången på läsvärd på grund av att språket är en aning högtravande för en encyklopedisk artikel. Redan första meningen lyder "Eftersom romantikens idéer var en fortsättning på ett latent eller kuvat platonskt arv...". Språk är ju dock egentligen ingen orsak att rösta för läsvärd, då ett korrekt språk är ett krav för både utmärkta och läsvärda artiklar. Är inte riktigt säker på vad jag ska rösta på nu denna gång. --Ace90 21 mars 2008 kl. 11.32 (CET)

Romantikens bildkonst

Jag har skapat en huvudartikel Romantikens bildkonst, där jag gjort några tillägg i början och slutet på det nuvarande delavsnittet i Romantiken. Jag kan komma att infoga mer, och fler bilder om jag hittar några. Allmänt om artikeln Romantik måste jag säga att den har en ovanlig fräschör. Staffan Jacobson 10 september 2008 kl. 19.46 (CEST)

Är det tillåtet att byta ut ett par bilder i "gallery"? Jag tycker det finns bättre bilder på Commons än den andra och tredje målningen i artikelns bildgalleri.Staffan Jacobson 11 september 2008 kl. 01.22 (CEST)

Det är bara att ändra! Det jag tyckte mig märka var att det var svårt att finna verk som både bröt mot klassicismen i motivval, och var romantiska i gestaltningssättet.//--IP 12 september 2008 kl. 07.54 (CEST)

Thomas Maccaulay?

Den Thomas Maccaulay som anges under "Själen, språket, nationen, historien", är det samme som Thomas Babington Macaulay, månne? //Knuckles...wha? 12 september 2008 kl. 00.17 (CEST)

Toppen! Jag har bytt länken.//--IP 12 september 2008 kl. 07.54 (CEST)

Kosmisk kausalitet

Försöker begripa vad meningen

"Eftersom romantikens idéer var en fortsättning på ett latent eller kuvat platonskt arv, är en exakt tidsangivelse för dess början omöjlig."

engentligen betyder, dock utan framgång. Varför kan man inte ange en exakt tidangivelse på något som är en fortsättning på ett latent eller kuvat platonskt arv? --KlasN 7 september 2009 kl. 23.43 (CEST)

Svaret finns uttryckt på flera ställen. Dessutom kan man ge ett generellt svar. Epokindelning är i högsta grad en efterhandskonstruktion. Man har mer och mer övergivit temporala kriterier för dylikt, och mer och mer börjat definiera de moderna epokerna såsom estetiska strömningar som hade höjdpunkter och dalar, och därför angett runda tal. För det första ingick inte alla konstnärer i det som kännetecknar epoken (varmed det blir en paradox att påstå att epoken funnits), och för det andra finns konstnärer före och efter som bättre stämmer in. I synnerhet för konstmusikens vidkommande nyskrivs fortfarande verk som definieras som romantiska (ffa Wojciech Kilar). Att betrakta t.ex. romantiken som en estetik i stf en era stämmer också bättre in på dess filosofiska grundares avsikter (Schlegel). Epokteori är ganska stormigt, men flera motstridiga uppfattningar. Ingen anser dock att det är något som ska bestraktas som absolut.//--IP 8 september 2009 kl. 05.48 (CEST)

Att det inte går att ange en exakt tidsangivelse för romantikens början är jag med på, men hur hänger det ihop med latent eller kuvat platonsk arv? --KlasN 8 september 2009 kl. 07.59 (CEST)

Från och med Thomas av Aquino var Aristoteles betraktad som Filosofen och Platon hamnade i hans skugga. Detta är en generalisering förstås, för naturligtvis har det funnits tänkare som varit påverkade av Platon. De har dock inte gett några större avtryck såsom bärare av Platons arv. Man brukar därför säga att platonismen hade en renässans med romantiken, trots att det alltid funnits några som varit att betrakta som platonister (preciositeten var t.ex. nyplatonister, men de verkade så kort tid och det var inte det nyplatonska som de efterlämnade).//--IP 8 september 2009 kl. 08.03 (CEST)

