Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2008/Oktober

Internetdagarna 2008

Den 21-22 oktober går Internetdagarna 2008 av stapeln i Stockholm. Wikimedia Sverige kommer, precis som förra året, att vara där för att visa upp oss, tala om vilka vi är och inte minst värva nya medlemmar. (Dessutom är en av huvudtalarna på konferensen "vår egna" Lars Aronsson.) Om det finns några wikipedianer från stockholmsområdet som är intresserade av att hjälpa till med konferensen får ni gärna anmälan intresse på projektsidan eller höra av er till mig via min diskussionssida. --Johan Schiff 14 september 2008 kl. 21.21 (CEST)

Måste man ha konto på wikimedia sverige för att delta? Krävs det stor wikimedia-erfarenhet?--Korall 15 september 2008 kl. 18.37 (CEST)

Svaren på båda frågorna är att det inte är några absoluta krav att vara medlem i Wikimedia Sverige; att värva nya medlemmar är bara en av orsakerna att vi är där. En annan uppgift är att prata om Wikipedia, så sådan erfarenhet är ett krav. Å andra sidan krävs det inte mycket för att bli medlem (100 kr plus en epost-adress) så om man tycker att man inte har tillräcklig erfarenhet av Wikimedia-världen (vem har det?) så kan man alltid skicka frågan vidare. Man lär sig dessutom svaren på de flesta vanliga frågorna direkt. Så välkommen.//Hannibal 15 september 2008 kl. 19.00 (CEST)

Hej Korall. Som Hannibal skriver så är du välkommen. Det vore kul om vi kunde vara några stycken, så att vi också han möjlighet att gå på seminarier och kan mingla runt lite, och inte hela tiden måste hålla till i montern. Detta är ett utmärkt tillfälle att socialisera med folk från Internetsverige och göra en insats för Wikimedia. Och jag vågar nästan utlova att det blir skoj. --Johan Schiff 17 september 2008 kl. 20.49 (CEST)

Bäst och sämst representerade länder

Inspirerad av Global Attention Profiles försökte jag göra en liten undersökning av hur väl representerade olika länder är på svenska Wikipedia.

Jag sökte i toppkategorin och tre undernivåer för varje land med CatScan, efter alla artiklar. Catscan redovisar bara de 1000 första resultaten, men lägger alla sökresultat i bokstavsordning, så jag tog det 1000:e artikelnamnet i varje landssökning och omvandlade namnet på artikeln till ett nummer, baserat på hur långt fram i alfabetisk ordning ordet ligger. Det ger inget perfekt mått på det totala antalet artiklar, eftersom olika bokstäver säkert är olika vanliga i olika länder-kategorier, men det borde åtminstone ge en hyfsad fingervisning. Därefter viktade jag bokstavsvärdet mot antalet invånare i landet, och fick ett jämförelsetal som ger ett ungefärligt mått på hur välrepresenterat ett land är.

Hela listan och karta finns på nairobikoll.wordpress.com, och jag ska lägga upp den under min användarsida också, men här är en liten sammanfattning:

Mest bevakade länder är (inte otippat) de nordiska länderna samt en del ö-nationer och Vatikanstaten (på grund av det lilla antalet invånare). Därefter kommer många europeiska länder. Några av världens största länder kommer i botten på listan, bland annat Kina (på en extrem jumboplats) och Bangladesh. Även Nigeria och Indien ligger väldigt långt ner. Det är folkrika och politiskt viktiga länder som skulle behöva en insats (lämpligt nog har Wikipedia:Projekt Kina precis startat!).

Av länderna med minst 1000 artiklar ligger Sverige, Danmark, Norge, Finland och Schweiz i toppen, medan Indien och Kina är i särklass sämst representerade.

De tio folkrikaste nationerna efter representation

Land	Antal invånare	Uppskattat antal artiklar	Jämförelseindex
USA	305 miljoner	11438	37,44
Japan	127 miljoner	1924	15,1
Ryssland	141 miljoner	1721	12,18
Brasilien	190 miljoner	650	3,42
Indien	1,129 miljarder	2553	2,26
Pakistan	164 miljoner	239	1,45
Indonesien	234 miljoner	338	1,44
Nigeria	135 miljoner	164	1,21
Bangladesh	150 miljoner	125	0,83
Kina	1,329 miljarder	1056	0,79

De tio mest underrepresenterade länderna sammantaget är (i omvänd ordning, Kina sämst representerat):

• Indien
• Nepal
• Sudan
• Pakistan
• Indonesien
• Etiopien
• Nigeria
• Burma
• Bangladesh
• Kina

//Rotsee 14 september 2008 kl. 22.09 (CEST)

Mike (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats) påpekade för mig att det visst går att se fler än 1000 resultat på CatScan, så jag kan vid tillfälle ersätta de uppskattade siffrorna med exakta. //Rotsee 15 september 2008 kl. 07.59 (CEST)

Spännande fakta, Rotsee! Det vore också intressant om du här ville redovisa länder som är dåligt representerade i absoluta tal, inte bara i förhållande till folkmängd. Var inne och kollade på din länk och jag tycker att uppgifterna förtjänar ännu mer uppmärksamhet. Äppelmos 16 september 2008 kl. 17.56 (CEST)

Tack, Äppelmos. Länderns med flest / minst antal artiklar är: Toppen:

• USA
• Sverige
• Storbritannien
• Frankrike
• Tyskland
• Italien
• Danmark
• Norge
• Indien
• Finland

Botten:

• Togo
• Seychellerna
• Dominica
• Maldiverna
• Tuvalu
• Brunei
• Antigua och Barbuda
• Saint Christopher och Nevis
• Grenada
• Mikronesiens federerade stater
• Saint Vincent och Grenadinerna
• Saint Lucia

I botten ligger alltså en räcka ö-nationer som bara har en "standarduppsättning" artiklar. Första större land (med fler än fem miljoner invånare) som dyker upp är Togo, 12:a från botten. Sierra Leone, Haiti och Guinea är andra lite folkrikare nationer som alla har färre än 40 artiklar. //Rotsee 17 september 2008 kl. 08.38 (CEST)

Fotografer

Jag har skapat användarmallen {{Fotograf}} med tillhörande kategori Kategori:Wikipedia:Fotografer med tanken att underlätta för den som eventuellt vill be om hjälp med någon bild. Just nu finns bara jag i kategorin, men om idén låter vettig i fler öron än mina antar jag att den kan komma att fyllas på. /dcastor 17 september 2008 kl. 20.22 (CEST)

Det finns också fotografer länsvis i Wikipedia:Önskemål om fotografier. En annan sak - jag läste på någon annan wiki att den lokala wikimedia-föreningen (i vårt fall Wikimedia-Sverige) skulle kunna ordna ackrediteringar som "pressfotograf". Det skulle kunna ge bra bilder om någon är intresserad. /Pieter Kuiper 17 september 2008 kl. 20.35 (CEST)

Apropå pressfotografer ger tydligen engelskspråkiga Wikinews ut presskort till betrodda användare (vet inte hur det sköts rent praktiskt, antagligen är det Wikimedia Foundation som fixar det). Det verkar ett strålande initiativ att ha pressfotografer, vi skulle få mycket bättre bilder på "kändisar" om vi har fotografer som kan vara med på presskonferenser. Kategorin och användarrutan dcastor skapat är bra. Calandrella 17 september 2008 kl. 20.52 (CEST)

Om Wikinews ackreditering går att läsa här. Det är inte foundation som står för detta om jag förstår detta rätt. /Ainali 17 september 2008 kl. 20.57 (CEST)

Store Norske Leksikon blir gratis

Dagens stora nyhet i Norge är ett tillkännagivande om att Store norske leksikon (snl.no), som kan sägas vara den norska motsvarigheten till Nationalencyklopedin, från januari 2009 ska bli gratis tillgängligt för alla, och inte längre säljas som abonnemang och vara lösenordsskyddat. Det ska också bli möjligt för allmänheten att bidra med artiklar och betrodda användare ska kunna bli ämnesansvariga (kanske lite som Citizendium). I stället för abonnemangsintäkter ska SNL få in pengar på annonser på sajten, men dessutom får det privata Kunnskapsforlaget ekonomiskt stöd från norska staten, inledningsvis 1 miljon norska kronor per år, genom ABM-utvikling. Även norska Nasjonalbiblioteket ska bidra med innehåll till SNL.

• Store norske leksikon åpen og gratis for alle!, pressmeddelande
• Nasjonalbiblioteket bidrar til nettleksikon, Nasjonalbiblioteket
• Store norske leksikon blir åpent for alle, NRK
• Norske muskler mot Wikipedia, Side2.no
• En stor dag, Aftenposten
• no:Wikipedia:Tinget#Store Norske åpnes, norska (bokmål) Wikipedia, "Tinget" (Bybrunnen)

Min kommentar: Detta är ett tillkännagivande om vad som ska ske i januari, men saker kan hinna ändra sig till dess. SNL ska bli gratis, men inte fritt. Om annonsintäkterna inte blir tillräckliga, ska staten skjuta till mer pengar då? Norska staten har förvisso gott om pengar, men bör de investeras i ett privat förlag som producerar ofritt innehåll? Detta kan bli ett hårt slag mot Wikipedia i Norge. Det är lite oroande att Wikimedia Norge fortfarande inte är ett godkänt chapter av Wikimedia Foundation och lyckas hävda sig i konkurrensen mot SNL. Eftersom ABM-utvikling är en myndighet med ansvar för utveckling av landets arkiv, bibliotek och museer (= ABM), får man förmoda att landets bibliotek kommer hjälpa till att marknadsföra SNL, snarare än Wikipedia. --LA2 16 september 2008 kl. 18.26 (CEST)

De nämner till och med Wikipedia i pressmeddelandet! Nåja, nu blir den källan mer lättillgänglig... Calandrella 16 september 2008 kl. 18.38 (CEST)

Mycket tänkvärt - kan bli stort hot mot norska wikipedia. Förhoppningsvis står vi starkare både när det gäller lobbying och att ha en kritisk artikelmassa i svenska wikipedia. För att möte denna typ av encyklopedier styrda uppifrån tror jag nu vi behöver satsa på att fylla ut hål i halvviktiga ämnesområden, som nu sker tex i Wikipediadiskussion:Projekt litteratur#100 omistliga barnboksförfattare. Wanpe 16 september 2008 kl. 18.58 (CEST)

LA2 har et godt poeng i "hvor er Wikimedia Norge", noe jeg igjen nå har etterlyst på vårt forum Tinget. Men jeg tror ikke noe på at dette er et hardt slag mot Wikipedia på bokmål/riksmål og nynorsk, derimot tror jeg dette er positivt for oss, det gir oss god reklame og gir et godkjennende stempel på det vi har gjort til nå!

Hvordan kan jeg være så optimistisk? La oss se på hvordan brukere finner oss, jo stort sett via Google, vi har en meget høy googlerank og det er ikke noe SNL kan overta over natten. Og de skal finansiere det med reklame, vi vet alle hvor glad brukerne er i å se reklame på nettsider.... Og så skal de ha 1000 personer som skal være eksperter, hvis disse skal betales vil det koste de en formue - og hvis ikke, hvem vil arbeide gratis for norske aksjeeiere? Og tenk på de ressursene vi kan dra på, snart 300 tusen artikler på svensk, 800 tusen artikler på tysk, snart 3 mill artikler på engelsk osv + over 3 millioner frie mediefiler på Wikimedia Commons! Dette er omtrent som Albania skulle angripe Amerika - ikke en sjanse...

Jeg ser dette som et siste krampaktig forsøk på å få tilbake de brukerne vi har tatt fra SNL. Om de hadde gjort dette for 3-4 år siden hadde de hatt en sjanse, men ikke nå, Too little, too late. Men den ene millionen er interessant - når de kan få en million så lite de blir brukt så bør vi kunne få minst fem millioner i året! :-) mvh - Ulflarsen 16 september 2008 kl. 18.59 (CEST)

Jag är mer pessimistisk. Folk i allmänhet bryr sig inte om reklam (se bara på hur många besökare Aftonbladet på Internet har!), och Wikipedia är inte tillförlitligt. Wikipedia är dock lättåtkomligt och gratis. Dessa är Wikipedias största fördelar: snabbt, lätt och bekvämt. Vill man ha mer fakta kanske man gör mer research, men oftast räcker den osäkra fakta Wikipedia ger. Nu, helt plötsligt, finns det en annan faktasamling, som både är gratis, lättåtkomligt och tillförlitligt. Tyvärr, jag tror att detta kan få många som använt Wikipedia till att inte längre använda det (och nu menar jag läsa, inte skriva). Experter kommer antagligen lockas mer av Store Norske Leksikon: man behöver inte släppa sitt verk fritt, tas på mer allvar och har mer styrande över sina artiklar. Calandrella 16 september 2008 kl. 19.08 (CEST)

Jag håller med Ulf Larsen i att det är som att SNL givit upp i och med det här. De klarade inte av konkurrensen från Wikipedia, och måste helt enkelt göra informationen fritt tillgängligt för att få fler läsare. Det är ett sista krafttag, men ändå ett väldigt kraftigt sådant, och eftersom de antagligen anses vara mer tillförlitliga så lyckas de säkert dra många läsare. Vi får se hur det går, om SNL lyckas bra kommer nog flera andra kostnadsuppslagsverk att ta efter. //moralist 16 september 2008 kl. 19.21 (CEST)

Reklame er et av flere argumenter jeg har, og ikke det viktigste - det er vår Googlerank og det blir en meget vanskelig nøtt for SNL. Om du ikke har gjort det så test det selv, skriv en eller annen obskur artikkel og sjekk hvor raskt den kommer på første søkeside, om ikke på topp - som min artikkel om ISM-koden. Folk går ikke inn via åpningssider, de bruker Google, og der er vi og som regel på topp. Slik Google fungerer så kan de heller ikke endre dette over natten uten å få store problemer, f.eks med konkurransetilsyn i USA/EU. Så jeg er meget komfortabel med dette her! Ulflarsen 16 september 2008 kl. 19.48 (CEST)

Jag tror inte heller att detta är ett hot utan snarare en möjlighet. Inte vet jag om mitt sätt att använda wp (som läsare, inte som skribent) är unikt, men jag tror inte det: Jag kan läsa några olika språk, men jag har ofta svårigheter att söka på andra språk än svenska, och då är wp med sina iw-länkar och extrena länkar fantastiskt. Jag hittar det begrepp jag söker på svwp, men artikeln är ofta kort, men via dess iw tar jag mig till enwp, nowp dewp etc, och där kan jag vanligen läsa mer om ämnet än jag behöver. Men behöver jag mer, kan jag gå vidare via externa länkar eller via google, när jag väl fått veta vad sökbegreppet heter på andra språk. Dessutom kommer vi att kunna lägga länk till SNL i de fall deras artikel är bra, på ett helt annat sätt än de kommer att kunna göra. En läsare som jag, som obehindrat läser norska, men inte kan skriva/stava på norska, kommer i förekommande fall alltså att hitta SNL:s artikel via wp på ett eller annat sätt. Taxelson 18 september 2008 kl. 16.23 (CEST)

Flyttning av artikel om Kommunalrätt

Nedanstående är kopierat från min diskussionssida för att tas upp till allmän diskussion Sjö 13 september 2008 kl. 14.42 (CEST)

Tack för din enastående insats. I konsekvensens namn tycker jag du ska flytta följande artiklar som alla återfinns under Juridik.

• Förvaltningsrätt
• Havsrätt
• Kommunalrätt
• Konkurrensrätt
• Konstitutionell rätt
• Miljörätt
• Processrätt
• Skatterätt
• Socialförsäkringsrätt
• Straffrätt
• Arbetsrätt
• Associationsrätt
• Avtalsrätt
• Boenderätt
• Ersättningsrätt
• Familjerätt
• Fastighetsrätt
• Fordringsrätt
• Immaterialrätt
• Internationell privaträtt
• Konsumenträtt
• Köprätt

/////--Quadrigarius 11 september 2008 kl. 23.16 (CEST)

Jag ber om ursäkt för att jag gjort dig irriterad. Anledningen till att jag flyttade artikeln är att Wikipedia inte är ett svenskt uppslagsverk, utan ett uppslagsverk på svenska. Det betyder att artiklarna bör spegla förhållandena i flera olika länder, och när de redovisar något som bara gäller i Sverige ska det framgå tydligt. Se gärna Wikipedia:Globalt perspektiv för mer information.

I den aktuella artikeln handlade nästan allt innehåll om den svenska lagstiftningen, utan att det markerades särskilt. Jag funderade ett tag på att "globalisera" artikeln genom att utvidga inledningen så att den handlade om kommunalrätt ur ett internationellt perspektiv, men jag har inte den kompetensen. I det läget kändes det riktigare att flytta artikeln till ett namn som bättre beskrev innehållet. Jag hade i och för sig kunnat föreslå flyttningen genom att lägga en mall i artikeln, men jag trodde inte att det skulle vara kontroversiellt. Nu var det kontroversiellt, vilket jag är ledsen för.

Jag har skapat en stub på uppslagsordet kommunalrätt som innehåller det som inte är specifikt för Sverige. Du är välkommen att bygga på den.Sjö 12 september 2008 kl. 12.44 (CEST)

Hej!

Jag är jurist och har skrivit på WP sedan kanske tre månader. Jag fann tidigt att många artiklar om juridik var undermåliga och ibland saknades helt.

Jag har ibland utgått från artikeln om Juridik och försökt att skriva framförallt sådana artiklar som genom sin röda markering visade att de saknades helt.

Några sådana är Miljörätt, Internationell privaträtt och nu senast Kommunalrätt.

Jag håller med om att Kommunalrätt är skriven om svenska förhållanden men det är väl den nya Kommunalrätt också eftersom du endast kopierat första raden från den tidigare artikeln.

Vad tror du händer nu?

Om nu någon förbarmar sig och kompletterar den nuvarande stubben, ska artiklarna sedan leva skilda liv eller ska du föra ihop dem igen?

Jag vill för övrigt påpeka att jag inte var färdig med artikeln men att jag nu tappat allt intresse att fortsätta den eller att skriva på den av dig skapade stubben.

Du kunde väl ha nöjt dig med att påpeka bristen istället för att förflytta artikeln. Och vad menar du att du tillfört WP genom ditt ingripande?

Du har inte svarat på varför du inte gjort något åt övriga (lika undermåliga) artiklar under Juridik.

Jag har sett att du är administratör. Det är möjligt att du handlat enligt någon regel eller enligt kutym. I så fall så tycker jag ni ska diskutera detta internt mellan administratörerna.

En sak som bör vara med i diskussionen är om ingripanden av denna typ ökar eller minskar antalet personer som är villiga att bidra på WP.

////--Quadrigarius 13 september 2008 kl. 12.24 (CEST)

Jag vet att Quadrigarius tillför mycket bra i våra artiklar om juridik, men förstår inte vad problemet gäller i denna flytt. Att flytta artiklar med sverigespecifikt innehåll från aaa till aaa i sverige ser jag som i allmänhet en förbättring när inte artikeln lätt utvidgas till en generell skrivning där Sverigedelen blir en del. Jag gjorde så själv nyss med artikeln Klassificering av Campingplatser till Klassificering av campingplatser i Sverige. Om någon istället vill gör en generell där den svenska delen blir en bit så är det ju lätta göra om. Wikiepdia kutym är ju att göra denna typ av ändringar utan större diskussion och om protester göra den ogjord enligt Var djärv!. Wanpe 13 september 2008 kl. 15.16 (CEST)

Jag kan förstå att Quadrigarius blir litet irriterad på flytten. Svenskt rättsväsende, särskilt den svenska förvaltningsrätten, har många säregna drag och man kan inte utgå ifrån att en artikel som Kommunalrätt kan globaliseras hur som helst eller att ett givet svenskt juridiskt begrepp har en direkt utländsk motsvarighet. Innan artikeln flyttats borde man funderat på vilka interwiki-länkar som borde lagts till. Jag kan inte komma på någon i nuläget.--Bothnia 14 september 2008 kl. 01.36 (CEST)

Vi har inte ens en artikel om en:Local administrative unit. /Pieter Kuiper 14 september 2008 kl. 10.07 (CEST)

Finland använder begreppet kommunalrätt på svenska, och det har så vitt jag kan se samma innebörd. Efter en kort sökning på Wikipedia hittade jag tyska Kommunalrecht, och jag skulle tro att de flesta länder som har kommuner (eller liknande) har särskilda regelsystem för dem. I och för sig är det möjligt att kommunalrätten inte betraktas som särskilt rättsområde i alla dessa länder, men det finns i minst två länder utom Sverige. Därför menar jag att det är motiverat med en global ansats.Sjö 15 september 2008 kl. 20.27 (CEST)

Ja, jo, men att dela upp artiklar och skapa stubbar är litet drastiskt som första åtgärd. Det är bättre att inleda en diskussion först. Själv tycker jag att man ska undvika att skapa stubbar som inte är beredd att utöka till åtminstone en kort artikel.--Bothnia 15 september 2008 kl. 20.57 (CEST)

Den första åtgärden var en vanlig flyttning, uppdelningen var en följd av att Quadrigarius protesterade. Men visst, som jag redan har sagt, kunde jag ha tagit upp det till diskussion först.Sjö 15 september 2008 kl. 21.05 (CEST)

Förvirringen blir ju total. I globaliseringens anda så ska man skapa stubbar, men för att öka kvalitén så ska man slå ihop artiklar. Är vi ute efter att skapa ett äkta sisyfosarbete? Hur ska en nybörjare kunna förstå vad som är tänkt när man får på skallen för att man inte skapar artiklarna ur ett globalt perspektiv och när man gör det så kommer någon och gnäller på att man skapar stubbar och slår ihop ens artiklar till ett icke globalt perspektiv med motiveringen "Namnkonflikt saknas". Om kommunalrättsartikeln ska ligga med landsbestämmning i artikelnamnet så ska den väl ändå ligga under Svensk kommunalrätt, som används i juridiska sammanhang. // Castrup 15 september 2008 kl. 21.15 (CEST)

Det är egentligen inget fel på flyttningen – om den fullbordas med att också skriva artikeln om kommunalrätt med globalt perspektiv. Har Sjö tänkt göra det? Annars var det bara ett stubbskapande, och det är lika fel och irriterande här som annars. Så vitt jag kan se är Quadrigarius medlem av Wikipedia:Projekt juridik, men det är inte Sjö. --LA2 16 september 2008 kl. 11.39 (CEST)

Nu behöver ju inte Wikipedia vara klart imorgon. Det finns ingen deadline och vi arbetar hela tiden för att uppnå konsensus. En artikel blir väl i stort sett aldrig klar? Diskussionerna är därför oumbärliga. Å andra sidan finns ingen anledning att reagera på det sätt Quadrigarius gjorde - är man ny i något sammanhang tar det lite tid att växa in i hur det hela fungerar och då får man visa en viss ödmjukhet. Precis som vi gamla och något mer erfarna wikipedianer givetvis också har att visa ödmjukhet. Jag ser inte att flytten utgör något större problem - tids nog blir säkert artikeln välmatad och fyllig och med hänsyn taget till Wikipedias riktlinjer. Riggwelter 16 september 2008 kl. 13.02 (CEST)

Ursprungligen skrev jag till Sjö på hans diskussionssida och jag hade ingen tanke på att mina synpunkter riktade till honom skulle flyttas ut till allmän diskussion på Bybrunnen. Jag reagerade på hans drastiska förpassning av Kommunalrätt som jag hade nyskapat samma eftermiddag och gjort min senaste korrigering i samma kväll ungefär en timme före ”förpassningen”.

Framför allt reagerade jag på hans brist på konsekvens när han inte behandlade någon av de övriga artiklarna under Juridik – åtminstone 15 artiklar precis lika undermåliga - som dessutom stått oantastade under lång tid. Någon förklaring har Sjö inte lämnat men för min del är detta nu överspelat sedan han förklarat att han kunde ” tagit upp det till diskussion först”.

Inläggen i övrigt i denna fråga på Bybrunnen kan jag nicka instämmande till utom det senaste av Riggwelter. Han tycker att jag inte visat ödmjukhet mot Sjö.

