Emil Artin

Emil Artin
	Emil Artin
Född	3 mars 1898; Wien
Död	20 december 1962 (64 år); Hamburg
Begravd	Friedhof Ohlsdorf och Weidlinger Friedhof; kartor
Medborgare i	Österrike-Ungern, USA och Österrike
Utbildad vid	Wiens universitet, 1917; Leipzigs universitet, 1921; Göttingens universitet, 1922
Sysselsättning	Matematiker, universitetslärare
Arbetsgivare	österrike-ungerska armén (1917–1918); Hamburgs universitet (1922–1937); University of Notre Dame (1937–1938); Indiana University (1938–1946); Princeton University (1946–1958); Hamburgs universitet (1958–1962)
Noterbara verk	Artinalgebra, Artin–Zorns sats, Artins konstant och Artins L-funktion
Maka	Natascha Artin Brunswick; (g. 1929–1959)
Partner	Hel Braun (1959–1962)
Barn	Michael Artin (f. 1934); Thomas Artin (f. 1938)
Utmärkelser
	Ackermann-Teubners minnespris (1932); Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
	Redigera Wikidata

Emil Artin, känd matematiker från Österrike (med armeniska rötter), född den 3 mars 1898, död den 20 december 1962. Han läste bland annat på Wiens universitet från 1916. Under nazi-tiden i Tyskland var han bland annat i Indiana University och Princeton University.

Inflytande och arbete

Artin var en av de ledande algebraikerna av 1900-talet, med mer inflytande än vad man kunde gissa utgående från hans samlade arbeten. Han arbetade inom algebraisk talteori och bidrog starkt till klasskroppsteori och en till en ny konstruktion av L-funktioner. Han arbetade även med ringteori, gruppteori och kroppteori. Det inflytelserika verket om abstrakt algebra av van der Waerden sägs ha inspirerats delvis av Artins idéer, och även Emmy Noethers.

Artin var även en viktig skildrare av Galoisteori, närmandet av klassringteori med hjälp av gruppkohomologi^[11] (med John Tate). År 1957 skrev Artin en bok om geometrisk algebra ^[12], där han utvecklade teorin av de klassiska grupperna i ett Kleinskt sammanhang.

Artin, Emil (1998), Galois Theory, Dover Publications, Inc., ISBN 0-486-62342-4, http://projecteuclid.org/euclid.ndml/1175197041 (Reprinting of second revised edition of 1944, The University of Notre Dame Press).

Artin, Emil (1958), A Freshman Honors Course in Calculus and Analytic Geometry, University of Buffalo, ISBN 0-923891-52-8
Artin, Emil (1988), Geometric algebra, Wiley Classics Library, New York: John Wiley & Sons Inc., s. x+214, ISBN 0-471-60839-4 (Reprint of the 1957 original; A Wiley-Interscience Publication)

Artin, Emil. (1898–1962) Beiträge zu Leben, Werk und Persönlichkeit, eds., Karin Reich and Alexander Kreuzer (Dr. Erwin Rauner Verlag, Augsburg, 2007).

Artin, Emil; Tate, John (2009), Class field theory, AMS Chelsea Publishing, Providence, RI, s. viii+194, ISBN 978-0-8218-4426-7 (Reprinted with corrections from the 1967 original)

^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6hq5mtt, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Emil-Artin topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.^{[källa från Wikidata]}
^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.^{[källa från Wikidata]}
^ s. 104-106, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ s. 100, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e f g h i] MacTutor History of Mathematics archive.^{[källa från Wikidata]}
^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jo2004220557, läst: 28 september 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ MacTutor.^{[källa från Wikidata]}
^ Artin & Tate 2009.
^ Artin 1988.