Ok, det börjar sakta går upp för mig hur det hänger ihop. Skulle det vara möjligt att formulera meningen ungefär så här: "Romantiken var en fortsättning på eller pånyttfödelse av Platons ideer, som från medeltidens slut fick stå tillbaka för Aristoteles, och därför är det svårt att ange en exakt tidsangivelse för dess början." --KlasN 8 september 2009 kl. 22.58 (CEST)

Det är egentligen så att det inte bara är de filosofiska grunderna som det handlar om. Preciositeten som jag nämner ovan verkade 200 år före romantiken, men beroende på hur man definierar termen skulle det gå att argumentera för att de var romantiker. En del brittiska förromantiker under mitten av 1700-talet och (vissa verk av) Goethe i Tyskland brukar betraktas som mer typiskt romantiska än mycket som under epoken definieras som romantik. Jag skrev Platon eftersom det var vad jag hade täckning för i de källor jag hade i handen när jag skrev (jag har skrivit ca 90-95% av artikeln). Men det är lika mycket de konstnärliga uttrycken. Risken är kanske att man uppfattar meningen som om det bara är en filosofisk strömning, att man inte ser hur estetik hänger ihop med andra filosofiska discipliner och uttrycken.//--IP 9 september 2009 kl. 06.02 (CEST)

Jag tycker att jag har gjort klart att den mening som står där nu är svårbegriplig. Har du någon annat förslag som skulle kunna uttrycka dina tankar lite mer tydligt? --KlasN 9 september 2009 kl. 13.52 (CEST)

Jag håller med Klas. Jag skulle gärna se att meningen omformulerades så att den blir lite mer lättbegriplig. Mvh --AHA 10 september 2009 kl. 16.24 (CEST)

Utförd artikelgranskning

Den följande diskussionen är en arkiverad artikelgranskning på nedanstående artikel.

Granskningen är avslutad. Var god modifiera inte diskussionen nedan.

Anledningen till avslutandet var Omprövning. Artikelgranskningen avslutades av Sjunnesson (diskussion) 4 mars 2014 kl. 13.13 (CET).

Romantiken

• Begärd av: Kigsz 5 augusti 2013 kl. 11.25 (CEST)
• Motivering: Stora stycken saknar fotnoter.

• Diskussion:

Inte speciellt problemtyngd annars. Blev utvald relativt nyligen. Källorna finns uppgivna. Kunde kanske nedgraderas till bra? /Ion-5 (disk) 13 mars 2013 kl. 16.37 (CET)

Jag reagerar lite på avsnittet romantikens litteratur, som jag tycker känns lite ostrukturerat. Ossians sånger brukar ju ses som ett startskott på romantiken. Det kan givetvis ses som en definitionsfråga, men verket borde alla fall nämnas i artikeln. Nu nämns inga årtal (annat än historiska händelser som inte har med litteratur att göra) alls i avsnittet om romantiken i Storbritannien. Jag reagerade också på att avsnittet Litteratur hänvisar till artikeln Romantikens litteratur som huvudartikel. Där påstås att romantiken inte slog igenom i Sverige förrän omkring 1850. Med vilka författare är det romantiken då skall ha slagit igenom - man brukar ju räkna med den borgerliga realismens genombrott i Sverige till omkring 1830. Jag har inte hört annat än att man brukar räkna romantikens genombrott i Sverige till omkring 1810 - men det kanske är en felskrivning?--FBQ (disk) 18 februari 2014 kl. 16.58 (CET)

Långt mer än halva artikeln saknar källhänvisningar, inklusive både svepande och specifika påståenden som "Generellt brukar år 1800", "en aldrig utdöd form av platonism", "Rousseau som populariserade själva ordet romantiken" för att bara ge lite axplock. För mig är det också en nyhet att "den djupblåa blomman" skulle vara "romantikens symbol framför alla andra". Jag skulle förvänta mig belägg för sånt i vilken artikel som helst.
Jag är också väldigt skeptisk att det finns en underrubrik för Skandinavien, medan allt utom Frankrike/Storbritannien/Tyskland är "övriga länder". Verkar uppenbart fokuserat på Västvärlden.
Peter ^Isotalo 18 februari 2014 kl. 17.52 (CET)