Käre Riggwelter.

Ödmjukhet var en ”dygd” präster och annan överhöghet predikade för de obildade massorna i avsikt att underlätta de styrandes makt(-missbruk).

Jag hoppas verkligen att Riggwelter inte är typisk för de ” gamla och något mer erfarna wikipedianerna”. Riggwelter anmodar mig helt enkelt att hålla tyst därför att Sjö är administratör och jag ”bara” har 50 års praktisk erfarenhet av juridik.

Riggwelter påminner mig om fiskalsaspiranten i denna gamla historia från Kristianstad på den tiden då det fanns både en hovrätt och ett regemente i staden.

Vid ett tillfälle skulle man anordna en marsch och hovrätten placerades före regementet. Sist i hovrätten marscherade den senast anställde, en fiskalsaspirant. I ett gathörn blev det lite stockning och översten kom upp i jämnhöjd med fiskalsaspiranten, som genast väste: ”Någorlunda efter rang, om jag får be.”

////--Quadrigarius 17 september 2008 kl. 11.15 (CEST)

Nu tycker jag att vi alla sjunger We shall overcome och funderar över vilka lärdomar som kan dras av detta. En av dem är att de flesta stora ändringar som görs med hänvisning till Wikipedia:Globalt perspektiv kan uppfattas som kontroversiella, eftersom själva frågan om GP är kontroversiell, se Wikipedia:Läsarperspektiv till exempel. Sålunda: informera först och var tydlig, för GP-regeln får ibland följder som kan kännas ologiska för den inte djupt wp-invigde. Äppelmos 19 september 2008 kl. 18.07 (CEST)

Fokus i kvalitetshöjande projekt

Sedan en tid tillbaka, ganska lång tid, har de olika kvalitetshöjande projekten på sv:wp till en del tagit sin utgångspunkt i mätbar statistik, och fokuserat artiklar som Catscan hittar, och dylikt. Detta har varit bra, anser jag, och de allra mest meningslösa artiklarna har därmed åtgärdats.

Den senaste tiden har jag dock börjat fundera på om dessa ansträngningar borde ändra kurs. Jag gjorde en halvhjärtad ansträngning i litteraturprojektet att utöka artiklar om nu levande, samt storsäljande författare (jag har inte släppt det projektet, men vill helst inte ha det som enmansprojekt). Flera artiklar som användare som kanske inte skriver här kan tänkas söka efter - för att en ny bok kommit ut, för att de förekommer i aktuella debatter, får pris, etc - har kortare eller lika korta artiklar som texten på ett bokomslag. Men de hittas inte av Catscan med de urval som görs. Det finns sannolikt fler ämnesområden, som jag inte kommer på just nu.

Idag fick jag en påminnelse om detta, när jag såg att Kulturbloggen kommenterade sv:wps artikel om författaren Anna Jansson (som jag helt missade i mitt urval av samtida svenska författare). Kanske bör man komma in i en fas 2, och börja sålla ut artikler som har ett antal sökträffar i månaden..? Alltså projekt som mer inriktar sig på kvalitativa urval. Jag tar upp saken här eftersom jag ser att mycken kraft läggs vid kvalitetshöjande projekt, och tänker att man kanske kan styra om den.//--IP 17 september 2008 kl. 10.05 (CEST)

Artikeln Anna Jansson hade alltså 2985 träffar i augusti.//--IP 17 september 2008 kl. 10.15 (CEST)

En utmärkt idé! Utöver Wikipedias besöksstatistik kan man låna inspiration från topplistorna i tidningen Svensk Bokhandel. --LA2 17 september 2008 kl. 11.14 (CEST)

Ja, de mest visade artiklarna bör också vara bland dem bästa. Calandrella 17 september 2008 kl. 15.34 (CEST)

...men att rensa ut de minst visade artiklarna för att de är opopulära (den här artikeln har bara visats en enda gång i år, därför bör den tas bort) tycker jag inte att vi ska göra. Wikipedia är en encyklopedi, och riktigt tunga, högrelevanta och mycket encyklopediska ämnen ska inte tas bort för att den breda allmänheten inte söker efter det. Calandrella 17 september 2008 kl. 15.36 (CEST)

Nej, jag menade inte ett raderingsprojekt. Jag menade att man ämnesvis kunde se vilka artiklar som borde förlängas eller förbättras på andra andra sätt, utifrån hur ofta de blir lästa - kanske. Man kan också göra urval enligt andra kriterier. Som exempel: alla artiklar om fotbolsspelare är inte lika viktiga. I stället för att förbättra pytteartiklar om spelare ingen söker efter i alla fall, kan man satsa på de artiklar som många söker efter.//--IP 17 september 2008 kl. 15.58 (CEST)

I besöksstatistiken över en viss månad är aktuella nyhetshändelser ofta väldigt synliga, vilket gör det lite vanskligt att använda månadstopplistor som såll. Se Georgien på plats 14 för augusti till exempel. Förhoppningsvis kan vi i framtiden få bättre översikt över långsiktig popularitet (Jag planerar att göra en års-sammanställning när vi väl har så mycket statistik). Henrik 17 september 2008 kl. 17.33 (CEST)

jag tror mycket på att detta borde vara nästa fokus - att fylla upp svaga/saknade artiklar bland de relativt efterfrågade ämnesområdena. Wanpe 17 september 2008 kl. 18.09 (CEST)

Bland de poulärkulturella artiklarna har Wikipedia en stark nisch som inte finns i så många andra uppslagsverk. Jag har pratat med många som säger att just när det gäller nyare författare, musik och skådespelare så brukar de söka på just wiki, kanske ska det tas en rejäl satsning på det området och göra det starkare. (Ge folket vad folket vill ha). Marcustisk 17 september 2008 kl. 18.25 (CEST)

Bröd och skådespel! Instämmer med Marcustisk, man får inte glömma att inom populärkultur har vi förhållandevis många och acceptabla artiklar, visst de är kanske korta i en del fall, men ovan nämnda Anna Jansson har inte ens något uppslagsord i NE t.ex. Vi får inte bli för kritiska och tänka oss att vi ska ha en hel uppsats inom varje uppslagsord, annars duger det inte. Tycker att det där är en bra statistiksida, och om man så småningom kunde skapa en årsvis så vore det väldigt bra. Något som jag tycker skulle vara intressant vore om man skulle kunna köra detta ämnesvis på ngt sätt, efter kategorier så man kunde få upp en lista över t.ex de mest lästa författarartiklarna, de mest lästa sportpersonartiklarna, de mest lästa musikerartiklarna, de mest lästa geografiartiklarna, de mest lästa gfilmartiklarna, de mest lästa ...etc, vet inte om det skulle vara möjligt. / Elinnea 18 september 2008 kl. 09.34 (CEST)

Sidan stats.grok.se: Most viewed articles in 200808 sätter igång ha-begäret. Tänk om man kunde få en liknande lista som bara omfattar artikelrymden, som anger årsmedel (uttryckt i besök per dag, nya artiklars medel beräknas på den tid artiklarna funnits), och där man även ser vilka som har kvalitetsmärke eller anmärkningar. Då får man väl en mycket bra överblick över var det lönar sig att göra nytta. /Rolf B 18 september 2008 kl. 11.52 (CEST)

För ett tag sedan föreslog jag att vi skulle koncentrera kvalitetsarbetet på a) de tusen artiklar alla språkversioner av Wikipedia borde ha och b) de populäraste artikarna (numera ouppdaterad lista). Det tycker jag fortfarande är en rimlig väg att gå.//Hannibal 18 september 2008 kl. 12.12 (CEST)

Det här var inte riktigt detsamma, eftersom jag menade a. ämnesvisa kvalitativa urval, där b. sökträffar bara är ett kriterium, och ett förslag på ett sådant. Man kan också utgå från andra värderingar, exempelvis som LA2 föreslår en extern lista över de mest sålda författarna (liknande listor finns väl för många ämnen; högst betalda fotbollsspelarna, etc). Går man ämnesvis räcker inte listan med de 1000 mest lästa artiklarna; då blir det inte många författare, skådespelare, musiktermer, eller hur man lägger upp det.//--IP 18 september 2008 kl. 12.18 (CEST)

För att demonstrera hur jag först hade tänkt det: observera dock att detta är inte någon fullständig, eller färdig lista (ändra eller lägg till den som vill, och framför allt - skriv), men kolla användare:IP/artiklar. P.O. Enquist skall ju absolut finnas med i en lista över samtida svenska författare. Hans artikel hade dock bara 501 träffar i mars, så om en lista över de 1000 mest lästa artiklarna hade utformats då hade han inte kommit med. Nu, sedan självbiografin annonserats och släppts, hade artikeln 1-15 september 2715 träffar - grafen för augusti månad skulle kunna användas som kalender - när släpptes uppgiften om självbiografin? Gör man kvalitativa urval får man förhoppningsvis med de artiklar som väldigt hastigt kommer att bli eftersökta. Jag tror inte att man kan göra ett absolut urval eller fullständigt gardera sig, men man kan nog sålla fram en del namn i alla fall.//--IP 18 september 2008 kl. 12.31 (CEST)

De här listorna över flest visningar bygger väldigt mycket på aktuella händelser, ta t.ex Ara Abrahamian, som gick från 114 visningar ena dagen till 3600 visningar nästa dag. Hans artikel var den 31:a mest visade artikeln på svwp under augusti, just på grund av hans utspel i OS. Visst finns det ett par artiklar som alltid kommer längst upp, såsom Stockholm eller Adolf Hitler, men jag tror ändå mer på IP:s idé, att gå efter listor över t.ex mest utlånade böcker, eller imdb:s och last.fm:s listor över bästa filmer respektive musikgrupper. //moralist 18 september 2008 kl. 12.26 (CEST)

500 visningar på en månad, som P.O. Enquist hade i mars, är inte lite, men vi har många tusen artiklar som har fler visningar. Den 1000:e mest visade artikeln i augusti var Abborre, som hade 2661 visningar under månaden. Men det räcker inte med att de 1000 populäraste artiklarna är bra, utan de 100.000 populäraste artiklarna måste vara bra. Därutöver kan vi kosta på oss att ha 200.000 stubbar och ofullbordade artiklar om mindre viktiga ämnen. Felet är att vi har massor av stubbar om Nobelpristagare och andra saker som borde vara viktiga. Tonsättaren Lars-Erik Larsson (han med pastoralsviten) hade 143 visningar i juli, men 3680 visningar i augusti, varav 2400 söndagen den 10 augusti. Wilhelm Peterson-Berger hade 244 visningar i juli, men 9236 visningar i augusti, varav 7600 lördagen 9 augusti. Kan man gissa på Melodikrysset? Jag tror att alla artiklar som har 100 visningar per månad är sådana vilande men viktiga ämnen, som plötsligt kan få många visningar. --LA2 18 september 2008 kl. 23.45 (CEST)

Jag håller helt med, och vi bör kanske göra nån slags tävling i denna riktning? --Bomkia 19 september 2008 kl. 00.30 (CEST)

Om Wikipedia var en universitetsprofessor

http://www.collegehumor.com/video:1830262 :) »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 17 september 2008 kl. 22.00 (CEST)

Hihi, jag gillade Professor Britannica i slutet... Mason 19 september 2008 kl. 20.31 (CEST)

Referenser & Fotnoter

På Wikipedia anges ofta 'Litteratur' som en egen rubrik. På en:wikipedia anges ofta "Further reading" för detta som ett tips var man kan hämta mer information. Referenser, Fotnoter, Vidare läsning och Externa länkar borde finnas som en mall som man bör följa så att detta blir enhetligt i alla artiklar. I mallen kan då ett icke ifyllt fält på referenser lysa rött för att påminna om att minst en referens bör vara ifylld. Lidingo 8 september 2008 kl. 09.56 (CEST)

Bra idé, och en sådan finns och heter {{Referenser}} --Rosp 8 september 2008 kl. 10.03 (CEST)

Ok, det hade jag missat. Men den används väldigt dåligt. Webbkällor anges oftast som Externa länkar samt att Vidare läsning oftas anges under Se även. I vissa artiklar anges huvudreferenser under Litteratur. En soppa som man inte får ordning på om inte rekommenderad mall automatiskt infogas när en ny artikel skapas. Det påpekas ständigt att referenser saknas, bättre att föregå med en auotmatik med REF-mall. Lidingo 8 september 2008 kl. 10.28 (CEST)

Just externa länkar är ju inte källor utan vidare läsning på internet, alltså länkar till utanför wikipedia. Se även är som vidare läsning, fast på wikipedia. Där kan man länka till artiklar som har med ämnet att göra på just svenskspråkiga wikipedia. Begreppet Vidare läsning omfattar väl oftast litteratur i form av böcker man lånar på bibliotek? //moralist 8 september 2008 kl. 10.50 (CEST)

Att skilja på Tryckta källor och Webbkällor är ett föråldrat synsätt. Alla ny-tryckta källor finns i digital form, oftast som PDF-filer. I mindre grad inom skönlitteratur, men inom tekniska områden oftats som enbart PDF-filer idag. Företag har alltmer dragit ner på tryckning beroende på höga kostnader för tryck och distribution samt stor fördröjning i uppdateringar. Att trycka en vanlig bok på ex. 300 sidor på hyfsat bra papper i en upplaga på ex. 7000 ex, kostar i runda slängar för första upplagan 450.000 sek. Andra upplagan blir billigare. Läsaren som har en PDF får själv skriva ut om han/hon vill ha den som "tryckt" källa. Mitt förslag är rubrikerna: (1) Referenser (oberoende vilken form, digial eller tryckt och även länkar till webbsidors texter), (2) Fotnoter och (3) Vidare läsning. Underrubriken (4) Se även kan ju ingå sist som ett extra tips men som inte har direkt med aktuell artikel att göra. Lidingo 8 september 2008 kl. 11.21 (CEST)

Jag tycker att rubrikerna Referenser, Fotnoter Vidare läsning och Se även är bra och heltäckande. Förhoppningsvis tolkar man "Se även" rätt i ljuset av de övriga rubrikerna. Om man sedan vill underindela referenser, tycker jag att det är ett beslut man fattar med den faktiska referenslistan för ögonen. Lidingo har rätt i att det i många fall är föråldrat att mekaniskt skilja på tryckt och webb. /Rolf B 8 september 2008 kl. 11.48 (CEST)

Tanken att särskilja – artikelunderlag av olika slag – från lästips av olika slag, är baserat i samma önskan som Lidingo ger uttryck för ovan. Det finns redan en konsensus att H2-rubriken "referenser" bör användas som en samlingsrubrik för olika artikelunderlag, vilka sedan med fördel kan få egna underrubriker beroende på format. Det blir både läsvänligt och praktiskt då de klickbara länkarna ligger för sig och "böckerna" för sig. De utmärkta artiklarna innehåller olika exempel på en strukturerad rubricering, även om dessa (som så mycket annat) enbart är rekommendationer från några olika stödtexter. Se även: stilguiden och disposition, som stöder denna logik ihop med mallen {{Referenser}} (som även finns som snabblänk i redigeringsläget).

Håller med Lidingo om att det vore bra att förorda att avsnittet "se även" kommer efter artikelns olika källor av principen: Här är artikeln, här är dess källor, vill du veta mer, läs: här, här eller här. Vi hade faktiskt tidigare en förstorad variant av referensmallen, vilken fick ett ostöd av en nu icke aktiv användare, som ledde en diskussion i en mindre vägvinnande ton. Men... det kanske nu finns bättre förutsättningar för en samsyn runt dessa rekommendationer i dispositionens och verfieringens anda.
/Ronny 8 september 2008 kl. 12.47 (CEST)

Vissa källor finns i både digital och tryckt form. Jag ser ingen poäng i att särskilja dessa. En källa är en källa, oavsett hur lättillgänglig den är.

Vad gäller "ostödet" så var det ganska många fler än en enda användare som motsatte sig ditt påhitt.

andejons 8 september 2008 kl. 13.01 (CEST)

Ja, det blev konsekvensen av dennes aktion mot ett "påhitt" som var diskuterat här på Bybrunnen i normal ordning. Det behöver vi dock inte diskutera här, då jag redan har länkat i mitt förra inlägg för intresserade.
/Ronny 8 september 2008 kl. 13.15 (CEST)

Och för oss som är sjukligt intressade av språkriktighetsfrågor på låg nivå (ska det vara punkt eller komma?) finns det möjlighet att säga någonting här. Marfuas 8 september 2008 kl. 16.37 (CEST)

Problemet är kanske att vi borde göra oss av med rubriken "litteratur" eftersom ingen vet om den står för källor, vidare läsning eller något mitt emellan. Vi hade nyligen en diskussion om detta här på bybrunnen. Jag föreslår att vi sätter in en mall på alla sidor med "litteratur", ungefär med innehållet "det framkommer inte om följande litteratur är källor eller vidare läsning".

För övrigt så håller jag inte med Lidingo om att åtskilnaden mellan tryckta och webkällor skulle vara föråldrad; det är fortfarande ovanligt att tryckta verk skulle komma ut endast i digital form. Det är främst kompendier och liknande i mindre upplaga som gör det. Standardverk och liknande kommer nog fortfarande ut huvudsaklingen i tryckt form, dock så är ju ofta digitala versioner tillgängliga för de som har behov av dem. --Ace90 8 september 2008 kl. 17.49 (CEST)

Kanske finns det hopp om högre kvalitet och trovärdighet om källan är tryckt, även om den också finns publicerad på webben. I den mån man ska dela upp sina källor i tryckta och webb, kanske man bara ska lägga webbkällor under webbrubriken om de inte även existerar i tryckt skick. /Rolf B 9 september 2008 kl. 09.34 (CEST)

Personligen tror jag de flesta kan lista ut om källan är tryckt eller en webbkälla genom att se om det finns ISBN, eller motsvarande, respektive någon länk till en annan webbplats. Det är väl hur det fungerar med fotnoter? Men distinktionen mellan källa och vidare läsning är desto viktigare, tycker jag. I princip tycker jag man kan tolka Litteratur som vidare läsning, precis som Se även och Externa länkar. // Mankash 9 september 2008 kl. 10.20 (CEST)

Kommer man inte att använda ISBN-funktionen på enbart "digital-tryckta" dokument/böcker? Om inte, hur registreras dessa.? Anser fortfarande att man inte bör skilja på papperstryckta grejor och "digital-tryckta" typ PDF eller i originalfil. En PDF (med rätta tryckdata) kan när som helst bli ett äkta tryckt pappersdokument och i orginalfilen ligger alltid ISBN-numret om dom valt att registrera dokumentet. Har dock dålig koll på detta med ISBN. Lidingo 10 september 2008 kl. 10.06 (CEST): Tillägg: I en framtid kommer kanske "papper" att kunna bära digital information där man på pappersliknande tunna blad kan visa digitala filer så att det ser ut som en tryckt bok, även om det nog tar 50 år till och kommer bli en kalldusch för alla tryckerier, så det kanske inte nu är aktuellt att ta hänsyn till, men inom utbildningsväsendet kan det nog bli en succé där man kan ladda in i "boken" aktuellt ämne och slipper stirra på en dataskärm som aldrig kan bli bättre än en bok. Lidingo 10 september 2008 kl. 10.19 (CEST)

Kalle Anka finns som tryckt bok med ISBN, men den blir inte bättre (eller sämre) som källa för det. Använd omdömet i stället för fyrkantiga regler om papperstryck och ISBN. --LA2 10 september 2008 kl. 10.26 (CEST)

Ursprungsfrågan var om hur man ska dela upp källhänvisningar inte hur säkra källorna är men Kalle Anka i tryckt form eller i digital form med ett versions nr., ISBN eller annat kan ju vara en källa som är tillförlitlig bara den är åtkomlig. Åtkomlighet och säkerhet för övrigt: Alla de externa länkar som visas på Wikipedia som anges som referens, ofta som nerladdningsbara PDF eller vanligt också, webbsidestext, kan när som helst försvinna. Vad är en sån referens värd om den inte kan återfinnas enkelt? undantaget om det handlar om myndighetsdokumentation där lagar föreskriver arkivsäker lagring i någon form. NE anger bara 'Litteraturanvisningar' som källor till deras texter utan att ange om den är digital eller tryckt. Lidingo 10 september 2008 kl. 10.48 (CEST)

REF, text ovan " Kalle Anka .....Använd omdömet i stället för fyrkantiga regler om papperstryck och ISBN" av LA2. Har det blivit en praxis att börja förolämpa folk vid diskussioner på Wikipedia? Jag trodde i min enfald att man skulle avhålla sig från detta. Lidingo 11 september 2008 kl. 08.34 (CEST)

Jag ser ingen förolämpning i att rekommendera användning av sunt förnuft framför bokstavstolkning av regler. /Grillo 12 september 2008 kl. 20.41 (CEST)

Om referenser och fotnoter: Vill man se en artikel som har många fotnoter till texten i en artikel kan man titta på artikeln Seattle USA, 188 noter! Extremt. Ser ut som ett litteraturforskningsprojekt. J.F. Kennedy som det skrivits 100-tals böcker om i USA har 64 fotnoter: John F. Kennedy. Lagom mycket kanske för detta stora område i USA:s historia. Kennedy-artikeln kan nog fungera som en bra norm för artiklar på Wikipedia generellt anser jag, om man nu ska försöka hålla någon gemensam linje över nationsgränserna och inte skapa lokala standards. Lidingo 20 september 2008 kl. 14.36 (CEST)

Lärdomar från de aktuella right to vanish-fallen?

Jag tycker det är djupt olyckligt, ur aspekten wikipedias integritet, att hålla på att ändra historiken - spårbarheten är en av wikipedias hörnstenar. Samtidigt har jag stor respekt för de personer som använt sitt namn som signatur och vill få bort detta och tycker mycket väl starka önskemål från individer kan "bryta" wikipedia principer. Men även om denna balans mellan två olika, till synes motstridiga, infallsvinklar kan vara svår, så tycker jag hanteringen av de två senaste fallen gått ovanligt klumpigt till och utan konsensus i agerandet. Vad är lärdomen inför eventuella nya fall? Är det att försöka uppmuntra nya som börjar med sitt namn som signatur att byta detta? Är det att bara acceptera flytt (byte) av namn och sedan sluta använda detta och börja om. Eller finns det andra sätt vi kan agera för att undvika röran som uppstått vid dessa fall? Wanpe 10 september 2008 kl. 07.07 (CEST)

Här är mitt försök till några goda råd: Var inte till besvär, utan var konstruktiv. Att "försvinna" (vanish) eller byta namn är ett besvär. Uppträd alltid på ett sätt som du vågar stå för, så slipper du detta. (Detta skriver jag inte för att jag själv alltid uppträder perfekt, utan för att jag har överlevt på Wikipedia sedan 2001.) Använd en neutral signatur (som LA2 eller Wanpe), aldrig något provocerande eller uppseendeväckade, och ange ditt riktiga namn på ett enda ställe (användarsidan) eller inte alls. Även om du inte uppger ditt riktiga namn, så kan din identitet bli avslöjad på något annat sätt. Om detta verkligen är känsligt för dig, så exponera dig inte för mycket. Undvik att delta i diskussioner och kontroverser, för om du skaffar dig ovänner så ökar lockelsen att försöka lista ut din riktiga identitet. Wikipedia tillåter dig att försöka vara anonym, men kan aldrig garantera din anonymitet. Arbeta på att skaffa dig ett positivt rykte, för när du drabbas av motgångar behöver du alla vänner du kan få. Skaffa dig några riktiga vänner, som du kan kommunicera med (telefon, e-post, IM, wikiträffar) utanför wikisajten och som kan känna till din identitet utan att avslöja den. De som nyligen haft besvär med "förföljelser" och namnbyte har allvarligt brutit mot flera av dessa råd. --LA2 10 september 2008 kl. 21.18 (CEST)

Nu börjar jag bli fundersam. Varför skulle man inte vilja använda sitt riktiga namn? viktorvoigt 12 september 2008 kl. 14.29 (CEST)

Om man t ex jobbar med wikidokumentering av känsliga saker som t ex religion eller politik, och vill undvika att bli trakasserad IRL som ett resultat av detta. (Har hänt mig, varpå jag bytte till mitt nuvarande användarnamn.) Plrk 12 september 2008 kl. 15.11 (CEST)

Med anledning av ovanstående vill jag citera från bokhandeln Amazon ([1]) där kvaliteten på det användargenererade materialet bland annat bedöms av om bidragstagaren framträder med sitt verkliga namn eller inte:

"A Real Name attribution is a signature based on the name entered by the author as the cardholder name on his or her credit card, i.e. the author represents this name as his/her identity in the "real world." An author willing to sign his or her real-world name on a piece of content is essentially saying "With my real-world identity, I stand by what I have written here." A Real Name attribution therefore establishes credibility much as reputations built over time in the Amazon.com community [...]" samt

"In general, we believe that a community in which people use their Real Name attributions will ultimately have higher quality content, since an author willing to sign his or her real-world name on a piece of content is essentially saying "With my real-world identity, I stand by what I have written here."

Thuresson 13 september 2008 kl. 03.07 (CEST)

Jag resonerade likartat i början, men efter erfarenheterna från right to vanish fallen, så skulle jag rekommendera att använda signatur och om man vill framträda själv göra det på sin användarsida, som då borde ge samma tecken på seriositet. Om det sedan visar sig att man vill distansera sig från sina inlägg så räcker det då att ta bort sitt namn på användarsidan. Och att önska disansera sig behöver inte bara bero på hot IRL, man kan också byta åsikter över tiden såpass att man inte vill kännas vid sina tidigare ståndpunkter/inlägg. Wanpe 13 september 2008 kl. 07.20 (CEST)

En god anledning att använda pseudonym är, att man när man använder sitt riktiga namn alltid är ett steg efter de anonyma povpusharna. Exempelvis är det inte så himla roligt att bli uthängd på Flashback och i Metros läsarkommentarer (efter egna erfarenheter). Dessa två händelser ledde till att jag raderade bilden på mig själv. En person som framstår med sitt riktiga namn är alltid försiktigare inför att diskutera med diverse mörkermakter, av naturliga skäl. /Grillo 13 september 2008 kl. 12.00 (CEST)

Jag funderar på om det kunde vara en god idé att ge en varnande blänkare till nya som använder sitt fulla namn, och har en redigeringsstil som kan indikera framtida problem. I det fallet vore det bra om det fanns en wikipedia sida som beskrev varför det kan var ett problem etc och tog upp det som står här ovan. Wanpe 13 september 2008 kl. 12.11 (CEST)

Kanske åtminstone en notis i Wikipedia:Användarnamn? --MagnusA 13 september 2008 kl. 14.19 (CEST)

Det mest iögonfallande tycker jag har varit att Right to vanish använts för att byta användarnamn, inte för att lämna projektet. Så var väl inte riktlinjen eller vad det är menat att användas.//--IP 13 september 2008 kl. 14.20 (CEST)

Wikipedia är ett uppslagsverk, inte gula sidorna. Ifall en användare väljer att publicera sina personuppgifter så borde denna vara på det klara med vad det kan innebära. I konfliktsituationer kan en part söka reda på uppgifter om en annan och använda dessa på ett oönskat sätt. Ibland kan enda sättet att effektivt stävja en svårsläckt konflikt vara att utnyttja Right to Vanish. Jag anser dock att alla på wikipedia har rätt att kräva anonymisering om det finns en ordentlig orsak bakom - signaturbyte på wikipedia är inte en orsak. --MoRsE 14 september 2008 kl. 09.39 (CEST)

Har påbörjat en essä med titeln Wikipedia:Användares personuppgifter. /Yvwv [y'vov] 20 september 2008 kl. 07.14 (CEST)

Right to vanish - vad inbegriper det egentligen?

Jag ser att en användare som först bytte namn på sitt konto och sedan övergav det helt för att skapa ett nytt konto nu håller på att uppdatera alla referenser till det första kontot från dess första namn till dess senare.

Det må väl vara hänt om vad man vill åstadkomma är att koppla bort en fysisk person från ett användarkonto, men vore det inte mer korrekt att då länka om till det nya kontot, som faktiskt används? Om inte kan det lätt se ut som ett försök att inte bara avidentifiera personen bakom kontot utan att även radera "beteendehistoriken" vilket riskerar att bli missvisande med tanke på att det första kontot blev blockerat en gång. - Tournesol 5 september 2008 kl. 20.21 (CEST)

Det här är direkt kopplat till mig. Om du kollar Användardiskussion:Dubbelosix har jag klart och tydligt skrivit att jag nystartar med den här användaren. Jag tycker därför att jag inte på något sätt har försökt radera någon historik, utan vem som helst kan gå tillbaka och kolla min gamla användare om man vill blicka bakåt på gammalt groll istället för framåt. Jag vill dock göra en nystart och vill därför börja om på nytt med en ny användare (allstå denna). Jag vill släppa det som har varit och se till nuet och framtiden. Jag hoppas du förstår. :) Mvh —Obelix 5 september 2008 kl. 20.47 (CEST)

Om vem som helst skall kunna gå tillbaka vore det väl rakare och ärligare att lägga en länk från "Obelix" till "Dubbelosix" också, istället för bara tvärtom? (Om jag inte helt missat det så finns det ingen sådan.) För den som kommer in på Obelix tycks du vara en ny användare, vilket eventuellt kan göra att erfarna användares hållning till dig i diskussionen tycks underliga.

--Arnef 7 september 2008 kl. 09.40 (CEST)

Du menar i framtida diskussioner, ja? Hur som helst har jag lagt till en länk på min användarsida nu.—Obelix 7 september 2008 kl. 09.48 (CEST)

Eh... Jag menar naturligtvis i diskussionen på din användarsida. Den korta som finns nu respektive de eventuella kommande inläggen. Tack (för länken).

--Arnef 7 september 2008 kl. 10.11 (CEST)

Den om wikilänkar på användardiskussionsidan, ja, men den diskussionen är nog underlig i vilket fall som helst. Diskussioner finns ju inte på användarsidor. :-)—Obelix 7 september 2008 kl. 10.15 (CEST)

Right to vanish är nog tänkt att vara just en rätt att försvinna, inte en rätt att byta användarnamn på ett mycket krångligt sätt... Samtidigt ser jag egentligen inte problemet även om det verkar vara "mycket skrik för lite ull" när alla ändå vet vem som döljer sig bakom det nya användarnamnet och det gamla namnet nu finns i ett dussintal raderingsloggar, användarnamnsbytesloggar, robotars bidragslistor m.m., vid sidan av alla gamla versioner av diskussionsidorna som blivit uppmärksammade igen genom all robotaktivitet. Om någon vill byta användarnamn i framtiden utan att bidragen skall följa med, rekommenderar jag den enkla vägen: sluta redigera med kontot, logga ut och skapa ett nytt (det skulle dessutom få den storstilade effekten att eventuella meddelanden om att man lämnar wp för all framtid skulle se ut att vara sanna ;-)... MiCkE 7 september 2008 kl. 10.28 (CEST)

Håller med Micke, ser inget problem i att folk slutar skriva med ett konto och börjar med ett annat utan att berätta detta. Det är inget vi måste gräva i. Njaelkies Lea (d) 7 september 2008 kl. 10.34 (CEST

Micke, om du kollar på Dubbelosixs användardiskussionsida ser du hur det resonerades lite. Problematiken blev att jag hade använt mitt riktiga namn och att det påverkade mitt övriga liv genom att hela världen, som annars inte är på Wikipedia, kunde se det via Google när de sökte på mitt namn. Google letar inte i loggar.—Obelix 7 september 2008 kl. 11.19 (CEST)

För att koppla ihop detta med inlägget nedan verkar det som att Right to vanish inte verkar komma med i principerna som ska gälla för alla Wikimedias projekt. /Ainali 7 september 2008 kl. 10.54 (CEST)

Beträffande sökomotorindexering ska det numera gå att använda __NOINDEX__ för att undvika det. //StefanB 7 september 2008 kl. 11.41 (CES)

Jag är inte jätteförtjust i att det nu är en uppsjö med robotar och vanliga användarkonton med AWB som kör runt och tar bort gamla signaturer... Vad tycker vi, ska signatur utbytning i stor skala verkligen tillåtas? Min övervakningslista är full av könskategoriseringar och folk som byter signaturer just nu... Inte så bra med tanke på att det encyklopediska arbetet skyms av en massa ovidkommande redigeringar. MiCkE 7 september 2008 kl. 21.02 (CEST)

Håller med Micke. --GhostRider ♠ 7 september 2008 kl. 21.04 (CEST)

Du skriver att din lista är full av sådant, men vad är det egentliga problemet? Visst ska man inte göra det i onödan. Det håller jag med om men rör det sig om sitt verkliga namn tycker jag inte att wikigemenskapen ska motsätta sig det, och jag tycker absolut inte (vilket ingen har sagt heller men förtydligar) att vi ska massåterställas botjobb.—Obelix 7 september 2008 kl. 21.23 (CEST)

Det egentliga problemet är att jag inte kan hålla koll på de ca 2000 sidorna som jag normalt övervakar, eftersom de riktiga redigeringarna skyms av registrerade och oregistrerade robotar som gör tusentals redigeringar om dagen. Könskategoriseringen kan jag leva med eftersom det tillför något till encyklopedin (?), men allt bytande av signaturer gör inte encyklopedin bättre utan förstör tvärtomför dem som försöker hålla koll, att rulla tillbaka alla robotändringar skulle bara göra problemet ännu värre så det vill jag verkligen inte, men frågan är om det här verkligen skall tillåtas framgent. Kom i håg att ni är till för Wikipedia, Wikipedia är inte till för er. Vad gäller könskategoriseringen undrar jag verkligen om vi behöver så många robotar som gör det? MiCkE 7 september 2008 kl. 21.29 (CEST)

Givetvis är det tråkigt att behöva belasta med arbete. Jag undrar dock, hur stort är problemet? Detta är väl ganska nytt på svwp? Jag var kanske till och med det första fallet här? Problemet är kanske inte så stort så att det måste förbjudas? Om det blir ett vanligt förekommande här uppstår ju däremot ett problem.—Obelix 7 september 2008 kl. 21.35 (CEST)

Jag har nu ägnat nån timme åt att kolla upp och fixa rediegringar från två felkörande robotar som pysslat med just detta, så jag skulle nog säga att det redan är ett problem... MiCkE 7 september 2008 kl. 22.53 (CEST)

Ja, tråkigt att det blev fel när Vladimir körde, men då kan jag tycka att t.ex. i detta fallet att vederbörande i så fall skulle ha återställt det själv efter sin blockering och sedan gjort om det på rätt sätt, och inte att vi ska tala om förbud. Inte än i alla fall. Jag håller absolut med om att det inte under några omständigheter ska behöva arbetsbelasta wikigemenskapen. Jag förstår inte alls varför det har körts med AWB, vederbörande borde ha frågat t.ex. Fluff om h*n kunde fixa det med fluffbot. Nåja, gjort är gjort. Nu är det söndagnatt.:-)—Obelix 7 september 2008 kl. 23.01 (CEST)

Är det rätt uppfattat att problemet är att botarna som gjort jobbet fungerat dåligt samt att de inte haft botflaggor? Skulle det vara ok att göra det med en bot som fungerar som den ska och har flagga och där med filtreras bort från SÄ och bevakningslistor eller motsätter sig någon att jobbet görs? Om gemenskapen tycker att det är ok att göra jobbet så är det ju lämpligt att be om hjälp på WP:robothjälp.--Kruosio 7 september 2008 kl. 23.11 (CEST)

Jag har inget problem med att saker görs om jag inte märker dem, men när jag måste lägga ned tid på att reda upp andras problem blir jag purken. Jag kan dock se ett problem med att vi genom att tillåta det här (som inte har något med att skriva en encyklopedi att göra) så öppnar vi upp för precis den här typen av problem, när kreti och pleti bestämmer sig för att de vill byt ut alla sina signaturer. Men visst kan vi bestämma oss för att bara tillåta välkända robotar att göra dessa massändringar och bara om synnerliga skäl föreligger. MiCkE 7 september 2008 kl. 23.36 (CEST)

Vi kanske kan kräva att det görs med riktig bot, speciellt när det är ändringar som inte har betydelse för Wikipedia, men i övrigt har jag förståelse för de ändringar som nu har gjorts. Njaelkies Lea (d) 8 september 2008 kl. 08.42 (CEST)

Det kan inte vara rätt att göra upp med sitt förflutna på ett så radikalt sätt som Moskau gör med sin bot. Den här typen av redigeringar, där Bjornpartiet byts mot Xpartiet, kan omöjligen tillåtas då Bjornpartiet har varit föremål för artikeldiskussioner. Rätten att börja om på ny kula - eller rätten att försvinna, om man så vill - gäller användarnamnet och inte de artiklar användaren har varit engagerad i. På grund av riskerna är jag tveksam till att botändringarna ska utföras av den användare det gäller. //StefanB 8 september 2008 kl. 08.52 (CEST)

Det är fullständigt oacceptabelt. /Pieter Kuiper 8 september 2008 kl. 09.13 (CEST)

Håller också med om att ämnen som diskuterats nog inte kan tillåtas bytas ut. Right to vanish är som sagt ingen rätt, men så länge det inte går ut över encyklopedin finns det i min mening ingen anledning att inte vara lite schyssta och gå med på det. Här är det dock betydligt mer tveksamt. Njaelkies Lea (d) 8 september 2008 kl. 09.21 (CEST)

StefanB:s exempel ovan är rätt mycket över gränsen. // habj 8 september 2008 kl. 10.31 (CEST)

Att i efterhand redigera en användardiskussion på detta sätt (Bjornpartiet -> Xpartiet) och på så sätt "manipulera" wikipedia är långt ifrån acceptabelt. /Mikael Lindmark 9 september 2008 kl. 11.00 (CEST)

Intressant nog åberopar alla fortfarande sidan på meta, trots att vi har en egen här... Wikipedia:Att försvinna spårlöst. Vad som står på den sidan är förvisso inte hugget i sten, det är Grillos och mitt försök att bearbeta metasidan till svenska. Där står att om man har "personliga kopplingar" till användarnamnet går det att få det ändrat, samt att länka om till detsamma. Sidan på meta säger däremot m:Right to vanish "Your work, including 'signatures' (text indicating your authorship of comments) on all but your own user and talk pages, will usually not be changed or removed. To change these would be a major source of disruption. Individual revisions of individual pages that contain personally identifying information may be oversighted instead."

Jag är helt för att vår sjuttonåring som gjort bort sig under eget namn ska få omlänkat även i arkiv. Däremot tycker jag inte att var och varannan användare som vill byta nick ska tro att det är någon "rättighet" att få göra det. Det är en vacker gest som wikigemenskapen kan bevilja en användare om den känner för det. Vad gäller Moskau betvivlar jag att wikigemenskapen i sin helhet känner för denna vackra gest. // habj 8 september 2008 kl. 17.11 (CEST)

Nej, allt detta går för långt. Med risk för att jämförelsen redan är gjord så liknar det Winston Smiths arbete i Orwells 1984, där han editerar historieböcker så at ickepersoner upphör att existera. --Arnef 8 september 2008 kl. 22.51 (CEST)

Sektionsindelning införd i redigeringssyfte

Hej alla!

Jag blev nyligen ombedd att hjälpa till med anonymisering av Användare:Moskau. Då jag själv har utsatts för IRL-trakasserier (inklusive hot mot både mig och min familj) till följd av mitt arbete på engelska wikipedia och sedermera bytt användarnamn (därav mitt något svåruttalade nuvarande användarnamn), sympatiserade jag med Moskaus begäran och satte snart därefter igång med att justera de omkring 2000 signaturer som användaren lämnat på svenska Wikipedia.

Ovan som jag är vid svenska Wikipedias procedurer tog det ett tag innan jag kom igång, men nu i eftermiddags tuffade jag på med några simpla och idiotsäkra ersättningsregler, som alltså inte inkluderade några ändringar av någonting till "Xpartiet" eller liknande utan bara användarnamn och namn, med 31 sekunder mellan varje redigering då jag informerats om att fler än två redigeringar per minut inte var tillåtet. Jag var under uppfattningen om att det var ok att göra såhär, dels eftersom inga invändningar yttrades på varesig WP:RA eller WP:BOÅ, tvärtom gavs ett implicit medgivande.

Jag tuffade nu fredligt på tills jag plötsligt informerades om att jag var på väg att bli blockerad. "Någon med mig skämta aprilo", tänkte jag, "jag får väl åtminstone en varning först"? Vad hade jag gjort fel, liksom? Snart fann jag mig oförmögen att redigera någonting annat än min användardiskussionssida, jag hade blockerats med motiveringen "Ingen motivering angavs". På WP:BOÅ motiverades min blockering med att jag lämnat trasiga länkar efter mig, vilket jag två gånger bad om exempel på, vilket i båda fall bemöttes med tystnad. Snart avblockerades jag, varpå jag började skriva det här inlägget.

Nu har jag gett svar, nu kommer mina frågor:

1. Var finns de trasiga länkar orsakade av mig som upprepade gånger angavs som anledning till blockering av mig?
2. Om de inte finns, varför blockerades jag?
3. Hur kommer det sig att jag inte ens fick en varning innan jag blockerades?
4. Är det OK att anonymisera personuppgifter (namn) genom att ersätta dem med en psuedonym?
5. Är det OK att korrigera länkar till tidigare användarsidor med länkar till aktuell användarsida, speciellt om man gör det i kombination med anonymisering av personuppgifter (namn) genom att ersätta dem med en psuedonym?
6. Om det är OK, finns det några invändningar mot att jag gör det medelst AWB med 31 sekunder mellan varje ändring? Om så inte är fallet, förväntas det att man skall göra det manuellt eller var är det man skall vända sig?

MVH
Plrk 8 september 2008 kl. 18.01 (CEST)

För diskussionens skull bör vi även ta med 7): är det OK att i stor skala länka om från ett nick som inte är någon personuppgift alltså riktigt namn, till ett annat nick? Ingår detta i "rätten att försvinna" (vilket som brukar påpekas inte egentligen är någon rättighet)? // habj 8 september 2008 kl. 18.05 (CEST)

Det är detta som åsyftas med fråga 5. För övrigt så har åtminstone jag aldrig påstått att det är en rättighet. Plrk 8 september 2008 kl. 18.08 (CEST)

Jag har svårt att se att detta är en anonymiseringsåtgärd [2]. Att "Right to vanish" inte är någon rättighet var ett påpekande till alla som deltar i diskussionen, inte i första han till dig. // habj 8 september 2008 kl. 18.21 (CEST)

Och utan anonymiseringssyftet är det absolut inte OK att hålla på och länka om över hela wikin. Se mitt inlägg ovan, ovanför Plrk:s underrubrik. // habj 8 september 2008 kl. 18.22 (CEST)

Jag har inte kallat det för anonymiseringsåtgärd, diffen du pekar på faller under mina frågeställningar ovan under fråga 5. Plrk 8 september 2008 kl. 20.19 (CEST)

Din punkt fem handlar om redigeringar "speciellt om man gör det i kombination med anonymisering av personuppgifter (namn) genom att ersätta dem med en psuedonym". Jag har fortfarande inte fattat på vilket sätt detta är relevant. Vill du märka ord istället för att förklara så kan jag inte gärna hindra... jag har på din diskussionssida frågat dig på vilket sätt det är relevant att åberopa "right to vanish" för sådana redigeringar som den du gjorde i mitt arkiv (diffen). Du svarade att du inte visste utan enbart gjorde som du blivit ombedd. [3] Ska det utföras mer ändringar i samma stil, vore det nog bra om detta klargjordes. Som det är nu står åtminstone jag med ett stort frågetecken. // habj 8 september 2008 kl. 20.43 (CEST)

Som sammanfattning svarar jag - OBS! mina personliga svar att det säkerligen varit bättre att prata med dig först istället för att blockera direkt. Att så inte skedde torde kunna tillmätas dels mänsklig faktor, dels den grad av irritation som just nu (liksom då och då tidigare) rått kring Moskaus göranden och låtanden. Utöver detta menar jag att det inte går att säga generellt att det är "okej att byta ut personuppgifter mot pseudonym", det beror på. Ofta torde det kunna vara det. Right to Vanish handlar om användare som lämnar projektet, låt oss komma ihåg det. När motsvarande åtgärder utfördes för den användare som numera heter Obelix, så påstod han att han hade lämnat projektet (även om många av oss inte trodde honom). Metas "Right to Vanish" går knappast att åberopa. Som jag pekat på ovan står där att man normalt inte ändrar i arkiv och på diskussionssidor, annat än den egna.

Hela paketet redigeringar är alltså från första stund - jag kan inte säga att de är självklart kontroversiella, men de är inte okontroversiella. Därför är det inte konstigt att konflikt uppstår. Denna konflikt hade kunnat hanteras bättre. Förmodligen kommer det hela resultera i att det fortsättningsvis blir svårt att få wikigemenskapen att acceptera sådana här ändringar.

Nu har jag sagt mitt för ett tag, och ska hålla mun för att släppa in andra röster. // habj 8 september 2008 kl. 20.55 (CEST)

Jag håller med om att en så ofantligt omfattande ändring åtminstone borde föregås av någon konsensus. Det förbryllar mig att personen tillåts fortsätta ändra så här storskaligt utan att invänta något slags svar. I detta fall är det heller inte bara en fråga om personuppgifter, eftersom Mannen av börd inte kan anses vara en personuppgift. Right to vanish är just rätt att försvinna. I särskilda fall kan jag tänka mig att man anonymiserar, t.ex. vid hot, men i så fall borde det finnas något slag av polisanmälan som kan sändas till någon betrodd admin som godkänner förehavandet.//--IP 9 september 2008 kl. 06.47 (CEST)

Är inte kopia på en polisanmälan som krav för att anonymisering skall medges lite att ta i? Det känns lite overkill-byråkratiskt för någonting som egentligen skulle kunna vara snabbt och smärtfritt, om det bara fanns procedurer på plats för det. Plrk 9 september 2008 kl. 09.48 (CEST)

OK, det kanske var lite väl, men det är ungefär på den nivån som jag tycker att det ska vara om en sådan här otroligt omfattande ändring ska ske. För snabbt och smärtfritt är det då rakt inte. När jag loggade in i morse var det nästan uteslutande dessa ändringar i alla SÄ-fält: användardiskussion, diskussion, wikipedia. Hela min övervakningslista är full av automatiserade ändringar, dels denna, dels alla köns- och andra kategorier. Sedan tillkommer den nya funktionen Hotcat som också dominerar SÄ. Det är väldigt tråkigt att se att SÄ inte innehåller några riktiga redigeringar alls, bara automatiska.//--IP 9 september 2008 kl. 09.55 (CEST)

Om det sköts av ett konto med botflagga så syns det inte (vanligtvis) i SÄ. Att svenska wikipedia i övrigt ägnar sig mer åt petande än skrivande må vara sant, men knappast aktuellt i den här diskussionen Plrk 10 september 2008 kl. 01.44 (CEST)

Användaren borde hålla upp när det hela blir ifrågasatt. Eftersom han är den han är, gör han dock inte det... då är vi på svwp så flata att vi inte blockerar. Hans botar blev blockerade, OK då fortsatte han göra samma sak manuellt!!! bah. Att hålla på och länka om "Mannen av börd" är fånigt. Namnet kan väl kanske vara (han har ibland haft sitt namn som signatur), men i så fall borde det först tas någon typ av beslut om saken.