---

Förlorar status som utvald

Resultatet av omprövningen blev förlorar sin status enligt de vägledande kriterierna:

• Varit nominerad i minst två veckor och
• fått övervägande och minst fyra röster på ta bort status helt och
• dessa utgör minst 2/3 av det totala antalet röster.
  Sjunnesson (diskussion) 3 april 2014 kl. 12.25 (CEST)

---

Bedömningen är avslutad. Var god modifiera inte diskussionen nedan.

Romantiken

Nominerad för omprövning av Sjunnesson (diskussion) 4 mars 2014 kl. 13.04 (CET)

Långt mer än halva artikeln saknar källhänvisningar.

Stöder för utmärkt / behåll som utmärkt

Stöder för bra / behåll som bra

Ta bort status helt

1. Kigsz 7 mars 2014 kl. 10.34 (CET) Som Sjunnesson skriver saknas källhänvisningar under nästintill alla stycken. Sedan är det mer en smaksak, men jag känner inte att rubrikerna i flertalet av fallen behöver börja med ordet "Romantikens [...]" eftersom det är ganska uppenbart i en artikel som heter Romantiken; det blir kaka på kaka av det.
2. Peter ^Isotalo 12 mars 2014 kl. 09.32 (CET) Per nomineringen och de problem jag påpekade i artikelgranskningen.
3. Lixer (diskussion) 2 april 2014 kl. 15.47 (CEST) Enligt nominering
4. Dieselmotorvagnar (till stationen) 2 april 2014 kl. 23.47 (CEST) Som ovan.
5. Deryni (diskussion) 2 april 2014 kl. 23.53 (CEST) Enligt nominering

Diskussion

---

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Romantiken. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20070515135652/http://www.uni-essen.de/literaturwissenschaft-aktiv/Vorlesungen/poetik/schlegelprog.htm till http://www.uni-essen.de/literaturwissenschaft-aktiv/Vorlesungen/poetik/schlegelprog.htm
• Lade {{död länk}} till http://www.kmh.se/pdf/forskning/070320projdok_klassisk_pianoimprovisation.pdf

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 28 juli 2017 kl. 18.45 (CEST)

Senromantik

Vilken period är det? Maundwiki (diskussion) 19 september 2017 kl. 00.25 (CEST)

Oprecist begrepp som skiljer sig beroende på vilken konstform (och vilket land) vi pratar om. Romantiken har ofta delats upp i tidig romantik, högromantik och senromantik. Inom musik brukar man prata om att andra halvan av 1800-talet och första åren på 1900-talet är senromantik. Senromantiken är den del av romantiken som gränsar till/övergår i modernismen. --AHA (diskussion) 20 september 2017 kl. 08.52 (CEST)

OK, men wikilänkar är binära så jag tror att jag gör röda wikilänkar om vi inte gör en artikel av ovanstående. Maundwiki (diskussion) 20 september 2017 kl. 17.12 (CEST)

Medeltidsromantisk

En byggnadsstil med dessa medlemar [1].Vad är det? Maundwiki (diskussion) 19 september 2017 kl. 02.16 (CEST)

Jag skulle tro att det är ett oprecist samlingsnamn för nyromansk stil, nygotik och andra liknande romantiserande arkitekturstilar - förespråkade av såna som John Ruskin - med idéer om att skapa goda människor genom "ärlig" arkitektur med gamla "goda" material som inte döljs och konstruktioner som syns. --AHA (diskussion) 20 september 2017 kl. 08.48 (CEST)

Jag gör till röda wikilänkar så kan någon som har insikt i ämnet skriva en artikel. Maundwiki (diskussion) 20 september 2017 kl. 17.17 (CEST)