Vad gäller personuppgifter: vore inte OTRS första instansen? // habj 9 september 2008 kl. 10.15 (CEST)

Med anledning av den blockering som Plrk råkade ut för upprepar jag rrohdins fyra budord om blockering:

1. Varna innan blockering
2. Avvakta verkan av varning innan blockering
3. Diskutera gärna blockeringen med andra administratörer innan du trycker till
4. Motivera blockering

/rrohdin 10 september 2008 kl. 06.04 (CEST)

Det normala handlingssättet innan man sätter igång med något stor och kanske kontroversiellt, är att flagga för det på bybrunnen och på så sätt få det okejat i förväg. Behöver vi mer rutiner än så, vad gäller framtida fall av personer som önskar på något sätt länka om? // habj 10 september 2008 kl. 08.15 (CEST)

Vad gäller pågående bot-jobb eller bot-liknande jobb så kan det finnas fördelar med att blockera först och diskutera sen. Då minskar skadan och det eventuella behovet av återställningar. Många bottar har också på sin användarsida en stor blockera-mig-vid-eventuella-problem-knapp. --  boivie  ✎ 10 september 2008 kl. 08.23 (CEST)

Orsaken till "blockera först" vid bot-jobb, är att den som kör en bot kanske inte ser ett meddelande på diskussionssidan. Detta gäller dock inte den användare som gör bot-liknande redigeringar på "vanligt" vis. Därför borde man i detta fall ha tillämpat Rrohdins utmärkta regler, och tidigare än vad som nu skedde. Orsaken varför ingen hotade att blockera Mab för att han gjorde saker mot konsensus är för mig höljda i dunkel, och kan förmodligen skyllas på gammal ohederlig konflikträdsla. // habj 10 september 2008 kl. 08.28 (CEST)

Jag kan föreställa mig situaitoner där det är mindre lämpligt att "alla ska få vara med och bestämma" om anonymisering, typ hot, men kanske också annat känsligt. Jag tror mer på OTRS i sådana fall. Sker det med bot är det Ok för min del, men det som nu hände var oacceptabelt. Det är i mitt tycke heller ine OK att en användare, som knappt vistas här och man aldrig hört talas om, självmant anser det befogat med så storskalig ändrig, som påverkar nästan alla. Jag tycker attd et är petitesser huruvida ändringarna gjorde med eller utan bot - de var mem automatiserade. //--IP 10 september 2008 kl. 08.41 (CEST)

Sedan hade faktiskt användaren ifråga faktiskt två gånger blivit ifrågasatt, och borde då ha väntat. 16.22 ifrågasattes Plrk av Habj och 17.06 av Torvindus. Ändå fortsatte ändrandet. Detta borde vara gott skäl nog för blockering, för att stanna upp saken.//--IP 10 september 2008 kl. 08.47 (CEST)

Felaktiga(?) anklagelser om trasiga länkar

I den anklagelse som ledde till min snart därefter hävda blockering, framfördes som argument att jag lämnade "massor av trasiga länkar"[4] efter mig. Jag har sökt, men ej erhållit, en förklaring till denna anklagelse eller exempel på denna gärning. I Torvindus bidragshistorik hittar jag emellertid denna ändring, en ren tillbakarullning av min redigering. Sedan, med redigeringssammanfattningen "Lagar trasig länk", återställer Torvindus min ursprungliga ändring, fast med ett extra "Vladimir" ditsatt av okänd anledning, då användaren ifråga har bytt användarnamn till "Moskau". Oavsett vem som heter vad så är alla tre länkar - den ursprungliga, min, och Torvindus - fullt fungerande och inte på något sätt trasiga. Jag undrar, bemöts det inte med någon slags negativ respons (t ex varning eller tillsägelse) att på detta sätt falsifiera anklagelser som dessutom leder till blockeringar av oskyldiga? Plrk 8 september 2008 kl. 20.30 (CEST)

Jaså är det Moskau han heter nu? Vladimir Moskau, trodde jag. Det är ju vad det står här och var efter dina ändringar. Men det är väl bara signaturen, kanske. Alltihop är irriterande oklart. // habj 8 september 2008 kl. 20.48 (CEST)

Ja, det är bara signaturen. Mina ändringar har lett till resultatet [[Användare:Moskau|Vladimir Moskau]]. Plrk 8 september 2008 kl. 21.00 (CEST)

Det verkar finnas både och. En Användare:Moskau och en färsk Användare:Vladimir Moskau. --MagnusA 8 september 2008 kl. 21.01 (CEST)

Nu ska vi nog ta det lilla lugna. En av många redigeringar från ditt konto, Plrk, är [5]. Vid tillfället renderade denna en trasig länk rörande användarnicket. Den röda länken blev inte blå förrän 17:39:14, då en "vän" förbarmade sig över användarsidan. Det betyder inte världens snara undergång, men jag vill inte bekyllas för felaktiga uppgifter. torvindus • Et tu, Brute? 8 september 2008 kl. 20.52 (CEST)

Men den tidigare länken var ju isåfall minst lika trasig den, ifall definitionen av "trasig" är "leder till sida som ännu inte finns" (istället för det i alla fall på engelska Wikipedia gängse "fungerar inte"...). Jag var under uppfattningen att man inte behövde ha en användarsida (min egen är mycket sparsam), så hur kan en länk som leder till en användarsida som är tom anses vara "trasig"? Anledningen till att jag påtalar detta är att jag inte vill beskyllas (och ännu mindre blockeras!) för gärningar jag inte kan anses vara skyldig till; mycket i likhet med dig som inte heller vill bli beskylld för felaktiga uppgifter. Plrk 8 september 2008 kl. 21.00 (CEST)

Hursomhelst är detta "anonymiseringsprojekt" starkt ifrågasatt. torvindus • Et tu, Brute? 9 september 2008 kl. 00.30 (CEST)

För min del undrar jag även var den nyregistrerade Användare:Oskar Stalingrad kommer in i det här sammanhanget? /FredrikT 9 september 2008 kl. 10.02 (CEST)

Uppenbarligen en marionett till evighetsblockerade Zman, enligt IP-kontrollanten, precis som andra konton som lagt sig i detta. För övrigt har jag inget att tillägga, eftersom jag tydligen saknar talan, utom att det konto jag använder nu är det konto som gäller./Vladimir Moskau 10 september 2008 kl. 15.00 (CEST)

IMHO är "trasiga länkar" en oprecis beskrivning av läget och en dålig blockeringsanledning. Att det hela orsakar förvirring vore däremot en bättre blockeringsanledning (dock hellre av huvudpersonen än av den som lovat hjälpa till, och som till skillad från Vladimir Moskau eller vad han nu ska heta slutar upp när han blir ifrågasatt). // habj 9 september 2008 kl. 10.09 (CEST)

Rätt att ändra (med hänvisning till "rätt att försvinna")

Skall praxis vara att man har rätt att ändra i artikeldiskussioner med mera bara för att man vill byta användarnamn? I så fall bör det finnas en praxis för detta - det duger inte att åberopa "rätt att försvinna" anser jag. Ztaffanb 8 september 2008 kl. 23.19 (CEST)

Se lång diskussion om det här ovan. MiCkE 8 september 2008 kl. 23.21 (CEST)

Oj då - ja då fortsätter jag väl där då. Ztaffanb 8 september 2008 kl. 23.25 (CEST)

Vår nutida och framtida hållning ang. omlänkningar och "försvinnande"

Våra diskussioner här kring omlänkningar etc. kommer småningom att försvinna om inte spårlöst, så åtminstone bli svårhittade. Vad som kommer att finnas kvar, är sidan Wikipedia:Att försvinna spårlöst. Det är där vi ska beskriva vår hållning. Delta gärna i uppdatering av sidan. // habj 9 september 2008 kl. 10.07 (CEST)

Om de här individerna kunde lova att verkligen försvinna spårlöst, och sedan hålla detta löfte, så skulle jag själv gärna hjälpa till att städa efter dem. Men jag tror inte de har någon sådan avsikt. Jag tror bara de vill stöka runt och synas så mycket som möjligt och sedan utmåla sig själva som "offer" för otäcka trakasserier. Det är deras sport. Men ska vi låta dem använda Wikipedia som arena för detta skådespel? --LA2 9 september 2008 kl. 20.23 (CEST)

Nej, helst inte, den senaste i raden har vad jag kan erinra mig inte tillfört något substansiellt till Wikipedia --Rosp 9 september 2008 kl. 20.41 (CEST)

Bägge inläggen ovan är off topic. // habj 10 september 2008 kl. 08.10 (CEST)

Tvärt om, det är exakt detta som är topic. Utan Moskaus krumbukter skulle den här diskussionen aldrig ha ägt rum. --LA2 10 september 2008 kl. 12.18 (CEST)

Jag startade just denna diskussion, jag kanske kan avgöra vad som är dess ämne? "Vår nutida och framtida hållning ang. omlänkningar och "försvinnande"' - inte hr Moskau.

Vad som skrivs här på Bybrunnen skrivs i vatten. "Wikipedia:Att försvinna spårlöst", numera flyttad till Wikipedia:Att lämna projektet blir kvar. Nu syftar jag inte främst på dess diskussionssida. Skriv in era åsikter där om hur det borde fungera. Låt sedan någon annan fixa till enligt sin åsikt. Då har vi ett dokument för framtiden. Eller så kan ni prata prata prata kilobyte efter kilobyte på Bybrunnen, och låta mig sen utforma Wikipedia:Att lämna projektet efter eget skön utan att ens kolla vad som där står. Har ni verkligen så stort förtroende för mitt omdöme? Imponerande, och inte så lite oroande.

On topic är att gå till Wikipedia:Att lämna projektet och redigera sidan. Och jag syftar inte på diskussionssidan. Om topic är även att redigera massor av andra sidor som har samband med vad som nu sker, om lämpliga och olämpliga användarnamn, byten av användarnamn, med mera. // habj 10 september 2008 kl. 12.46 (CEST)

Jag tycker inte vi har något problem med försvinnanden, och inget behov att diskutera hur den regeln ska vara utformad. Att Moskau i sina redigeringskommentarer åberopade "rätten att försvinna" betyder inte att han tänker försvinna. Folk som försvinner är inte något besvär. Det är Moskau som är besväret, och detta oberoende av vilka regler han för dagen råkar åberopa. --LA2 10 september 2008 kl. 21.27 (CEST)

Vem pratar om någon "regel"?

I övrigt har du både rätt och fel. Sidans utformning beror delvis på att det redan tidigare förekommit folk som kommit hit med bot och velat länka om - människor som faktiskt försvann från enwp såväl som svwp och ville sopa spåren efter sig. Nu har samma sak genomförts två gånger på likartat sätt, i bägge fallen av individer som säger att de slutar men som inte gjort det. Agerandena har orsakat en viss irritation. Även det förstnämnda fallet orsakade en viss irritation, helt och hållet innan Moskau började härja. Alltså kanske vi bör ändra den dokumentation som säger att det är fritt fram att hålla på och länka om.

Vad du gör är att säga att den typen av dokumentation är den berömda någon annans problem. Och visst är det så. Ingen på Wikipedia har några plikter. // habj 21 september 2008 kl. 22.45 (CEST)

Även jag kan skita i den. // habj 21 september 2008 kl. 22.46 (CEST)

Samla diskussionen

Istället för att vi ska prata om samma sak på tio olika ställen, vore det önskvärt om vi kunde samla diskussionerna här. Jag har fört upp två nya sektioner hit. Den som så önskar, kan förstås bryta ut och lägga tillbaka men jag ser det som kontraproduktivt. // habj 10 september 2008 kl. 07.58 (CEST)

Vad göra med Moskaus länkar

Läget just nu är följande. Moskau fortsatte med sitt länk- och signaturutbytande fram till dess han blev hotad med blockering. [6] Nu har han upphört, och ägnar sig istället åt gnällande. Hans namn och gamla nick finns kvar på en del ställen på wikin, se [7] och Special:Länkar_hit/Användare:Mannen_av_börd. Hur förfar vi nu? Vad vill wikigemenskapen ska ske? Det är inte Mab som bestämmer detta. Det är vi.

Min åsikt är att vi inte ska låta honom göra det själv. Vi bör bestämma vad som ska ske med dem, och vi utför det. Det går säkert att hitta någon bottägare som är beredd att göra jobbet.

• Ska allt vara kvar som det är nu, eftersom han gjorde detta på helt fel sätt och wikigemenskapen inte vill ha flera redigeringar i arkiv?
• Ska vi ta bort själva personnamnet, men låta länkar till det gamla nicket vara kvar?
• Ska vi genomföra allt på samma sätt som Moskau själv gjorde det, det vill säga inte bara ta bort personnamnet utan även länka om till det nya nicket?

Min åsikt är att vi kan ta bort personnamnet. Den anonymiseringen är ju så gott som utförd, så vi kan ta bort det 60-tal som återstår. Härav följer inte att vi är tvungna att i framtiden låta alla som vill länka om hur de vill. // habj 10 september 2008 kl. 08.09 (CEST)

Personnamnet kan jag också till nöds gå med på att man tar bort (även om det säkert kommer att ställa till förvirring på gamla diskussionssidor där folk i löptext refererar till "OA"), men den opersonliga signaturen "Användare:Mannen av börd" bör återställas och sedan redirectas till "Användare:Vladimir Moskau" (ironiskt nog har väl detta nya användarnamn sedan faktiskt större likhet med personens riktiga namn än vad "Mannen av börd" hade!). /FredrikT 10 september 2008 kl. 13.30 (CEST)

Personnamnet kan vi ta bort men resten bör återställas eftersom vi har en rejäl mismatch mellan sidor och sidhistorik nu. Vi gör omdirigeringar av tidigare användarnamn till Moskau. Vladimir Moskau är omdirigerad till Moskau. //StefanB 10 september 2008 kl. 17.59 (CEST)

Navigationsrutornas proliferation

Det blir allt fler mallar med navigationsrutor i artiklar. Ofta duplicerar de kategorier, och då ser jag inte alls vad som är vitsen. Kategorier underhåller sig själva, när man lägger till nya artiklar. Jag tänker nu särskilt på {{Svenska orientalister}} och kategori:Svenska orientalister, men det finns fler exempel. Det finns wikipedior som har avskaffat alla sådana navigationsmallar. /Pieter Kuiper 16 september 2008 kl. 18.36 (CEST)

Det viktiga är hur läsare söker sig till artiklar. Som regel är väl läsare intresserade av näraliggande ämnen. Därför är blålänkar i löptext bra. Andra sätt är kategorier man kan söka med, och navigationsrutor. De fyller emm olikartade funktioner, för kategorier kan man söka med från andra kategorier, medan navigationsrutor ger en snabb bild över artiklar när man redan är i en artikel. Jag tycker mao inte att det gör något om det både finns en kategori och en mall som överlappar varandra. jag har sett flera fall på en: där de har så, för den delen, om detta är ett argument.//--IP 16 september 2008 kl. 18.43 (CEST)

Detta med reservationen att mallarna inte ska vara flera decimeter höga och därmed skrymmande.//--IP 16 september 2008 kl. 18.46 (CEST)

Vi får ta det från fall till fall, att generellt bannlysa tror jag inte på. --Bomkia 16 september 2008 kl. 18.47 (CEST)

Det är mallar på högersida som brukar vara decimeterhöga. Jag tycker inte om dem, de är i väg för illustrationer. Proliferationen leder till flera sådana navigationsrutor på samma artikel. Artiklar som Gregorius I och Moské har tre navigationsmallar, och Gregorius har dessutom två andra mallar. /Pieter Kuiper 16 september 2008 kl. 19.19 (CEST)

Jag tänkte på sådana där mallar som ligger längst ner, och tog upp saken för att jag såg en mall som tog upp 75% av en artikel. Den är dock nu åtgärdad. En faktamall av typen biografisk infobox tycker jag kan vara så lång som den måste, däremot.//--IP 17 september 2008 kl. 10.11 (CEST)

Håller med Kuiper. Vi borde börja ha navigationsmallarna underst i alla artiklar alltid. viktorvoigt 16 september 2008 kl. 23.26 (CEST)

Jag hade nog fel att de var avskaffade på tyska wp, navigationsrutor är tillåtna för till exempel alla län, osv, se de:WP:NAVI. Det de har bannlyst är de:Wikipedia:Themenring som till exempel {{Islam}} eller {{Kvantmekanik}}. /Pieter Kuiper 16 september 2008 kl. 23.43 (CEST)

Jag tycker också att vi fått alldeles för mycket navigationsmallar. --Ettrig 17 september 2008 kl. 18.21 (CEST)

Jag tycker det är kul att någon skapat denna mall, inte minst med tanke på att jag tror jag startat eller avstubbat nästan hälften av artiklarna. ;-) Jag hade ingen aning om detta projekt och att jag bidragit till det. Hur som helst tycker jag att det är OK med navigationsmallar, särskilt om man kan dölja dem längst nere som nu är fallet. Själv håller jag på att fundera på att skapa en navigationsmall för Kinas politik, vilket kommer att rikta uppmärksamhet åt ett underskattat ämne här på svenska Wiki.--Bothnia 17 september 2008 kl. 19.39 (CEST)

En av fordelarna med navigationsrutor ar att man aven kan ha roda lankar. Om man istallet bara anvander sig om kategorier sa ser man inte att "artikelserien" ar inkomplett. Daremot tycker jag alltid att navigationsmallarna underst i artiklarna bor vara collapsible sa att man slipper se dem om man inte vill. Detta gor att t.ex. Gregorius I ovan blir mycket behandigare. Vad galler de vertikala rutorna bor de vall inte forbjudas men man bor istallet stalla sig fragan (vart fall for sig) vad tjanar jag pa att ha en vertikal mall snarare an en horizontell i bottnen. /Lokal_Profil 18 september 2008 kl. 13.45 (CEST)

Onekligen förstår man problemet när man ser exemplen. Bra navigationsrutor kan dock guida läsarna på ett sätt som kategorier inte kan. Bra faktarutor ger läsaren lättöverskådlig information. Gregorius I har oturen att vara både påve och helgon, och har således två faktarutor. Kanske kan man slå ihop dem? Informationen dubbleras till stor del i dem.

Tyska wikipedia har bannlyst artikelserier med motiveringen att det är POV att avgöra vilka artiklar som ska ingå i serien. Det är inte ett hållbart argument, tycker jag, då exakt samma bedömning måste göras när artikeln kategoriseras. Mall {{islam}} verkar ge en överblick över ett ämnesområde på ett sätt som en kategori inte kan. Dess problem är väl att den tar bort hela högermarginalen för illustrationer. Det kan man kanske lösa genom att lägga den i vänstermarginalen? // Mankash 18 september 2008 kl. 14.29 (CEST)

Stryker lite ovanför, då de:Wikipedia:Themenring faktiskt säger något annat. // Mankash 18 september 2008 kl. 14.33 (CEST)

Jag ser också en klar fördel med navigationsmallarna, t.ex. {{Islam}} som gör att jag kan få en snabb överblick över de viktigaste artiklarna i ämnet på ett sätt som ingen kategori klarar, även om den nog är i längsta laget. Ett generellt förbud mot dem är jag definitivt emot, det känns som ett stort steg tillbaka, men som alltid kan saker göras både bra och dåligt. Njaelkies Lea (d) 18 september 2008 kl. 14.52 (CEST)

Intressant att exemplet {{Islam}} tas upp eftersom den är så dubbel: dels är den fantastiskt vacker och funktionell, dels slår den fullständigt sönder alla möjligheter att göra en snygg layout med bilder. Svenska WP har sällan så stora textmassor i artiklar att lodräta mallar är lyckat. Ropen skalla: fram för navigationsmallar som ligger längst ner i artiklarna! Äppelmos 19 september 2008 kl. 18.27 (CEST)

En smal spaltformad navigationsruta med fast bredd är lättare att underindela och att hitta i för ögat, men den lägger beslag på hela bildutrymmet. En navigationsruta i full bredd längst ner är föredömligt ur vägen, speciellt om den kan döljas eller t.o.m. är dold initialt, men den är svår att spaltindela snyggt eftersom bredden är fullständigt okänd. Att lägga rutor och bilder på både vänster- och högerkanterna gör att texten får åka slalom mellan hindren, vilket jag associerar till röriga webbplatser där informationen får ta de stackars gluggar som blir över när reklamen tagit sitt. I Moské hade jag föredragit att bara visa den allra översta delen av rutan med "Denna artikel...", den stiliserade moskén och därunder en "visa länkar..." som man får trycka på om man vill se allt det andra. /Rolf B 19 september 2008 kl. 20.26 (CEST)

Om någon kan tipsa om hur man går tillväga för att pröva den lösning Rolf B. föreslår ("att bara visa den allra översta delen av rutan med "Denna artikel...", den stiliserade moskén och därunder en "visa länkar..." som man får trycka på om man vill se allt det andra"), så hojta gärna till. --Auc 20 september 2008 kl. 04.05 (CEST)

Navigationsmallar är enligt min inte särskilt ödmjuka åsikt mest till för projektdeltagarna. Det är praktiskt att ha mallen att klicka på röda länkar i, det är tillfredsställande att se mallen bli alltmer blå. Förmodligen borde vi låta projekt ha nästan hur fula navigeringsmallar som helst. När projektet lugnat ner sig och deltagarna sysslar med annat, kan andra snygga till eländena. // habj 21 september 2008 kl. 17.39 (CEST)

{{Kardiovaskulära sjukdomar}} är gammal, ful, och fortfarande mest röd. Radera? /Pieter Kuiper 21 september 2008 kl. 17.48 (CEST)

Relevans i samlingsverk?

Vilken relevans skall man egentligen ge konstnärliga verk som egentligen inte är nyskapande utan bara utgör en samling av utvalda delar av redan tidigare utgivna verk? Jag tänker exempelvis på musikskivor som är samlingar med låtar från olika artister. Jag tycker inte att de regelmässigt kan vara relevanta nog för egna artiklar, även om en låts förekomst på en samlingsskiva kanske kan nämnas i artikeln om originalalbumet där den finns med. Jag har relevanskontrollmärkt artikeln Hits for Kids 14, kanske kan man föra en diskussion om saken där? E.G. 16 september 2008 kl. 19.02 (CEST)

Jag är egentligen rätt tveksam till hela relevanskravet, och förordar att man i stället ska fråga sig: Finns det något intressant att berätta här (och som är av allmänintresse)? Och för ett samlingsalbum finns väl egentligen bara låtlistan att berätta? Ligger det någon skapande kraft i urvalet av låtarna? Antag att vi koncentrerar hela "veckans samarbete" enbart till den artikeln. Kan den, ens då, bli bra? Det blir lite som att skriva en artikel om gatsten nr. 17 utanför mitt hus. Hur mycket skiljer den sig egentligen från gatsten nr. 18? Vad finns att berätta? Men hela serien "Hits for..." (eller Absolute Music ...) kanske det går att göra en artikel om? Vem grundade serien? Har utgivningen bytt ägare? --LA2 16 september 2008 kl. 19.28 (CEST)

LA2 slog huvudet på spiken: "Finns det något intressant att berätta här". Enbart en låtlista kan enligt mig aldrig utgöra existensberättigande för en artikel. GhostRider ♠ 16 september 2008 kl. 19.43 (CEST)

Själv funderar jag på likartade antologier i bokvärlden. Om antologin innehåller ett välskrivet förord och om urvalet är medvetet gjort av någon som kan något om ämnet då kan den boken vara nog så värd att läsa. Men att gå därifrån till att säga att den är relevant för en encyklopedi är att blanda ihop äpplen och päron. Vi pratar nämligen om flera saker här: relevanskriteriet är en sak och dess egna värde en annan sak, och LA2 antyder ovan en tredje sak, nämligen överblickbarheten för dylika serier. Vilket är viktigast för Wikipedia? Och vad är viktigast för läsarna? Men vad vi än beslutar oss för bör kunna gälla både för nutida musiksamlingar som för dåtida boksamlingar.//Hannibal 16 september 2008 kl. 19.46 (CEST)

Jag måste säga att jag är fullständigt av annan åsikt här. Hits for kids är kanske något som de flesta här fnyser åt, men visst har albumet ett allmänintresse - det är betydligt mera känt än hundratals artister vi har artiklar om och har antagligen sålt mycket bättre än många musikalbum som vi har artiklar om (och som det går att skriva mycket om). En låtlista kanske inte är mycket information, men vad är egentligen problemet? Det är en mycket efterfrågad information och jag tror att väldigt många utnyttjar wikipedia just för att hitta låtlistor. Rör det sig om ett samlingsalbum kommer wikipedia-artikeln ofta högt upp på en google-sökning, komplett med interna länkar till alla artister vilket ger oss bra reklam. I många fall brukar jag förespråka sammanslagningar, men här kan jag faktiskt inte se någon poäng. Informationsmängden är ju den samma oavsett om album är skilda artiklar eller ej, och att ha dem i skilda artiklar är ju betydligt mera logiskt och användarvänligt. --Ace90 16 september 2008 kl. 20.31 (CEST)

Det handlar inte om någon form av kultursnobberi, jag fnyser inte åt denna form av låtsamlingar. Däremot tycker jag att det kanske vore intressantare att samla informationen om låtarna i de album/under de artister som faktiskt har gjort dem, och i så fall kan en artikel som den nu nämnda knappast bli mer än just en låtlista, eftersom det (i alla fall i mina ögon) inte förefaller ha legat någon särskild tanke bakom urvalet utom att låtarna råkade vara populära när skivan gavs ut. E.G. 17 september 2008 kl. 00.47 (CEST)

Jag vet inte om jag tycker att det är rätt sätt att göra reklam för Wikipedia med låtlistor. GhostRider ♠ 18 september 2008 kl. 22.25 (CEST)

Jag förstår inte vilken skillnad LA2 menar finns mellan encyklopedisk relevans och allmänintresse. Något är ju relevant för Wikipedia, när det är tillräckligt allmänintressant. I övrigt håller jag med LA2. E.G. 17 september 2008 kl. 00.47 (CEST)

Skillnaden må vara hårfin, men ibland tenderar relevanstänkandet att slå över i att stora och viktiga saker ska ha en artikel, även om den artikeln sedan inte blir speciellt bra, medan små oviktiga saker ska förnekas artiklar även om det finns bra artiklar. Vattentornet i Linköping fyller en jätteviktig funktion för staden, men det är grått och tråkigt och inte mycket att skriva om. Det är bättre att vi tillåter artiklar om någon liten lågstadieskola där det finns en historia att berätta. Det jag menar är att vi i bedömningen bör titta mer på artikeln (är texten bra? finns det något att berätta? är det belagt med trovärdiga källor?) än på föremålet i verkligheten. Så är fallet med Hits for Kids. Jättemånga har de här skivorna hemma. Men jättemånga har också en påse av Kungsörnens vetemjöl i skafferiet. Och vad finns att skriva om det? Går det att skriva en bra artikel, som blir användbar till något? --LA2 17 september 2008 kl. 01.33 (CEST)

Jag gjorde experimentet att slå ihop Hits for Kids 8 med Hits for Kids 10 (ett dubbelalbum) till artikeln Hits for Kids. Jag vet inte om det blev särskilt bra, och jag tänker inte fortsätta med fler album. Men en sak lärde jag mig: Att tabeller med sorterbara kolumner (class=wikitable sortable) uppför sig väldigt skumt när några av cellerna spänner över flera rader (rowspan). Åtminstone i min Firefox-webbläsare ser det riktigt skojigt ut. Prova att klicka på den lilla fyrkanten i första kolumnen! --LA2 16 september 2008 kl. 21.08 (CEST)

En låtlista är i sig inte relevant nog (listor som bara innehåller länkar till andra artiklar kan ju aldrig bli relevanta i sig). Visst kan man tänka sig att någon (av nostalgiska skäl) söker upp "Absolute Music III" för att kolla vilka låtar som var med - men det torde finnas andra fanzines för sådant - här passar det inte. Såvida inte något annat intressant tas upp förstås. Ztaffanb 18 september 2008 kl. 14.00 (CEST)

Tänkte passa på att bidra lite i diskussionen här i alla fall, jag tycker att det är intressant att musikhistoriskt sett se vilka artister som varit populära under vissa tider. Håller inte Ztaffanb om att relevans saknas men har å andra sidan förståelse för hans åsikt om det. Kriterierna för samlingsalbum är ju sådana att de t ex ska ha varit utgivna på ett stort skivbolag, eller haft topplisteplaceringar. En förbättringspotential skulle ju kunna vara att skriva in ev placeringar de haft, alt att någon kunnig kan skapa en mall el liknande för vilken info som ett album ska ha med för att kunna placeras in i "Wikipedia-arkivet". Detta kan man ju i och för sig även anse om artisternas "egna" skivor också.... Bara ett inlägg i debatten...Lovisa N 19 september 2008 kl. 08.14 (CEST) Samma inlägg finns i http://sv.wikipedia.org/wiki/Diskussion:Absolute

Jag tycker inte det är nåt fel i samlingsalbum heller. Det handlar om efterfrågad information, och den lättaste platsen att hitta den samlad, är förmodligen här. Artiklarna är verifierbara och efterfrågade, så jag ser absolut inget skäl att radera dem, utöver rent kultursnobbistiska. Faktiskt. Alla artiklar varken kan eller bör vara långa uppsatser, grundinfo är det som de flesta letar efter (vilket är anledningen till att bra inledningar är a och o). Sedan är det förstås alltid bra om artiklarna går att byta ut, men sätt inte stubmallar av ren slentrian på allt som är kort. /Grillo 19 september 2008 kl. 15.10 (CEST)

Vad menar du med "kultursnobbistiska"? Är det någon av oss som föreslagit radering/hopslagning som du kan utpeka som kultursnobb? Så vitt jag kan se har ingen uttalat sig om det musikaliska innehållet på skivorna. De klagomål som har framförts mot artiklarna handlar enbart om (det nästan obefintliga) textinnehållet i själva artiklarna. --LA2 19 september 2008 kl. 22.50 (CEST)

Precis som Grillo så har jag svårt att se exakt vilken riktlinje som skulle tala emot artiklar av den här typen. Argumentet här tycks vara att det inte finns mycket att skriva, men har det verkligen med relevansen att göra? Basinformation som låtförteckning, utgivningsår, skivbolag, målgrupp och försäljningsstatistik blir totalt sett kanske inte mycket information men nog tillräckligt för en artikel. Vad gäller musikalbum så är ju informationen verkligen efterfrågad - jämförelserna med gatstenar och vetemjöl är ju rent absurda. --Ace90 21 september 2008 kl. 15.16 (CEST)

Jag tycker att en viktig sak är att det måste vara en artikel som innehåller information och det skall enligt mig vara mer information än bara en låtlista. GhostRider ♠ 21 september 2008 kl. 15.30 (CEST)

Användande av {{rollista}}. Har jag fel eller rätt?

Mindre redigeringskrig som pågår mellan mig och 90.229.132.141 där mallen {{rollista}} införs av mig, tas bort av 90.229.132.141, återinförs av mig... Jag tycker allt mallen ska användas om den finns - ser den konstig ut är det något enklare att justera en mall än att redigera en massa sidor med 'hårdkodade' listor. Se till exempel historik för Blade. Jag efterlyser konsensus - ska rollistemallen användas eller ej? Funderade på en BOÅ, men ville fråga här först. Warrakkk 17 september 2008 kl. 01.30 (CEST)

"Jag tycker allt mallen ska användas om den finns" - så kan man inte resonera. Vi har alldeles för många mallar som skapats på prov och sedan inte blivit raderade när de övergavs. Att en mall existerar är inte ett påbud att den måste användas. Du får hitta på ett bättre argument för att införa mallen. Och 90.229 får väl berätta varför den inte bör användas. Varför har du inte ställt frågan på användardiskussion:90.229.132.141? Ett argument mot den här mallen kan vara att det är enklare för en nybörjare att förstå hur en vanlig enkel punktlista fungerar, och att mallen (i någon liten mån) krånglar till saker utan att egentligen tillföra något (väsentligt). --LA2 17 september 2008 kl. 01.45 (CEST)

Jag ska fråga på dennes diskussionssida. Mitt största argument för en mall är att den ger många artiklar ett liknande utseende (även om detta i många andra situationer brister kraftigt) och att det rent administrativt är lättare att hantera en mall (för till exempel formatteringsändringar). Medan jag fullständigt håller med om att mallar i sig inte alltid bör användas ({{Husdjur i familjen Petterssons sommarstuga}}) tycker jag nog att mallen {{rollista}} är signifikant nog att befoga användande över "lösnummerpunktlistor" i detta specifika fall. Visst, det är krångligare för nybörjare, med i viss mån är ju sandlådan där för att leka med. Men, som sagt - du har rätt i att jag bör fråga användaren! Tack. Warrakkk 17 september 2008 kl. 04.23 (CEST)

Här är det enligt mig solklart att en mall inte skall användas! Den komplicerar helt i onödan. Hur många nya användare kommer vi få om alla sidor är uppbyggda helt av mallar? Det blir t.o.m. svårt för mig som är en erfaren användare att redigera en ny typ av artikel. --Petter 17 september 2008 kl. 09.28 (CEST)

Jag håller helt med om att det här är en onödig och dessutom ful mall (är inget större fan av olika bakgrundsfärger, de tillför inget, bara försvårar för synskadade eller färgblinda (kanske gäller för den anonyma användaren i det här fallet). Hur som är det ju en extremt onödig sak att redigeringskriga för, en erfaren användare borde veta bättre. /Grillo 17 september 2008 kl. 09.40 (CEST)

Det är exakt därför jag anser att mallen ska användas. Om den är ful - gör ändringen på ett ställe och vips, klart. Jag kanske har en övertro på nya användares förmåga att lära sig att använda enkla mallar. Jag tyckte inte det var speciellt svårt när jag väl fattat att de fanns, i synnerhet inte om mallen är väldokumenterad med exempel (till exempel {{Rymdfärdsuppdrag}}). Men - om konsensus är att inte använda mall kommer jag naturligtvis att böja mig för det och i skrivande stund synes det vara 1 för och 3 emot varav 1 avvaktande på bättre argument?. Jag tror och tycker att det skapar en massa onödigt arbete dock :) Warrakkk 17 september 2008 kl. 13.46 (CEST)

Det behöver väl inte vara så svart eller vitt? Gillar man mallen använder man den, gillar man den inte undviker man den. Svårare än så behöver det inte vara. /Grillo 17 september 2008 kl. 15.40 (CEST)

(Redigeringeringskonflikt med Grillo) Jag ser helt klart fördelen med att ha utseendet enhetligt, men anser attd et definitivt inte är något att redigeringskriga om. Calandrella 17 september 2008 kl. 16.38 (CEST)

Okej - jag låter 90.229... hållas och bryr mig inte om att lägga tillbaka borttagna mallar då, men kommer fortsättningsvis att lägga in mallar på artiklar jag nyskriver. Warrakkk 17 september 2008 kl. 17.18 (CEST)

Mallen bör absolut inte användas. Ingen onödig formatering, tack. Wikipedia:Krångla inte till det. Där jag snavar över den, kommer jag att plocka bort. // habj 21 september 2008 kl. 17.32 (CEST)

Klädmärken

Om man kollar i kategorin Klädmärken så finns det många artiklar av typen:

X är ett klädmärke, grundat av personen Y populärt i landet Z gör plagg av typen Å. Kanske med en bild men oftast utan mer information och med företagets hemsida som enda referens.

Vilket allmänintresse har detta? Jag tycker mest att det luktar reklam. Om personen Y är intressant kan ju informationen ges i artikeln om denna. Om ett klädmärke är populärt borde det kunna beskrivas i form av företagets omsättning och inte i det positivt laddade ord som populärt och succé. Har företaget en stor marknadsandel av försäljningen av en viss vara kan ju denna beskrivas i artikeln om produkten ifråga. Annars vore det väl bäst att radera den typen av artiklar? Eller?--Korall 20 september 2008 kl. 01.45 (CEST)

Se Wikipedia:Att skriva om företag och varumärken. /Yvwv [y'vov] 20 september 2008 kl. 06.54 (CEST)

Varför skulle det raderas några artiklar här? Det är väl bara att ta bort ev. omotiverade hyllningsord eller ersätta dem med försäljningssiffror? Så länge det inte handlar om någon designerwannabe som hajpar sitt nystartade och okända märke tycker jag det är uppenbart att klädmärken är relevant info. Äppelmos 20 september 2008 kl. 10.07 (CEST)

Alla varumärken är inte relevanta, oavsett om det handlar om kläder, leksaker eller diskmedel. Det finns väl miljarder olika varumärken och vi bör inte ha artiklar om dem alla. Wikipedia är ingen produktkatalog eller en plats för att marknadsföring. Självklart bör vi ha artiklar om stora och välkända märken, men inte alla bara för att de existerar eller för att de som tillverkar/säljer den inser att det är bra publicitet att ha en artikel om sitt märke på Wikipedia. De varumärken vi tar upp bör vara de som funnits ett tag, har stora försäljningssiffor, fått stor uppmärksamhet (alltså att det finns böcker eller tidningar som omnämner dem, att någon skriver om det på ngn blogg räcker inte). / Elinnea 20 september 2008 kl. 10.43 (CEST)

Vi har just nu precis en sådan artikel - Ljung (klädvarumärke) på relevanskontroll. Vi har brukat vara generösa mot denna typ av stubartiklar om just klädmärken, kanske dags bli mer krävande?Wanpe 20 september 2008 kl. 11.09 (CEST)

Alla kategorier ska bedömas lika. Mitt intryck är att populärmusik, skivor och band, är den som brett ut sig mest. --Ettrig 20 september 2008 kl. 11.42 (CEST)

Nu verkar iofs Ljung (klädvarumärke) vara ett gränsfall till det jag beskrev ovan, och sådant ska naturligtvis relevansprövas enligt traditionella kriterier. Men ämnet mode som helhet tar inte för mycket plats, snarare är det synnerligen underrepresenterat på både swwp och enwp. Jag har en känsla av att vi wikipedianer, mig själv inräknad, rätt sällan hänger i modeindustrins korridorer... Titta till exempel på anrika märken som Lee jeans eller Gant. WP behöver bättre täckning av modeindustrin. (Disclaimer för säkerhets skull: ja, givetvis ska ska vanliga relevanskriterier gälla.) Äppelmos 20 september 2008 kl. 14.41 (CEST)

Naturligtvis är det en bra sak att vi har relevanskriterier, men jag tycker nog generellt att vi är lite för krävande. Wikipedia är inte en pappersbok, så vi har egentligen inte ont om plats! Däremot borde nog artiklar om varumärken ofta (men inte alltid) infogas i artiklar om företagen som ligger bakom dem. Dels tycker det viktigt att inte tappa nya skribenter (som kanske börjar med en liten kort artikel om ett varumärke innan de vågar försöka sig på att förbättra en redan existerande artikel). Dels är det som är bra med Wikipedia är att det finns information om nästan allt, snarare än att det finns väldigt mycket information om några specifika ämnen! --kaj@kth.se 20 september 2008 kl. 14.58 (CEST)

Relevenaskriterierna handlar inte om utrymme utan om verifierbarhet. Vem kan om fem år säga om det som nu står i artikeln Ljung fortfarande är korrekt? Välkända fenomen eller fenomen med bra källor kan verifierass även om fem år. Wanpe 20 september 2008 kl. 17.01 (CEST)

Som jag ser det, är problemet också att så många artiklar i ämnet är fluffigt skrivna, och exceptionellt korta. Även om mode är ett eftersatt ämne, så hjälper det inte med artiklar av den typ som Korall tog upp till diskussion. De beskriver ingenting. // Mankash 22 september 2008 kl. 13.40 (CEST)

Rubrikstorlek

Jag ser att det maskinmässigt ändras på rubrikstorlek från nivå 3 (===) till nivå 2 (==). Det tycker jag är synd eftersom det ofta ser illa ut i korta artiklar med nivå 2-rubriker. Min fråga är: Varför måste det vara stora rubriker genomgående? /rrohdin 13 september 2008 kl. 13.17 (CEST)

Det är väl för att det handlar om nivåer, inte om storleken på tecknen. Om en artikel har t ex rubriken ==Historia== och senare t ex ===Källor=== så skulle det ange att den senare är underrubrik till den förra, medan det egentligen är rubriker på samma nivå. Eller tänker du att det skulle vara nivå 3-rubriker genomgående i vissa artiklar? undrar BiblioteKarin 13 september 2008 kl. 13.32 (CEST)

Det gäller främst stubbar med en rubrik. Se exempelvis Elisabet av Kiev. Där tycker jag att den mindre rubriken är fördelaktigare. /rrohdin 13 september 2008 kl. 13.40 (CEST)

Det vore semantiskt ofördelaktigt, skulle jag säga. Det må se konstigt ut med så lite text och så stora rubriker, men något annat vore att skapa undantag från en standard när det egentligen inte behövs. Istället kan man justera storleken på rubriker medelst redigering av Special:Mypage/monobook.css (förutsatt att man använder monobook-skalet). Plrk 13 september 2008 kl. 13.52 (CEST)

Hmm, jag är nog lite förtjust i standardisering och enhetlighet och brukar därför sätta nivå-2-rubriker även i kortare artiklar. Fast jag har inte gjort något maskinellt projekt av det, bara ändrat i artiklar jag ändå petar i. Njaelkies Lea (d) 13 september 2008 kl. 13.54 (CEST)

Ett annat alternativ är att göra som jag gjorde i exempelartikeln omnämnd ovan: ta bort rubriken och integrera textstyckena. Plrk 13 september 2008 kl. 14.03 (CEST)

Personligen använder jag nästan alltid rubrikvarianten med tre streck (===) på vardera sidan; detta eftersom jag tycker att det är snyggare med en "ren" rubrik än med den tillhörande linje över hela sidan som följer med tvåstrecksvarianten. På min övervakningslista har jag dock de senaste dagarna kunnat konstatera hur en bot omintetgjort detta mitt medvetna estetiska val i fall efter fall... /FredrikT 13 september 2008 kl. 15.03 (CEST)

Observara att frågan även diskuteras under Wikipediadiskussion:Stilguide#Rubriker --Rosp 13 september 2008 kl. 15.21 (CEST)

Jag instämmer med rrohdin, och även FredrikT i viss mån. Har svarat på Wikipediadiskussion:Stilguide#Rubriker, särskilt som jag där verkade råka sätta igång diskussionen. :) --ɐbuı1ɟ 13 september 2008 kl. 20.14 (CEST)

(Vill också i övrigt betona att jag även håller med om att stilen generellt skall vara standardiserad så långt det går) --ɐbuı1ɟ 13 september 2008 kl. 20.16 (CEST)

Det måste det inte - tvärtom är ju t ex systemet för innehållsförteckning så smart att det fungerar oavsett vilka nivåer som används, bara det inbördes förhållandet mellan nivåerna är korrekt (såhär). Jag ser att användandet av rubriknivå tre som översta nivå är klassat som ett "syntaxfel" på Wikipedia:Projekt wikifiering/Syntaxfel. Det tycker jag är lite stelbent. 217.209.198.110 14 september 2008 kl. 14.02 (CEST)

Om vår standardrubriknivå uppfattas som ful, så bör vi väl snarare anpassa vårt skal så att den uppfattas som mer estetisk. // habj 21 september 2008 kl. 17.55 (CEST)

Ja, givetvis skall vi använda logiska nivåer (H1>H2>H3>...), och anpassa stilmallarna. Att skilja på innehåll och format är själva kärnan i modern dokumenthantering. --Andreas Rejbrand 21 september 2008 kl. 22.14 (CEST)

Problemet kvarstår ändå i mindre artiklar där man vill markera mindre avsnitt, om jag lyckas förklara vad jag tänker på. Jag tycker inte det finns någon anledning att egentligen slaviskt följa rubrikernas fördefinierade nivåer, om det är till men för artikeln. Använd tekniken som det passar bäst, istället för att anpassa sig efter upplevda normer i tekniken. Programvaran bryr sig i stort inte heller om detta, används === ("Olika sorters bluppar") som första rubrik och == som sista ("Se även" eller "Källor") indexeras det ändå som rubriker på samma nivåer i innehållsförteckningen. I övrigt så är det förstås bra att förbättra skalet där det brister (även om det låter ytligt. :) ) --ɐbuı1ɟ 22 september 2008 kl. 23.47 (CEST)

Internt fel

När jag försöker skriva artikeln Into the Wild så kommer en sida upp där det står följande:

Internt fel Från Wikipedia Hoppa till: navigering, sök Unable to store text to external storage Backtrace: #0 /usr/local/apache/common-local/php-1.5/includes/Revision.php(724): ExternalStore::randomInsert('URKN?0??????#??...') #1 /usr/local/apache/common-local/php-1.5/includes/Article.php(1572): Revision->insertOn(Object(DatabaseMysql)) #2 /usr/local/apache/common-local/php-1.5/includes/Article.php(1328): Article->doEdit('''F??r filmen m...', '', 97) #3 /usr/local/apache/common-local/php-1.5/includes/EditPage.php(868): Article->insertNewArticle('''F??r filmen m...', '', false, false, false, false, false) #4 /usr/local/apache/common-local/php-1.5/includes/EditPage.php(2366): EditPage->internalAttemptSave(false, false) #5 /usr/local/apache/common-local/php-1.5/includes/EditPage.php(454): EditPage->attemptSave() #6 /usr/local/apache/common-local/php-1.5/includes/EditPage.php(339): EditPage->edit() #7 /usr/local/apache/common-local/php-1.5/includes/Wiki.php(494): EditPage->submit() #8 /usr/local/apache/common-local/php-1.5/includes/Wiki.php(59): MediaWiki->performAction(Object(OutputPage), Object(Article), Object(Title), Object(User), Object(WebRequest)) #9 /usr/local/apache/common-local/php-1.5/index.php(93): MediaWiki->initialize(Object(Title), Object(Article), Object(OutputPage), Object(User), Object(WebRequest)) #10 /usr/local/apache/common-local/live-1.5/index.php(3): require('/usr/local/apac...') #11 {main}

Varför blir det så?

Här är i alla fall artikelns innehåll:

''För filmen med samma namn, se [[Into the Wild (film)'' '''Into the Wild''' är en bok utgiven [[1996]] av [[Jon Krakauer]] och är baserad på en riktig händelse som ägde rum under [[1992]]. En föredetta student vid namn [[Christopher McCandless]] beslutade att efter sin examen dra ut ensam i vildmarken och bo där då länge han kunde, dock slutade berättelsen tragiskt då han åt en giftig planta och dog, han återfanns två veckor efter av två vildmarksvandrare, vilka fann hans [[dagbok]] och med hjälp av dess innehåll skrev Jon Krakauer en bok [[1996]] vid namn Into the Wild. {{bokstub}} [[Kategori:Böcker 1996]]

(-) Я3qqAq (+) 20 september 2008 kl. 15.55 (CEST)

Det funkade nu, problemet är löst. Dock vore det trevligt att veta vad det där konstiga meddelandet kommer för. (-) Я3qqAq (+) 20 september 2008 kl. 15.56 (CEST)

Hade samma problem, vilket ledde till en del svordomar åt datorn, men det funkar här med nu. -- JIESDEO 20 september 2008 kl. 16.01 (CEST)

Jag har fått det felet då och då idag när jag försökt spara redigeringar, vet inte varför. Njaelkies Lea (d) 20 september 2008 kl. 16.18 (CEST)

Hade också det problemet idag, men det funkar nu.Brallan 20 september 2008 kl. 18.15 (CEST)

Lite små-offtopic, men igår fick jag ett felmeddelande om serverkrångel när jag skulle logga in. Efter meningen (ungefärligt citerad) "if you contact Wikimedia please attach the following text", där den tekniska harangen skulle sitta, var det ett kort stycke på arabiska (antar dock att det var "Wikimedias servrar har problem, försök igen om en liten stund"). Tur att man inte är konspiratorisk... Vivo _disk.^↔ 23 september 2008 kl. 19.09 (CEST)

Ja, igår var det en del strul med Wikimedias servrar. Brion Vibber som är Chief Technical Officer på Wikimedia Foundation förklarar en del i sin blog. /Ainali 23 september 2008 kl. 20.32 (CEST)

Mall:Gömd artikel

Mankash har skapat en mall {{gömd länk}} som gör det möjligt att få med årtalen i årtalslistorna som bildar underlag för årskrönikor, utan att behöva länka ordet och därmed göra texten svårläsligare.

Jag har informerat om denna mall på Wikipedia:Årskrönikor och Wikipedia:Stilguide, där den tycks accepteras. Mankash föreslog emellertid att vi vinnlägger oss om en bredare förankring innan vi går in för att använda den i stor skala. Därför vill jag i detta forum fästa uppmärksamhet vid saken så att eventuella synpunkter kan framföras. Annars hoppas jag att den kommer i flitigt bruk. --Salisbury 20 september 2008 kl. 21.47 (CEST)

Problemet är väl att det verkligen är något som skulle krångla till det, framförallt för nykomlingar. /Grillo 20 september 2008 kl. 21.50 (CEST)

Jag har två tre frågor: 1) Var finns det dokumenterat att folk tycker det är irriterande med överlänkning av årtal? 2) Används "sidor som länkar hit" aktivt för att bygga ut årskrönikorna? 3) Finns det något annat språk av Wikipedia som tillämpar en motsvarande mall? --LA2 20 september 2008 kl. 22.10 (CEST)

Att det överlänkas har kommenterats flera gånger bland annat på Bybrunnen. Dock förstår jag inte behovet av mallen. Vi får lära oss att avlänka mindre viktiga årtal, helt enkelt. Ett årtal som är mindre viktigt i artikeln, är knappast heller viktigt att få med i årskrönikan. Kärt besvär förgäves, alltså. // habj 21 september 2008 kl. 17.26 (CEST)

Mallen krånglar till det bara om den blir obligatorisk, vilket jag inte förordar. Den som vill kan länka årtal som förr. Andra kan, om det känns motiverat, byta ut länken mot mallen.

Också de relevanta årtalen bidrar, enligt min mening, till överlänkning. Ingresser anhopas fort med nyckelbegrepp, med följden att de börjar innehålla väldigt mycket blå text. Om årtalen står i svart är det redan lättare att urskilja vad som är viktigt.

Jakob Nielsen, ledande webb-design guru, säger: "The problem is that every extra design element detracts from all the other design elements on the page. When you push irrelevant links at people, you teach them to ignore the ones that matter."

Som jag skrivit förr tycker jag att man inte har någon avgjord nytta av årtalslänkar utöver skapande av årtalslistor och jag undrar hur mycket de alls används.

Mallen är nyskapad av Mankash och finns alltså inte (ännu) på wp på andra språk. Svwp kan bli en föregångare. --Salisbury 21 september 2008 kl. 22.08 (CEST)

Det har skrivits fler kilometer diskussioner i ämnet, än vad det finns länkade årtal. Jag skapade mallen mest som en kompromiss mellan de som vill se länkningen, och de som inte vill se länkarna. Det bästa sättet att hantera en överlänkad sida borde dock vara att föra in väsentliga fakta i årtalsartiklarna, och sedan länka av. Helst när artikeln skrivs. Det här var menat mer som en latmanslösning, ungefär som {{ickewiki}}. // Mankash 22 september 2008 kl. 14.00 (CEST)

Vad onödigt. För egen del tycker jag i princip att det inte finns något som kan vara "överlänkat". Länkar skall vara länkar, man skall enkelt kunna klicka sig vidare till många andra artiklar från en artikel, det är ju en av grundidéerna med Wikipedia. Man skall inte behöva söka på de ord eller begrepp som man läser i en artikel och vill veta mer om. E.G. 23 september 2008 kl. 09.48 (CEST)

Mallen kan tyckas vara krånglig, visst, men jag ser inget problem med att ha den kvar här. xenus (talk) 23 september 2008 kl. 17.04 (CEST)

Nyhetstjänst eller encyklopedi?

Denna fråga har såklart varit uppe tidigare, men hur skall en dagsaktuell händelse hanteras? Det som ligger närmast i min tanke är Massakern på Kauhajoki yrkesskola som uppdateras flera gånger i timmen. GhostRider ♠ 23 september 2008 kl. 16.13 (CEST)

Malla upp att det rör sig om ett pågående skeende och se till att ha bra källor så är det i min mening inga som helst problem att skriva en artikel om en ny/pågående händelse. Det ser jag som en av wikipedias styrkor. --Bomkia 23 september 2008 kl. 16.24 (CEST)

Håller väl med dig, men jag tycker nog att vi inte behöver ha en minutuppdatering. Men, visst är det en av styrkorna med snabba skribenter. GhostRider ♠ 23 september 2008 kl. 16.37 (CEST)

Håller också med, men samtidigt söker [8] fler reportrar --Rosp 23 september 2008 kl. 16.57 (CEST)

Håller inte med. Wikipedia är inte en nyhetstidning utan en encyklopedi. Verkar som om de som skriver om exemplet ovan snarare borde skriva på wikinews men inte känner till att den finns. Tror knappast NE kommer ha en artikel som ovanstående, varken nu eller i framtiden. /Redux 23 september 2008 kl. 17.17 (CEST)

Redux, självklart kommer både den här och den förra finska skolmassakern (massakern på Jokela skola) att ha varsin artikel på svenska Wikipedia och flera andra språk. GhostRider, varifrån kommer argumentet "jag tycker nog att vi inte behöver ha en minutuppdatering"? Jag tycker det osar av missunnsamhet. Fokusera i stället på artikeltextens kvalitet. Är det något fel med den? Det oroande är snarare att flera världshändelser under sista året inte alls har blivit dokumenterade i svenska Wikipedia. Att dokumentera världshändelser i takt med nyhetsflödet är en bra inkörsport för nya wikipedianer. Och vi behöver bli fler. Givetvis ska artikeln hålla god kvalitet. Men kvalitetsproblem orsakas snarare av stubbskapare och folk som skriver om sina egna företag, än av folk som följer nyhetsrapporteringen. --LA2 23 september 2008 kl. 18.15 (CEST)

Missundsamhet, varför skulle det vara det? Ett problem som jag anser med just att texten i en artikel läggs till i samma stund som det skrivs om det på nyhetssidorna är att det är svårt att veta vad som är sant, det tar ett tag att få reda på sanningen. Det är inte heller alltid som den första löpsedeln stämmer med den verkliga händelsen. GhostRider ♠ 23 september 2008 kl. 18.27 (CEST)

Må så vara, men vad ska man göra åt det? Sätta upp en tidsfrist för en händelse och förbjuda folk att skriva om "för nya" händelser? »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 23 september 2008 kl. 18.46 (CEST)

Inte ha minutuppdatering? Hur kan du få snabb uppdatering till att vara något dåligt för Wikipedia? Det är ju dess stora styrka! Om du tittar på besöksstatistiken kan du se att de artiklar som läses mest ofta berör aktuella händelser. --Petter 23 september 2008 kl. 19.59 (CEST)

Problemet med sådana här händelser är ju att osanna förstaversionsuppgifter sprids. Att uppgiften om vem som fick Nobelpriset i år kommer ut efter 30 sekunder är okontroversiellt. Vittnesuppgifter från en skolmassaker, förmedlade via massmedia, är däremot kontroversiellt. Vi har inte marknadsfört Wikinews, som borde vara där man skriver tills saker har lugnat sig, tillräckligt bra, helt enkelt. Vivo _disk.^↔ 23 september 2008 kl. 20.05 (CEST)

Jag tror att Wikipedia bör ha en artikel om det här och andra nyhetshändelser, eftersom folk söker på nätet efter information och att det kan leda till att de ser att Wikipedia finns. Men samtidigt är ju inte Wikipedia en nyhetstjänts. En variant som jag förespråkar är därför att vi har en ganska kort artikel som täcker huvuddragen och sedan har en hänvisning till Wikinews på väl synlig plats och uppmuntrar folk att uppdatera de artiklarna.//Hannibal 23 september 2008 kl. 20.24 (CEST)

Bästa förslaget hittills! Borde inte "pågående skeende"-mallen vara en sådan hänvisning istället? Eller finns det nån annan mall som hänvisar till wikinews? Problemet är säkert delvis att folk känner till Wikipedia, men inte wikinews och därför inte vet att det är där nyheterna bör skrivas. Sen när händelsen ebbat ut då kan man uppdatera wikipediaartikeln med stoff från det som skrevs tidigare på wikinews. /Redux 24 september 2008 kl. 10.19 (CEST)

Ett viktigt krav på wikipedia är verifierbarhet, och det kan vara mycket svårt bara några minuter efter en händelse. Visst kan det vara så att dessa artiklar är väldigt lästa, men om det visar sig att några uppgifter är felaktiga så är skadan desto större. GhostRider ♠ 23 september 2008 kl. 23.01 (CEST)

Här är också en tveksam redigering. Är det ens lagligt? // Mankash 23 september 2008 kl. 23.04 (CEST)

Det som i så fall skulle komma ifråga är brottet enligt Brb 5:4 (förtal av avliden), men jag är tveksam till om det skulle föreligga något brott här. Det finns i lagtexten ett stycke med texten "samt omständigheterna i övrigt" och i första paragrafen så finns även texten: "visar han att uppgiften var sann" och i detta fallet så verkar det väl stämma? GhostRider ♠ 23 september 2008 kl. 23.15 (CEST)

Det gör det, såvitt jag vet i nuläget. Efter att ha sett Aftonbladets rapportering på nätet, med bilder och namn, upphörde samtliga funderingar på området. Tack för snabbt svar, ändå. Mvh // Mankash 23 september 2008 kl. 23.32 (CEST)

Det vore enligt min mening mer encyklopediskt att fokusera artikeln skolmassaker i stället för det enskilda fallet. Men i detta fall stod det rätt klart i ett tidigt skede att det var en händelse som är historisk, åtminstone för Finland, på grund av omständigheter runt massakern (det stora antalet offer, missen med polisförhör dagen innan, filmer av mördaren, vapenlagen i Finland etc). Att skapa artikeln i sig ser jag därför inga problem med, men som med alla pågående artiklar måste de ju kontrolleras noga.//--IP 24 september 2008 kl. 11.47 (CEST)

Nya artiklar i uppmärksammade ämnen som kan ses som kontorversiella

De nya artiklarna Momentor AB och Peoples Global Action har jag inte kompetens för att finna några fel i (eller åsätta någon mall). Samtidigt känner jag det olyckligt för wikipedias trovärdighet om de ändå innehåller kontroversiella uppfattningar. Dvs jag skulle gärna se att det gjordes en extra kvalitet/NPOV granskning av denna typ av artiklar som annars riskerar bli slagträn i mediadiskussioner om Wikipedia trovärdighet(neutralitet). Men vad jag vet har vi ingen metod för att signalera behov av extra granskning?Wanpe 24 september 2008 kl. 08.28 (CEST)

PGA var kopierad ordagrannt från http://www.aktipedia.org/index.php/Peoples_Global_Action

Artikeln om Momentor ser ut som WP:Egen forskning. /Pieter Kuiper 24 september 2008 kl. 09.12 (CEST)

Tack! Den översyn och småjusteringar av artikeln om Momentor, du, Rosp och Niklo gjort, gör att jag känner mig mindre orolig över något vinklat i den artikeln, och den första såg ni(du) snabbt mer i än jag. Det är inte så ofta jag ser sådan här exempel och jag tror det kan var en bra idé signalera dem, som jag gjorde nu, på Bybrunnen för att snabbt få till denna typ av seriositetsgranskning. Wanpe 24 september 2008 kl. 09.35 (CEST)

Hur uppstår faktafel?

Jag upptäckte just ett väldigt bra exempel på hur lätt faktafel kan uppstå i artiklar. Se först ändringen av "15" till "femto" (SIC!) här, och sedan denna korrigering. --Andreas Rejbrand 23 september 2008 kl. 22.01 (CEST)

Vilken tur att det inte var 0,000 000 000 000 001 om året som upptäcktes. Det skulle göra astronomin till en väldigt långsam vetenskap. Vivo _disk.^↔ 23 september 2008 kl. 22.05 (CEST)

Lurigt, men det första och allvarligaste felet var ändringen av "15" till "femto", eftersom tal större än tolv eller tretton normalt med undantag för vissa jämna 10-tal skrivs med siffor, och står det då "femto" blir det lätt feltolkat som "femtio" --Rosp 23 september 2008 kl. 22.40 (CEST)

Yes, jag är den skyldige till "femto" och nästföljande person valde att korrigera med ett "i" istället för ett "n". Lurigt det där, och ett jättebra exempel på hur fel kan smyga sig in trots all god vilja i världen. //Knuckles...wha? 25 september 2008 kl. 16.41 (CEST)

Ibland kan man bli förvånad över hur länge faktafel ligger kvar. Såhär såg artikeln om värmevärde (bränslevärde) ut tills häromdagen. Då hade ändå en kemistuderande, en teknolog och en fysiklektor redigerat i den. (För den oinvigde: enheterna är felaktiga på ett sätt som bör vara uppenbart). Jag missar säkert en massa fel i artiklar jag redigerar i, men nu har jag (kanske) lärt mig att det aldrig skadar att kolla lite extra. 217.209.198.110 25 september 2008 kl. 16.50 (CEST)

Jo, jag skäms lite för den. Men min redigering var att lägga till språklänkar, och det gjorde jag i en serie liknande redigeringar, där jag inte tittade på inehåll. Det finns väl värre. Igår tog jag bort eterteorier ur artikeln om dubbelbrytning, som kom från Ugglan. /Pieter Kuiper 25 september 2008 kl. 20.01 (CEST)

Hur folk läser webbsidor

Wikipedia är ett uppslagsverk, men inget vanligt uppslagsverk. En klassisk artikel från 1997 beskriver hur text på webben bör se ut. Några viktiga principer är:

• nyckelord som markeras med fetstil eller hyperlänkas
• meningsfulla underrubriker
• punktlistor
• en idé per stycke
• börja med slutsatsen
• hälften så långt som motsvarande tryckta text.

Även om det skulle vara svårt att följa detta fullt ut på Wikipedia, så skulle det ganska säkert kunna öka Wikipedias popularitet. /Yvwv [y'vov] 23 september 2008 kl. 23.20 (CEST)

En artikel relaterad till första punkten är W3C:s Don't use "click here" as link text. —CÆSAR 25 september 2008 kl. 22.58 (CEST)

Bättre sökning

Det ultimata vore om man kunde sluta kategorisera efter till exempel "svenska arkitekter" och bara kategorisera "män" "svenskar" och "arkitekter, så man kan korssöka för att få fram de artiklar man letar efter. Vad jag förstått går detta med catscan. Men jag har aldrig använt det, så jag vet inte. Det bästa skulle ju vara att man gjorde en sökfunktion på wikipedia och lägger in en länk under "gå till"-knappen och "sök"-knappen, så man kan göra "avancerad sökning" till exempel. Skulle detta vara möjligt? Herr X Herr X / ✎ 25 september 2008 kl. 20.41 (CEST)

Ja, antagligen. Det har nog aldrig testats, men det lär gå. Calandrella 25 september 2008 kl. 21.16 (CEST)

NE gör en trebandare

Imorgon öppnar Bok- & Biblioteksmässan och idag fick jag reklam för en ny produkt som Nationalencyklopedin lanserar, nämligen "NE i tre band". Man har alltså gjort en kompakt version med 64.000 utvalda artiklar och 5000 illustrationer på 2168 sidor uppdelat i tre band. Formatet (23×28 cm) och layouten (3 spalter) är NE:s välbekanta. Om jag slår till inom 9 dagar får jag detta för 1590 kronor (frakt tillkommer). Det är alltså 30 artiklar per sida, så de är inte överdrivet långa. Med vårt språkbruk kan man säga att de är "stubbar". Av reklambladet framgår att skogssvin och skogsödla får 5 rader vardera. Det räcker till latinska namnet och en mycket kort beskrivning.

Samtidigt, i Tyskland, lanserar förlaget Bertelsmann "Das Wikipedia Lexikon in einem Band", med 50.000 20.000 artiklar ur tyska Wikipedia på 1000 sidor. Priset är 19,95 euro eller 192 kronor hos Amazon.de (frakt tillkommer). Där tränger man alltså ihop 50 20 artiklar per sida (18×24 cm, 3 spalter), så de är givetvis hårt nedklippta, i princip bara inledningsmeningen ur varje artikel. Och man har handplockat 20.000 av de 50.000 mest besökta av de 800.000 artiklarna i tyska Wikipedia. Detta är tänkt att lanseras på bokmässan i Frankfurt, som hålls om några veckor. Men redan nu kan man läsa hela boken på Google Boksökning. Innehållet är ju fritt, även i sin nedredigerade och typsatta form. Samarbetet mellan Wikimedia Deutschland och Bertelsmann (som var Hitlers förlag under kriget) har varit mycket omdiskuterat. Den som läser tyska kan gå igenom de:Wikipedia:Einbänder. --LA2 24 september 2008 kl. 12.46 (CEST)

Enligt de:Wikipedia:Einbänder är det 20 000 artiklar, 20 uppslagsord per sida. /Pieter Kuiper 24 september 2008 kl. 13.32 (CEST)

Du har rätt! Tydligen var ursprungsplanen att täcka 50.000 uppslagsord, den siffran minns jag från förannonseringen i våras, men sedan verkar man ha gallrat vidare för hand. Hur som helst, så tvingas man kapa kraftigt för att tränga in ett fullvärdigt uppslagsverk i ett eller några få band. --LA2 24 september 2008 kl. 13.44 (CEST)

Varför var samarbetet omdiskuterat? Det är ju helt stört att ett sådant förlag finns kvar, men det skulle vara intressant att höra varför det varit omdiskuterat, är dom nazister? Herr X Herr X / ✎ 24 september 2008 kl. 13.54 (CEST)

Artikeln Bertelsmann beskriver förlagets historia. Den "storm i ett vattenglas" som uppkom på tyska Wikipedia i våras kanske inte hade några rationella orsaker, men bland annat hänvisades till att Bertelsmann var ett dåligt val av förlag. Men samtidigt var det andra saker som var dåliga, om man hade samarbetat med något annat förlag. Så kanske var det enda gemensamma att "allt är dåligt". --LA2 24 september 2008 kl. 18.03 (CEST)

Som framfördes när planerna på denna bok presenterades i våras, är de stubbarna i boken antagligen avsevärt bättre. Artiklarna har granskat före publicering, har jag för mig - har redigeringarna av materialet lagts upp på tyskspråkiga Wikipedia? Calandrella 24 september 2008 kl. 15.37 (CEST)

Det går att dra slutsatser ur deras nya "satsning" från eett wikipedia centriskt perspekt

• De ger upp 4e rangens artiklar (jag delar i våra artiklar i sex ranger 4e är de cirka 75 000 efter de första 50 000). De ses inte som lönsamma. Här har SV:wp varit svagare med stora luckor (medan en:wp täcker dessa väl). NE måste betrakta att de inte kan matcha wp här, trots de luckor vi har här. För mitt eget bruk har det annars varit just 3e och 4e rangens artiklar jag slagit upp i NE, 1a och 2a (totalt 10 - 15 000 artiklar) tycker jag redan wp ger bättre vetande
• De kortar artikllängden med i snitt med 70% främst i de viktiga 1a och i viss mån 2a rangens artiklar. Redan här anser jag ju att wp är bättre och nu blir wp helt överlägsen då deras längre och mycket kunniga utläggningar försvinner (som läsare vill man först få en kortversion men sedan också med en knappstryckning kunna läsa mer utförligt om det som intresserar)
• Det de vill nischa in sig mot förutom formatet - bok- blir då korta varianter av de cirka 40 000 tredje rangens artiklar där de ännu är starkare än sv:wp men just här sker stora förstärkningar nu så det är nog bara en tidsfråga till sv:wp kan ses som likvärdig. Och deras prat om att ha med nyheter som medaljfördelningen i OS 2008 är ju ett område där de har en akilleshäl jämfört med wp.

Så jag tror vi ser enorm "taktiskt" reträtt, och jag har svårt se detta utspel som något som kan ge dem tillbaks initiativet (NE 22 band utgåva var fullständigt strålande när de kom ut i början av 1990-talet). Wanpe 24 september 2008 kl. 19.30 (CEST)

Det verkar ju rena snurren att trycka upp Wikipedia-artiklar. Man missar ju massor och det viktigaste, hänger inte med i alla uppdateringar. NE.se borde utvecklas så att allt material i den tryckta versionen visas på nätet. Nu är det slimmade artiklar som visas, vad jag kan förstå. Dom kanske kommer underfund med det så småningom, att ett uppslagsverk måste kunna uppdateras snabbt i dagens läge och fyllas på med nya artiklar. NE blir i så fall till en del en konkurrent till Wikipedia. Den tryckta blir då en svindyr statussymbol i bokhyllan. Lidingo 24 september 2008 kl. 19.41 (CEST)

Att saga att 19,95 Euro ar svindyrt var val minst sagt en overdrift aven om priset tycks vara lite hogt for att kunna konkurera med andra kortare uppslagsverk. Jag har dock forstaelse att det trycks upp da det ger alla de som inte har dator/vet hur man skall anvanda den mojlighet att fa en uppslagsbok med nyligt uppdaterad information om populara amnen for ett forhallandevis lagt pris. Jopparn 24 september 2008 kl. 23.18 (CEST)

Jag ar dock nyfiken hur mycket Wikimedia Deutschland far per sald bok. Nagon som vet? Jopparn 24 september 2008 kl. 23.21 (CEST)

Ja, en euro har jag för mig. Calandrella 25 september 2008 kl. 16.28 (CEST)

NE:s onlineversion visar såvitt jag vet samma information som finns i den tryckta versionen, och mer, med tanke på att den uppdateras hela tiden (om än så klart inte lika snabbt och ofta som WP). Däremot ser man ju bara artiklarnas första mening om man inte har betalat och loggat in. /Grillo 25 september 2008 kl. 01.09 (CEST)

Tja. Nationalencyklopedin skrivs och granskas av experter medan svenskspråkiga Wikipedia skrivs av kreti och pleti och saknar källor för minst 99 % av artiklarna. Svenskspråkiga Wikipedia har långt kvar innan vi når tillräcklig trovärdighet för att kunna matcha NE. Att många ändå ser Wikipedia som en trovärdig källa sänker bara dessas anseende i mina ögon. (Fast 1600 kr plus frakt för ett kompaktlexikon är ändå dyrt.) /Dewil 25 september 2008 kl. 09.25 (CEST)

Men i den nya boken skär de bort det längre materialet som är mer tillförlitligt och bara behåller 200 teckens stubbar. Och i de koncentrerade artiklarna skiljer det inte mycket i kvalitet. Om de la ut allt sitt material fritt tillgängligt på nätet så skulle de ha flera styrkor gentemot wp, men med denna treboks satsning tar de dåligt tillvara på sina styrkorr och gör det lättare för wp att matcha (och överträffa) deras material. Wanpe 25 september 2008 kl. 09.42 (CEST)

Grillo har nog rätt att NE.se verkar innehålla allt som bokformen innehåller inkl. bilder på de artiklar jag har kollat men är som sagt mer uppdaterad. Fri på nätet lär nog NE.se aldrig bli men borde kunna komma ner i abbonemangspris. Bokformen även vid ett pris 5-6 t kr är rätt dyrt men stiligt att ha i bokhyllan. Lidingo 25 september 2008 kl. 14.05 (CEST)// Det saknas faktiskt en del bilder på vissa artiklar i NE.se jämfört med bokformen, men oftast sådana bilder som är mindre viktiga för en artikeln, men som ska göra bokformen mer illustrativ och roligare att läsa. Lidingo 25 september 2008 kl. 16.05 (CEST)

Vad åsyftas med "fritt tillgängligt"? Gratis eller fri mjukvara-fritt? Gratis kommer nog ne.se någon gång bli, se avsnitt ovan om Norges motsvarighet som nyss blivit gratis, men fritt i Wikipediabemärkelse lär det knappast bli. Calandrella 25 september 2008 kl. 16.28 (CEST)

Svar till Dewil ovan: man kan debattera Wikipedias tillförlitlighet eller NE:s också för den delen i all oändlighet, men hur man definierar tillförlitlighet handlar för mig för mycket om vad man ska använda materialet till. En forskare (se namn i min bok) har kommit fram till att det finns fyra stora saker man kan använda Wikipedia till utan några större betänkligheter. Två av dem är för att få bakgrundsfakta till något man ska arbeta med ("okej, de sakerna hände också 1789 samtidigt med franska revolutionen...") och kategorierna, där man kan få tips om näraliggande begrepp. För de två andra får ni köpa min bok... (skamlös reklam). Och sen ska man också tänka på att använda källkritik - oavsett vad man läser.//Hannibal 25 september 2008 kl. 19.59 (CEST)

Varvarvar? Vill köpa! /Grillo 25 september 2008 kl. 20.10 (CEST)

Jag också! Var kan den köpas? Calandrella 25 september 2008 kl. 21.19 (CEST)

Nu plötsligt har Wikipedia blivit en handelsplats. Flippa ur är det rätta ordet. Lägg ut det som är intressant på Wikipedia Lidingo 25 september 2008 kl. 23.27 (CEST)

Va? Allt material som säljs finns tillgängligt på wikin. Poängen är att sprida denna information till folk som inte har tillgång till datorer, alternativt föredrar en bok framför att sitta framför datorn. När du bidrar till Wikipedia ger du ut dina bidrag enligt GFDL, som tillåter kommersiell spridning av materialet. Accepterar du inte det bör du inte bidra. Ovan syftar jag och Calandrella på Hannibals bok om Wikipedia, som han har all rätt i världen att marknadsföra och sälja med vinst. /Grillo 26 september 2008 kl. 16.39 (CEST)

Ny substubbtävling

18 % av Svenskspråkiga Wikipedias artiklar är under 256 bytes. Var gärna med och förläng några av dem i veckans tävling! Kanske blir det du som får placera den blå rosetten på din sida? Oavsett om man siktar på att vinna eller enbart kämpa väl är man välkomna att delta i Wikipedia:Veckans tävling/Substubbar september-oktober 2008 som börjar kl. 17.00 idag den 27 september och pågår fram till 4 oktober. Nu när tävlingen inleds finns t.ex 166 artiklar under 160 bytes, hur många är de nästa helg? Snart börjar tävlingen. Är du med? / Elinnea 27 september 2008 kl. 16.50 (CEST)

Bra initiativ! Calandrella 27 september 2008 kl. 16.58 (CEST)

Robotanvändning till kategorisering

Skulle man inte kunna använda robotar till att kategorisera? Om en kategori på en Wikipedia har interwikilänk till motsvarande kategori på andra Wikipedior, skulle inte en robot kunna gå in och kolla i alla artiklar som ingår i kategorin på den första wikin, gå in på artiklarna på motsvarande språk med hjälp av interwikilänkar och sedan lägga till motsvarande kategori på det språket där? Är det tekniskt genomförbart? Är det lönt att försöka skapa ett sådant system, eller läggs tiden bättre på något annat? Vad tycker ni om idéen? Calandrella 27 september 2008 kl. 22.54 (CEST)

Propagandavåg

Ibland dyker det upp gäng av användare med starka politiska övertygelser, som torgför sina åsikter på egna användarsidor och i artiklar. Vad ska man göra i sådana här fall? /Yvwv [y'vov] 12 september 2008 kl. 23.45 (CEST)

exempel? Herr X Herr X / ✎ 13 september 2008 kl. 10.29 (CEST)

Så du menar att du anser att detta är en ny företeelse som aldrig diskuterats förr...? /Grillo 13 september 2008 kl. 11.57 (CEST)

Något nytt problem är det definitivt inte. Men vad göra? Enligt Wikipedia:Användarsidor så ska en användarsida inte huvudsakligen bestå av politisk eller religiös propaganda. Många användarsidor bryter mot detta. /Yvwv [y'vov] 13 september 2008 kl. 15.00 (CEST)

En början vore väl att på de aktuella användarnas diskussionsidor påpeka detta, med länk till Wikipedia:Användarsidor och framför allt i så vänliga ordalag som möjligt. --kaj@kth.se 22 september 2008 kl. 00.11 (CEST)

Jag är helt ny här. Råkade hoppa in på beskrivningen av organisationen KPML(r), och fann mycket märkligt och stötande där. I diskussionen verkar det som att tre anhängare deltar, och att de har skrivit beskrivningen av KPML(r). Där näms ett flertal kändisar som påstås vara medlemmar med partibok, samt ha arbetat för partiets sak.Vilket förstås huvudsakligen är en lögn, i de flesta fall ren lögn. Där tas också upp en lista med idell verksamhet som partiet har bedrivit i utlandet, dock ej i sverige. Efter att jag läst Wikipedias policytexter, essäer och likande så framgår det att man rekommenderas att lämna kontroversiella diskussioner och ägna sig åt sådant som är ickekontroversiellt istället. I så fall förstår jag varför figurer som dessa funnit det meningsfullt att vinkla texter här. Verkar som att det hos ansvariga finns oklarheter om vad objektivitet är, om det verkligen tolkas som att objektivitet är att inte bry sig. Om det verkligen sprids en uppfattning, att Wikipedia i delar är påverkat av politiskt inflytande, eller kanske rent av extremt politiskt inflytande, kommer källor av betydligt mindre auktoritet och omfattning att anses mer tillförlitliga. Rent av kan en läsare som ser att texter här är influerade av exempelvis kommunistiskt inflytande önsketänka att det vore bättre om dessa texter varit influerade av socialkonservativt inflytande istället..Eftersom det av diskussionens längd att döma, verkar som att denna text har hängt uppe sedan i våras, så hoppas jag att det inte ska tolkas som att jag bryr mig i detta därför att jag inte kan kontrollera retoriska behov. Om man inte tänker göra något åt detta, skulle jag vara tacksam för ett mer utförligt svar.

Min kritik har utgångspunkten att objektivitet inte bör uttolkas så att man inte bryr sig. Att objektivitet är att AKTIVT söka ett rimligt och balanserat hållningssätt. Att man BÖR diskutera detta. Att ideologier ALDRIG bör tillåtas beskrivas positivt. Antingen neutralt eller negativt (kritiskt). På diskussionsidan framförs argumentet att eftersom KPML(r) är ett så litet parti är det legitimt att nämna att partiet har många kändisar som sympatisörer istället, detta rättvise argument är förkastligt.

Eftersom jag inte känner till historiken på dennna diskussion, är det svårt för mig att ta upp en egen tråd i ämnet. Har sett att en del administratörer redan har tittat på diskussionen, men inte reagerat på den. Vore tacksam om någon kunde ge en bakgrund till detta.

--Avos 28 september 2008 kl. 09.07 (CEST)

Wikipedia om Kommunistiska Partiet[9]

Användaren Sison [10]

Diskussion Kommunistiska Partiet [11]

Först välkommen och att jag hoppas du kan hjälpa till i denna typ av frågor. Det som vi brukar kalla POV pushare (dvs driver ensidaigt en ideologsisk fråga) är en klassisk frågeställning på wikiepdia. De tydligaste fallen är i artiklar av utpräglad vänster eller högervinkling, men de förkommer också i relig~iösa frågor och mer oväntade som assyrier-syrianer polsk-rysknationalister. All hantering av dessa fall skerr utifrån att friviliga hoppar in för att neutralisera - det finns inga ansvariga för innehållet (förutom för rent legal aspekter). Så jag hoppas att du kan hoppa in som alla andra och hjälpa till så artiklar blir objektiva, korrekta och neutrala. Erfarenheten, och så som det fungerar där vi all bevakar ändringar för ett antal artiklar, innebär att dessa POV försök oftast inte sprider sig utanför de berörda artiklarna dock. Wanpe 28 september 2008 kl. 10.00 (CEST)

Eftersom jag är ny har jag inte nödvändig erfarenhet här. Men vad jag förstår har det ändrats fram och tillbaka i just den här frågan fram till låst läge. Sedan har administratörerna varit där, men verkar inte ha något speciellt mer att säga annat än att en av dem tyckte att listan med kändisar bör bevisas,eftersom Wikipedia inte bör ägna sig åt åsiktsregistrering av oskyldiga. Vet inte om uppmaningen kommer att hörsammas. Uppmaningen skedde av en administratör 20 november 2007, så jag antar att deadline kan ha passerats. Det verkar alltså som att saken har passerat förbi uppmaningar och åtgärder för vanliga användare, och nu ligger hos administratörerna, men inget har hänt. Vore intressant att höra en mer utförlig förklaring till detta.--Avos 28 september 2008 kl. 10.12 (CEST)

Administratörer har inge speciell roll i detta, de är inge eskaleringsinstans eller övervakare. På wikipedia finns är vi alla likvärdiga användare. Om du vill att något skall ske mot en obstinat användare så finns Wikipedia:Begäran om åtgärder. Wanpe 28 september 2008 kl. 10.16 (CEST)

Jag har tittat på reglerna för detta. Jag kommer dock inte på min andra dag på Wikipedia att börja kräva uteslutningar av medlemmar, eller ändringar av artiklar. I synnerhet som reglerna föreskriver att missbruk beivras. Misstänker att eftersom saken hängt uppe nu ett år eller mer, så är det nog inte så enkelt att alla sitter och väntar på att att någon lämplig person ska komma och lösa frågan, exempelvis jag :-) --Avos 28 september 2008 kl. 10.28 (CEST)

Jo så är det. Vi är all beroende av varandra och det finns som sagt inga som har övervakarroll. Gå in och ändra i artikeln du. Det är bara när det skett återställningar och bråk kring en ändring två-tre gånger det blir komplicerat. Wanpe 28 september 2008 kl. 10.31 (CEST)

Det har nog varit bråk om detta två tre gånger redan gissar jag. Antar att jag har väldigt lite att tillföra er som varit här längre än så länge. Mest av allt behöver jag nog själv hjälp. Finns det exempelvis ingen i läkarvetenskapen som kan säga mig hur man får loss det här dragspelet som jag råkade trampa fast kring ena foten för över ett år sedan exempelvis , innan ni skickar iväg mig att bära hinkar med vaccum eller vad det är ni brukar be nybörjare göra ?--Avos 28 september 2008 kl. 11.43 (CEST)

Alla wikipedianer uppmanar sig själva och varandra att vara trevliga och respektfulla mot nykomlingar speciellt, men om man är så stöddig som du är nu så är det svårt att vara det tillbaka. Lugna ner dig, var trevligare... faktum kvarstår att wikipedia är ett i viss mån anarkistiskt projekt och därmed är självaktivitet ledande, den som gör något gör så att saker o ting händer. Den som klagar får inte saker o hända. om du vill att något ska hända på kommunistiska partiet så får du ändra det själv. Mitt förslag är att du hittar källor till de som sägs vara medlemmar eller sympatisörer till KP om du nu vill att det ska källbeläggas Herr X Herr X / ✎ 28 september 2008 kl. 12.29 (CEST)

Nu har jag varit djärv och rensat rejält. Plrk 28 september 2008 kl. 13.20 (CEST)

Jag är av övertygelsen att om vi ska ha med kända personer i ett politiskt parti så borde vi väl börja rada upp kända personer i alla andra partier. Det är inte relevant för uppslagsverkets objektivitet vem som har varit medlem i ett politiskt parti. Det tillför inget till artikeln. Min åsikt är att det inte hör hemma i ett uppslagsverk. Bengt B 28 september 2008 kl. 13.56 (CEST)

Visst, fakta ska vara både sanna och relevanta. När vi är inne på det så tycker jag att vi ska städa upp fredsloppet också. /Yvwv [y'vov] 28 september 2008 kl. 18.59 (CEST)

Statistik

Jag ser att Special:Statistik har uppdaterats, vilket ser fint ut. Jag undrar däremot lite över var talet "Aktiva användare" kommer ifrån och vilka kriterier som använts för "aktiv"? Om man går in på stats.wikimedia.org ligger deras antal aktiva användare på över 1000 st, medan mycket aktiva användare ligger på runt 200. -- JIESDEO 20 september 2008 kl. 17.02 (CEST)

"Aktiva" är "Wikipedians who contributed 5 times or more in this month". "Mycket aktiva" är "Wikipedians who contributed 100 times or more in this month". källa /Grillo 20 september 2008 kl. 17.40 (CEST)

På Special:Statistics är aktiva användare användare som inte är robotar och som har gjort minst en redigering eller annan åtgärd som visas på senaste ändringar, bortsett från kontoregistrering, under den tid som data sparas för SÄ. Åtgärder som visas på SÄ är t.ex. sidflyttar, blockeringar, men t.ex. inte sidpatrullering. Jag är lite osäker på hur länge information om senaste ändringar sparas i databasen, men jag tror det är en vecka. /EnDumEn ✍ 20 september 2008 kl. 17.46 (CEST)

Tack Grillo, men jag vet vad skillnaden på aktiva och mycket aktiva användare på stats.wikimedia.org är. Det var vad aktiva användare på Special:Statistik är som jag frågade om och EnDumEn gav visst svar på detta. Jag tycker däremot att texten i så fall borde ändras till "Aktiva användare den senaste veckan". -- JIESDEO 20 september 2008 kl. 23.51 (CEST)

Författaren John Broughton har ställt samma fråga på en:Wikipedia talk:Statistics#Active registered user accounts. Det tycks råda olika bud om RC-loggen omfattar 1 vecka eller 1 månad. Men hur som helst står svenska Wikipedias värde stilla på 233 och ändrar sig inte alls lika ofta som antalet artiklar eller jobbköns längd. Så det är något skumt. --LA2 21 september 2008 kl. 23.52 (CEST)

En månad är nog rätt. På senaste ändringar här kan man nu se ändringar i kategoridiskussioner sedan 23 augusti [12]. (Jag trodde det var en vecka eftersom det är defaultinställningen för MediaWiki.) Att antalet aktiva användare uppdateras mer sällan beror nog på att det kräver mer resurser av databasen. /EnDumEn ✍ 22 september 2008 kl. 15.12 (CEST)

Nu har en uppdatering skett och siffran är inte längre 233 utan 3549. Det är ju en viss skillnad. Men den rör sig fortfarande inte, utan nu står den still på det nya värdet. Hur länge då? --LA2 29 september 2008 kl. 16.39 (CEST)

Wikimedia på Bokmässan och FSCONS

En tidigare utställningsmonter vid Halmstadkonferensen i april 2008.

Den här veckan hålls den stora Bok- & Biblioteksmässan (länk) i Göteborg (25–28 september) som förväntas få 100.000 besökare och där Wikimedia Sverige har en egen monter, position E00:11.

Det finns mycket man kan göra helt på egen hand på Wikipedia och dess systerprojekt (Wiktionary, Wikibooks, Wikinews, ...), till exempel att dokumentera de olympiska spelen i Beijing eller alla småfåglar i Norden. Men saker som måste organiseras eller finansieras kräver en fastare form. Att kunna berätta om Wikipedia och dess systerprojekt för alla besökare på Bokmässan är ett enastående tillfälle. Dit kommer lärare, bibliotekarier och privatpersoner från hela Norden. Men det har krävt ett års planering och många tusen kronor i utställaravgift. Det hade nog ingen av oss klarat på egen hand, åtminstone inte jag. Därför grundade vi en ideell förening hösten 2007, som heter Wikimedia Sverige. Den är officiell nationell lokalavdelning (chapter) av Wikimedia Foundation.

Föreningen Wikimedia Sverige har inte en utställningsmonter för att berätta om sig själv, utan för att främja spridningen av fri kunskap genom Wikipedia och liknande projekt. Man behöver inte ens vara föreningsmedlem för att känna sig delaktig i utställningen. Föreningen är inte ett ändamål i sig, utan ett i raden av verktyg för att hjälpa Wikipedia och dess systerprojekt framåt. Så hur gör vi detta bäst? Vad tycker du? Givetvis ska du besöka mässan och montern om du har tillfälle. Se det som en fyra dagar lång oavbruten wikiträff. Men annars försöker vi hålla kontakten med Bybrunnen och IRC-kanalen #wikipedia-sv.

Borde svenska Wikipedia ha en "sitenotice" som informerar om vår närvaro på Bokmässan? Vem kan ordna det?

Nästa större sak inträffar en månad senare. Den 24–26 oktober är Wikimedia Sverige medarrangör av konferensen FSCONS, även den i Göteborg. Denna nordiska konferens handlar om fri kunskap (som i Wikimedia-projekten), fri programvara (som i Free Software Foundation Europe) och fri kultur (som i Creative Commons-Sverige). Än är det inte för sent att anmäla sig. Välkomna! --LA2 22 september 2008 kl. 23.31 (CEST)

Sitenotice är en mycket bra idé enligt min mening. Den läggs till av administratörer på MediaWiki:Sitenotice. Calandrella 23 september 2008 kl. 17.25 (CEST)

Jag har prövat. Hoppas det inte är för mycket.//Hannibal 24 september 2008 kl. 20.10 (CEST)

Nejdå! Calandrella 24 september 2008 kl. 20.40 (CEST)

En idé till ni som är på bokmässan: fotografera inte bara personer, utan även montrar som tillhör företag och organisationer, så att de bilderna kan illustrera artiklarna om företagen och organisationerna här! Calandrella 25 september 2008 kl. 23.02 (CEST)

Vi gör det. 194.14.166.249 26 september 2008 kl. 09.53 (CEST) (Melo man)

Vad bra! Lycka till! Calandrella 26 september 2008 kl. 14.40 (CEST)

Jag skäms lite för att jag hållit så dålig kontakt med Bybrunnen och IRC under mässan. Man är helt enkelt upptagen med att bemöta folk i montern, och hinner inte ladda upp bilder eller tjatta med folk som inte är här. Detta kanske man kan få bättre rutin på till ett annat år. Eller så måste vi vara fler i montern, där några har i uppgift att tjatta och ladda upp bilder. --LA2 28 september 2008 kl. 08.37 (CEST)

Men uppladdning av bilder behöver ju inte ske direkt, det viktiga är att det fotograferas. Hursomhelst, hur gick de? Blev det som planerat? Tog ni många fotografier? Var många intresserade av Wikipedia? Vilka var där? Calandrella 28 september 2008 kl. 21.28 (CEST)

Bilderna på de kändisar vi fotograferar behöver givetvis inte laddas upp på en gång, men vore det inte trevligt om ni kunde se vad som händer? Utvärderingen av mässan har precis börjat och är för omfattande att skriva ner här. Den går att läsa på projektsidan. /Ainali 28 september 2008 kl. 22.03 (CEST)

Ändringar i Mall:Olika betydelser och Mall:Omdirigering

Hejsan.

Jag har ett tag hållit på och petat med mallar för hänvisning till andra artiklar, som ibland finns högst upp i början på en artikel. Jag skapade två nya mallar, Mall:Den här och Mall:För, som delvis fyller samma funktion som de gamla Mall:Den här artikeln och Mall:Olika betydelser. Det fanns innan dess ingen allmän mall som kunde generera en hänvisning av typen "Den här artikeln xxxx. För xxxx se xxxx" (annat än helt manuellt via "Den här artikeln") vilket jag tyckte behövdes. Grunden till de nya mallarna hämtade jag från en:wp.

Nu skulle jag vilja ändra på Mall:Olika betydelser så att den ger samma möjligheter som "För" att påverka texten och ge möjlighet att hänvisa till mer än en artikel. Likaså vill jag göra liknande ändringar Mall:Omdirigering. Färdig kod och dokumentation för mallarnas nya utseende finns som Användare:Kjell André/Olika betydelser och Användare:Kjell André/Omdirigering.

Ändringen innebär ingen förändring i utseendet på den text som genereras med dagens användning av mallarna, utan det är bara frågan om utökade möjligheter. Men jag vill inte göra ändringen utan att först gett möjlighet till kommentarer och tyckande från församlingen, vilket väl lämpligtvis kan göras på de nya mallarnas diskussionssidor där de ligger nu.

//Kjell André 27 september 2008 kl. 10.07 (CEST)

Detta bör, utöver {{omdirigering}}, förenklas till EN parameterstyrd mall för topplänkar, t.ex. mallen {{För}} som med en extra parameter ger den ytterligare info som mallen {{Den här}} ger --Rosp 27 september 2008 kl. 10.55 (CEST)

Rent tekniskt så fungerar {{Den här}} redan på det sättet. Om den första parametern hoppas över så genererar den samma text som {{För}} trots att dokumentationen just nu säger att parametern är obligatorisk. Det är dock svårare att få ihop {{Olika betydelser}} med dessa eftersom dess 1:a (enda) parameter har en helt annan betydelse. Ett annat problem är namnet; varken "För" eller "Den här" skulle riktigt passa för ett unifierat kommando. Det bästa jag kan komma på är i så fall "Hänvisning", vilket just nu är upptaget för den interna basmallen, men det går väl att döpa om antar jag.

Vad sägs om att döpa om "Hänvisning" till "Hänvisning bas" (eller nått), "Den här" till "Hänvisning", Ta bort all användning av "För" som redan skapats (inte så många), och istället använda "Hänvisning", byta ut all användning av "Den här" till "Hänvisning" (några fler), göra om "Olika betydelser" och "Omdirigering" ungefär som jag förberett (fast med omdöpta basmallen). Och sen anpassa dokumentationen enligt detta (inklusive det du anmärkt på på annat håll). Och minska antalet möjliga hänvisningar från 4 till 3, också enligt ditt påpekande på annat ställe. //Kjell André 27 september 2008 kl. 18.57 (CEST)

Du verkar ha koll, vad nuvarande {{Hänvisning}} döps om till är sekundärt eftersom den är intern mall "under the cover". Det viktiga är att hänvisningsmallen blir enklare att använda än att skriva topplänkarna utan mall --Rosp 27 september 2008 kl. 20.17 (CEST)

Jag tycker de nya mallarna är onödigt krångliga och att Mall:Olika betydelser fungerar bra som den är. Den som behöver en mer avancerad hänvisning än "För andra betydelser, se X (olika betydelser).", kan väl skriva det själv? Och om inte en egenskriven hänvisning räcker så finns ju nu de mycket komplicerade Mall:För och Mall:Den här att använda, så Mall:Olika betydelser behöver inte göra samma sak. Möjligen skulle det vara bra med en mall som gör att indentering och kursivering görs på samma sätt i alla hänvisningar (typ: {{hänvisning|För den andra artikeln, se den [[andra artikeln]].}}). Mer standardisering än så behövs knappast (och den som förstår de nya mallarna kan ändå skriva nästan vad som helst med dem, så det ger ändå ingen standardisering). /EnDumEn ✍ 28 september 2008 kl. 23.03 (CEST)

Håller med EnDumEn, varför malla sådant som är enkelt att skriva ut? Det här är ÖBMRAOGL. /Grillo 29 september 2008 kl. 12.24 (CEST)

Istället för att svara på varje enskild anmärkning ovan, så gör jag ett försök till ett samlat genmäle:
Att använda mallar eller inte är naturligtvis var och ens sak att avgöra, även om jag nog tycker att mallar kan vara ett bra medel för att ge en visuellt likartad utformning av en och samma företeelse i olika artiklar och därmed göra "att man känner igen sig" mellan artiklarna. Men att använda mallar eller inte var liksom inte vad saken gällde, och jag kan knappast anklagas för att ha infört användandet av "toppmallar" för olika former av hänvisning till andra artiklar, dessa mallar existerar och används sedan länge.

Angående åsikten att det "fungerar bra som det är", så håller jag inte med. Det var just bristen i {{Olika betydelser}} som fick mej att börja gräva i detta. För det första så gick det inte att påverka lydelsen "För andra betydelser", bara namnet på artikeln, och för det andra så saknade jag en likartad mall för att även få en inledande fras av typ "Den här artikeln ...". Visserligen fanns just {{Den här artikeln}} men den tvingar en att skriva allt själv och ger inget annat än själva formateringen, och jag ville ha en mall som gav lika mycket som "Olika betydelser". Därför skapade jag {{För}} som alternativ till "Olika betydelser" och {{Den här}} som ett alternativ till "Den här artikeln". Så borde de gamla mallarna redan ha varit utformade enligt min bestämda mening. En genomgång av användningen av den den senare mallen visade att det i nästan alla fall gick enkelt att ersätta den med "Den här" och med mycket mindre skriven text än den tidigare mallen. Detta har jag nu gjort, och det ser jag som en förbättring.

Tyvärr begick jag misstaget, inspirerad av engelska wiki, att även ta med även möjlighet att hänvisa till fler än en artikel, vilket uppenbarligen fått er att tycka att de blivit "onödigt krångliga". Men inte heller här håller jag riktigt med. I den normala användningen av mallarna med bara en eller ett par parametrar är användningen enkel, och möjligheten till fler parametrar kan jag inte se att det stör de enklare varianterna.

Däremot tog jag intryck av rosps synpunkter om att det borde gå att slå ihop "För" och "Den här", vilket nu också är genomfört. Sammanslagningen heter {{Hänvisning}} och ersätter båda dessa. Därmed skulle både "För" och "Den här" kunna tas bort. Jag har också försökt förenkla dokumentationen och betona de vanligaste varianterna.

Jag tog mig sedan friheten att införa mina tänkta ändringar i {{Olika betydelser}}, så nu går det äntligen att styra även texten i hänvisningen. Den har därmed också blivit mycket lik den ursprungliga "För", och för sent har jag insett att "Hänvisning" egentligen inte längre behöver klara både med och utan inledande fras, utan att det hade varit bättre att behålla namnet "Den här" och bara använda den för varianten med två fraser. Men just nu är den som den är.

Jag skulle nu också vilja införa liknande ändring i {{Omdirigering}} som i "Olika betydelser" och då få den att se ut som enligt Användare:Kjell André/Omdirigering. Sen får det kanske räcka för tillfället, även om det finns fler hänvisningsmallar som skulle behöva sig en liten uppfräschning. ;-)

//Kjell André 29 september 2008 kl. 20.53 (CEST)

Spamfiltret förhindrar att man skriver artiklar om Webbtjänster...

Jag förstår tanken med Spamfiltret och tycker det är ett bra sätt att förhindra folk från att pusha sina webbsidor, MEN det blir ju omöjligt att skriva artiklar om Webbtjänster. Jag har börjat skriva om olika Webb 2.0 tjänster och det blir väldigt svårt och löjligt eftersom jag inte kan lägga till länken till den officiella sidan. Det funkade med Ning men jag blev stoppad när jag skulle skriva om Squidoo. Kan jag möjligtvis få slippa spamfiltret? Bengt B 28 september 2008 kl. 07.31 (CEST)

Squidoo är globalt svartlistad. Det går inte att låta enskilda användare slippa spamfiltret, men vi kan vitlista den lokalt här Mediawiki:Spam-whitelist, precis som man också har gjort på engelskans en:Mediawiki:Spam-whitelist. Det verkar dock inte vara någon som har använt den möjligheten på svenska Wikipedia. Någon som vet om det finns ett skäl bakom det eller om ingen bara har haft orsak att göra det än? Njaelkies Lea (d) 28 september 2008 kl. 09.02 (CEST)

Boive har visst vitlistat Squidoo nu. Njaelkies Lea (d) 28 september 2008 kl. 10.58 (CEST)

Aha. Tack för information. Då blir det klarare. Fortsätter mitt projekt att kartlägga och kategorisera Webb 2.0 tjänster. Bengt B 28 september 2008 kl. 11.21 (CEST)

Låter bra. Stöter du på fler adresser som inte borde vara blockerade så kan du begära att de ska vitlistas på WP:BOÅ. Njaelkies Lea (d) 28 september 2008 kl. 11.31 (CEST)

Långa fluffiga texter vs tabeller

Jag har nyligen tagit upp en diskussion rörande stora textmassor i racerförarartiklar som tidigare bland annat varit uppe här och presenterat ett förslag på Diskussion:Felipe Massa# Nytt stuk på säsongsinfo. Om ni läser artikeln bör min nedbantning [13] beaktas. Jag skulle vilja få synpunkter där från fler än den direkt berörde. --Rosp 29 september 2008 kl. 10.54 (CEST)

Artikelantalet är fel

Nu har det stått att det är 292 205 stycken artiklar i 1-2 dagar. Någonting är fel för det kommer uppmassa nya artiklar hela tiden under nya sidor. Det är definitivt mer artiklar än 292 205 . Varför uppdateras det inte längst på på framsidan? Herr X Herr X / ✎ 27 september 2008 kl. 17.47 (CEST)

Databasproblem har gjort att funktionen tillfälligt har avaktiverats. Bugzilla. //StefanB 27 september 2008 kl. 20.28 (CEST)

Räknaren är nu igång igen, men enligt inlägg på bugzilla så räknas inte de artiklar som skapats medan den var av. Är det likadant för oss? Någon som vet när detta kommer rättas? --ɐbuı1ɟ 30 september 2008 kl. 22.37 (CEST)

Wikimania 2010

Dette er en kort oppdatering på det planlagte budet for å få Wikimania 2010 til Stockholm. For de som kanskje ikke har hørt om det, så dreier det seg om et prosjekt på tvers av de nordiske wikiene (sv, no, nn, is, fi, da), som har som mål å samle alle de nordiske wikisamfunnene for å arrangere Wikimania i Stockholm den 5-8 august 2010. Vi har holdt på i et par måneder nå, og er på beina med en budgruppe som har begynt arbeidet rundt budet, som senere skal presenteres for Wikimedia Norge og Sverige, som så skal vurdere hvorvidt de ønsker å støtte det eller ikke. Per idag består gruppa av 4 personer bosatt i Sverige, 3 i Norge, 2 i Danmark, og en i USA.

Selv om det gjenstår en god del arbeid, er arbeidsoppgavene og rammene rundt disse fordelt på de ulike gruppemedlemmene, og det er satt opp et gruppemøte den 9. oktober klokken 20 (norsk tid) hvor alle skal legge frem status for sine oppgaver. Møtet vil være åpent for alle, og det vil være mulig å stille spørsmål etter at sakslisten er gjennomgått.

Planene fremover er at budforslaget i seg selv skal være komplett innen midten av november, slik at Wikimedia Norge og Sverige da kan behandle dette, og se hvorvidt de ønsker å støtte det eller ikke; dersom det går igjennom, går prosessen videre med den offisielle budrunden like over nyttår, før vi får en avgjørelse tidlig i april 2009.

I likhet med tidligere ønsker vi naturligvis å knytte til oss flere bidragsytere; dersom noen skulle ønske å bidra er det bare å kontakte meg, eller noen av de andre gruppemedlemmene. For siste nytt fra møter og liknende, kan dere se denne nyhetsmalen. For mer informasjon om budforslaget, se siden vår på meta. Bjelleklang 29 september 2008 kl. 23.12 (CEST)

Var snälla mot nybörjarna

Det är möjligt att det kommer att bli en topp med nya användare i samband med vårat arbete på Bok och biblioteksmässan. Passa på att vara extra välkommnande! /Ainali 28 september 2008 kl. 08.24 (CEST)

På mässan brukar jag säga till folk att de ska slå upp sin egen hemstad eller sin favoritförfattare på Wikipedia och se om informationen är korrekt och fullständig, alltså att de ska kontrollera och rätta, snarare än läsa eller skriva nytt. Många hundra går hem från mässan med detta budskap. Några av dem kanske följer uppmaningen. Det vore skoj med en statistisk uppföljning: Värvar vi många nya skribenter genom mässan? --LA2 28 september 2008 kl. 08.40 (CEST)

Dagens skörd bland nya användare som kan påverkats att pröva på är ingen full succe Användardiskussion:Ylva Elvin-Nowak. Wanpe 28 september 2008 kl. 19.45 (CEST)

Känner mig lite skyldig och kanske borde varit lite snällare... /^Fluff?_Fluff! 28 september 2008 kl. 23.06 (CEST)

Försök att hjälpa nybörjarna att göra rätt, i stället för att bara påpeka alla fel de gör. Jag mötte några personer på bokmässan som tidigare hade försökt hjälpa till, men vars bidrag hade blivit raderade och de hade blivit arga av det bemötande de hade fått. Givetvis ska vi ta bort olämpligt material, men vi har inte i uppdrag att göra folk arga. --LA2 29 september 2008 kl. 15.40 (CEST)

Det här är definitivt oerhört viktigt för Wikipedias utveckling, när det inte handlar om uppenbar vandalisering måste vi försöka kosta på oss att ha tålamod. Vi behöver bli fler både bidragsgivare och läsare men alla som vi skrämmer bort kommer prata skit om Wikipedia. Alla kan vara på dåligt humör, men håll er så långt från nybörjarna som ni kan dessa dagar och gör något annat. Wikipedia kommer inte rasa samman om vi tar en paus från administration och diskussioner på jobbiga dagar, tvärtom gör man nog ofta mer skada än nytta då. Njaelkies Lea (d) 29 september 2008 kl. 16.41 (CEST)

Menar du att vi ska skippa exempelvis relevanskontrollen ett tag för att inte uppröra folk? Jag menar snarare att vi borde bli mer vänliga och uppmuntrande när vi pratar med nybörjare, än att vi helt bör undvika det. Calandrella 29 september 2008 kl. 18.08 (CEST)

Min uppfattning är att vi skall vara bestämda i våra kvalitetskrav och inte kompromissa i det. Däremot när vi driver detta är det bra att genomföra förbätrringar i stället för att ge pekpinnar eller sätta mallar. Också har jag vid flera tillfällen i dessa fall gett återkoppling på deras diskussionssidor, och även när jag är lite halvskapr så uppfattar jag det tas väl emot. Jag tror det är upplevelsen att inte förstå varför man "drabbas" som är frustrerande, inte att det ställs krav. Wanpe 29 september 2008 kl. 18.13 (CEST)

Man kan jämföra med någon som har i uppgift att skura golvet i en butik. Givetvis ska vi inte minska hygienkraven, men vi ska undvika att skvätta skurvatten på kunderna och vi behöver inte skälla ut dem för att de står i vägen. Butiken är inte till för städaren, utan för kunderna. Det är viktigt att kunderna trivs och kommer tillbaka. Därför är det också viktigt att kunna skilja mellan illvilliga klottrare och nybörjare som gör misstag. Sedan när nybörjarna börjar finna sig till rätta, kan vi fråga om de vill ha en egen skurborste. --LA2 29 september 2008 kl. 18.30 (CEST)

Jag har följt upp ett av exemplen på folk som blev arga. Det var jag själv som var skyldig i det fallet. Personen hade lagt till text i en artikel, som jag en vecka senare hade plockat bort med en kort redigeringskommentar om vad Wikipedia inte är. Personen gjorde sedan inga mer redigeringar. Användardiskussionssidan är fortfarande tom. Det blev aldrig någon dialog. I stället för att ta bort det olämpliga, borde jag kanske först ha påpekat problemet på användardiskussionen och väntat ytterligare en vecka innan jag själv gav mig på artikeln. Det här visar hur lätt det kan vara att reta upp folk, utan att det var avsikten. --LA2 29 september 2008 kl. 20.27 (CEST)

Jag menar precis som LA2 säger, inte att vi ska minska kraven på våra artiklar, utan att vi ska vara mer tålmodiga och vänligare med folk som ännu inte har lärt sig vårt sätt att arbeta på. Stor skillnad. Försök att uppmuntra dem åt rätt håll istället för att komma med piskan det första vi gör. Svårare och mer tidskrävande än att bara skrämma bort nybörjarna som inte fattar direkt kanske, men värt det. Detta görs givetvis redan en del, men vi (jag också) kan bli väsentligt bättre, det är min bestämda uppfattning. Njaelkies Lea (d) 29 september 2008 kl. 20.40 (CEST)

Om huvudbudskapet är att man är glad att nykomlingen gjort sin första (ärliga och meningsfulla) redigering, behöver det inte uppfattas som ett personangrepp när man även lär ut något om relevans eller POV. Man kan ju börja och sluta positivt och välja ut ett påpekande som mat tror gör mest nytta just då och lägga in det i mitten. Om man verkligen lyckas sätta strålkastarljuset på att vi skriver en jättebra encyklopedi, tror jag nog att de flesta kan lista ut själva ungefär vad som passar att skriva. Jag håller med Njaelkies Lea om att vårt tålamod och positiva bemötande är en investering för framtiden. (Sen gäller det ju att man lever upp till det själv också...) Alla behöver tid för att mogna. /Rolf B 29 september 2008 kl. 22.06 (CEST)

Kanske skulle det vara bra om det på ett enkelt sätt gick att se om en viss användare var en nybörjare eller inte. Exempelvis genom att namnet var grönt de första 100 redigeringarna. Det skulle göra det enklare att veta när man borde var mer varsam i sina påpekanden. --Kr-val 30 september 2008 kl. 21.26 (CEST)

Kan återigen tipsa om Vandal Fighter där användare som ännu ej är bekräftade listas som en speciell färg. Troligtvis borde detta gå att göra för enskilda användare med hjälp av javascript också. /^Fluff?_Fluff! 30 september 2008 kl. 22.33 (CEST)

Se också den svenska sidan Användare:Fluff/Vandal Fighter om vandal fighter. //moralist 1 oktober 2008 kl. 11.34 (CEST)

Hur var det nu?

Förmodligen har denna fråga redan behandlats någonstans, men finns det någon fastställd standard? Om en artikel endast har en extern länk, skall rubriken då vara "Extern länk" eller "Externa länkar"? Undertecknad tar upp detta med anledning av det redigeringskrig som pågår i artikeln Klövern, se versionshistoriken. Vi skriver ju t.ex. inte "Referens" eller "Fotnot" som rubrik, även om det endast existerar en referens eller en fotnot. torvindus • Et tu, Brute? 30 september 2008 kl. 09.12 (CEST)

En närliggande diskussion fördes nyligen på Wikipediadiskussion:Stilguide#Standardisering av rubriker. Jag har inte läst genom vad som diskuterades där dock. //Knuckles...wha? 30 september 2008 kl. 09.21 (CEST)

Nedre halvan av rubriken ovan den handlar också om vad torvindus tar upp. Njaelkies Lea (d) 30 september 2008 kl. 11.41 (CEST)

Du har rätt att man kanske inte brukar skriva "Referens" men det finns ju också vissa fall av länkning där man med stor sannolikhet kan anta att inga andra vettiga länkar kommer behövas läggas till. Då tycker jag att man lika väl kan skriva "Extern länk" för det ser ju konstigt ut att ha plural när det bara är en. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 30 september 2008 kl. 11.55 (CEST)

Singular används när det endast är ett element under rubriken. "Referens" och "Extern länk" är alltså korrekt. Jag brukar ändå skriva plural eftersom jag antar att rubriken kommer att fyllas på senare. För övrigt fattar jag verkligen inte hur någon kan ha en stark åsikt i en fråga som denna. --Petter 30 september 2008 kl. 13.59 (CEST)

Föreslår "Ref." och "Ext. l." så kan alla fantisera själva. Palmerston 30 september 2008 kl. 14.05 (CEST)

Som jag skrev på en diskussion: "Det blir mycket problematiskt att hela tiden ändra när man lägger till nya länkar eller tar bort gamla. Enhetlighet och enkelhet väger över. Angående det språkliga kan rubriken ses som "här läggs externa länkar", "detta är rubriken för externa länkar". Plural används ofta för att beteckna något flytande." Jag ber om ursäkt för redigeringen i artikeln om Klövern; jag trodde inte att så många redigeringar gjorts angående den frågan i den artikeln. Calandrella 30 september 2008 kl. 16.49 (CEST)

Håller med Calandrella. Jag ser "Externa länkar" som en fast rubrik som inte anpassas efter innehållet. Man ändrar inte "Fotnot"/"fotnoter" beroende på antal.

andejons 30 september 2008 kl. 21.08 (CEST)

Haha, är verkligen att ändra ett par tecken "mycket problematiskt"? Behöver det göras "hela tiden"? Jag undrar i alla fall det. Lycka till! --Petter 1 oktober 2008 kl. 11.23 (CEST)

Man skulle ju kunna tro att det är som du antyder, men förvånande nog tycks det vara problematiskt att ändra rubriken när en till länk läggs till för det är ofta det inte görs. För övrigt ser jag också rubriken som en fast rubrik och skriver alltid plural. Njaelkies Lea (d) 1 oktober 2008 kl. 11.27 (CEST)

Dels är det ovärdigt av två så erfarna användare som Calandrella och EG att redigeringskriga om en sådan här småsak, dels finns det i min mening ingen anledning att skriva "extern länk" som rubrik, eftersom det är just en rubrik där externa länkar placeras. Står det "extern länk" kan det även tolkas som att man inte får lägga in fler länkar. /Grillo 1 oktober 2008 kl. 12.41 (CEST)

Som sagt, jag ber om ursäkt för redigeringarna. Jag märkte inte att så många redigeringar gjorts rörande rubriken i de två artiklarna jag redigerade där E.G. dessförinnan ändrat till "Extern länk". Jag borde ha kollat upp det bättre. Calandrella 1 oktober 2008 kl. 16.30 (CEST)

Diskussion om detta pågår redan på Wikipediadiskussion:Stilguide#Rubriker (som för övrigt är fortsättning från en diskussion på Användardiskussion:LA2#Rubrikers singular och plural). Jag har givit mina synpunkter på frågan där. E.G. 1 oktober 2008 kl. 13.56 (CEST)

Bug i IE eller WP?!

I vissa fall då man lägger in en bild i artiklar så hamnar bilden helt fel om man placerar parametrarna "thumb" och "none" i fel ordning. Det syns bara i IE. Kan någon rapportera detta i bugzilla! Χρήστoς 30 september 2008 kl. 19.32 (CEST)

Såvitt jag kan se ger "|thumb|none" och "|none|thumb" exakt samma HTML-kod. Därför borde bilderna hamna på samma plats oavsett vilken ordning man skriver (om man inte byter webbläsare). I svartringad pärlemorfjäril var felet att "none" var skrivet med stort N. /EnDumEn ✍ 30 september 2008 kl. 23.09 (CEST)

Vad är poängen med "none"? Skriver man ingen placering kommer den till höger, i övrigt är left och center relevant. /Grillo 1 oktober 2008 kl. 12.40 (CEST)

Svårt med kön

Kategoriseringen av män och kvinnor går starkt framåt. Redan har över 12.000 biografier kategoriserats på tio dagar, hälften av varje kön. Inledningsvis gick det lite för snabbt, när Alice Cooper råkade bli en kvinna, men sedan har det skett med högre noggrannhet och inga fler fel har uppdagats. Men för att komma framåt är det nödvändigt att hålla en viss fart, och ofta är det svårt att veta om en artikel handlar om en man eller kvinna. Den intet avslöjande artikelversionen Eve Malmquist visade sig efter lite research vara en man, trots att de flesta Eve är kvinnor. Ofta har man ett "sångerska" eller "Hon studerade" att gå på. Men även detta kan vara lurigt. En redigering av Bomkia nyligen råkade göra Erica Jong till man, men detta upptäcktes och rättades vid könskategoriseringen. Jag tror att könskategoriseringen är mycket noggrann men det kan finnas sådan fel kvar, speciellt bland mer ovanliga förnamn. Fortsätt att rapportera alla fel ni upptäcker, så att processen kan finslipas ytterligare. --LA2 3 september 2008 kl. 22.54 (CEST)

Som svenskt namn är Eve ett mansnamn, så det blir nog ofta fel om Eve med svenskklingande efternamn kategoriseras som kvinnor. /dcastor 3 september 2008 kl. 23.40 (CEST)

Jo visst, men det handlar just om "ofta" och inte "alltid". I "svenska" Wikipedia har jag hittat 5 Eve varav 4 är kvinnor (ej svenskar) och 1 man (svensk). Enligt SCB finns det 150 kvinnor och 770 män i Sverige som heter Eve (förhållandet 1:5). Som tilltalsnamn används det av 72 respektive 154 (1:2). Så sannolikheten är bara 68% att en Eve Svensson ska vara en man. Kruxet i just det här fallet var att artikeln var skriven så att könet inte alls framgick av texten, och jag törs inte lita enbart på förnamnet. --LA2 4 september 2008 kl. 00.22 (CEST)

Finns det någon arbetssida där kategoriseringen av män och kvinnor dokumenteras? //moralist 4 september 2008 kl. 01.15 (CEST)

Ja, kategoridiskussion:Personer efter kön. --LA2 4 september 2008 kl. 02.53 (CEST)

Jag hjälper till att kategorisera män och kvinnor, frågan är varför vi vill göra det. Vad var motiveringen till att skapa dessa två kategorier. De är verkligen helt oanvändbara och ointressanta. För wikipedia som inte vill ta politisk ställning är ju detta ett jättebra exempel på vem som bestämmer perspektiv gör allt till subjektivt och därmed politiskt. Herr X Herr X / ✎ 4 september 2008 kl. 12.00 (CEST)

(det här borde jag nog skriva på nån Wikipedia-sida nånstans) De är inte alls ointressanta och onödiga, isf hade de aldrig skapats från första början. Syftena är 1) se statistik på könsfördelning 2) söka kategorier korsvis, har vi kategori för kvinnor och kategori för höjdhoppare, kan man korsvis söka på kvinnor och höjdhoppare, genom Catscan. Detta är förmodligen kategorisystemets framtid, så se det som att vi går i bräschen för nåt som kommer att bli stort om ett par år. På det här sättet slipper man skapa Kvinnliga höjdhoppare, Manliga höjdhoppare, Svenska politiker, Rumänska skådespelare, osv. /Grillo 4 september 2008 kl. 13.44 (CEST)

Jättebra... Bara det att Catscan inte orkar söka igenom en så stor kategori.//--IP 4 september 2008 kl. 14.56 (CEST)

Så är det kanske idag. Men hur ser det ut om en månad eller ett år? /Grillo 4 september 2008 kl. 15.19 (CEST)

Det här är två helt onödiga kategorier, enligt min mening. Alldeles för stora för att det skall vara någon nytta med det, och det är nog oerhört sällan det har någon betydelse vilket kön en person har. E.G. 10 september 2008 kl. 01.33 (CEST)

Håller med förutom påståendet att kön sällan har betydelse. Aaker 13 september 2008 kl. 13.12 (CEST)

många menar att kön är en social konstruktion och därför inte borde finnas alls. Hur passar tex transsexuella in?

Vilka kategorier som inte är sociala konstruktioner föreslår du att vi har (utanför naturvetenskapen alltså)? Skall vi kanske kategorisera alla som "samlingar av atomer" för att tvätta bort alla fördomar och samtidigt all form av effektiv kommunikation? Alla relevanta kategorier är väl sociala konstruktioner inom det humanistiska? Kön utmärker sig ju där för att ha en hel räcka naturvetenskaplig relevans: könsorgan till exempel. Tesen att det inte finns något biologiskt kön är i stark minoritet i Sverige och utomlands tror de man är galen om man säger att folk faktiskt driver den tesen på allvar. Det hela är fransk filosofi dragen till en orimlig spets - det ger för övrigt tyvärr stora tänkare som Wittgenstein, Foucault, Derrida med flera (de vars resonemang blivit perverterade) en högst oförtjänt tokstämpel. Wikipedia är INTE tänkt som ett verktyg för att prångla ut tokfeminism. Hur passar transsexuella in? Vill du veta det? Inte alls - det är fullständigt irrelevant i sammanhanget och frågan är ställd för att du tycker det är självklart att alla omedelbart skall tänka "oj, vad jag är fördomsfull!". 85.226.169.34 26 september 2008 kl. 01.54 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Ovanstående anonyma skribent missar dock det faktum att det finns personer som blir svåra att kategorisera som antingen man eller kvinna. De som bytt kön blir svåra och man få då se till vilket kön de hade när de var kända. Än värre blir det med de som håller på att byta kön. En betydligt större grupp tror jag däremot de är som har pseudonymer som antingen inte avslöjar vilket kön de tillhör eller, som i fallet Alice Cooper, där pseudonymen är av motsatt kön än artisten. Jag tycker allt att dessa båda katergorier är två ytterst onödiga kategorier. Vad ska man med kategorier till om de innehåller miljardtals presumtiva artiklar? / Achird 3 oktober 2008 kl. 16.54 (CEST)

Problemet med att dela upp folk i två könsgrupper är att man då ger luft under vingarna till könsroller och fördomar. När det i början av en text står att det är en kvinna som man läser om får man en annan syn på innehållet än om det hade stått att det var en man. Det är som att ge barn rosa eller blå kläder. Dagens könstänkande är så otroligt inpräntat i de flesta individer, och till vilken nytta. Det bästa för jämställdheten borde vara att sluta tänka på folk som två olika raser, utan som människor med olika egenskaper. Det finns faktiskt inga vetenskapliga bevis som säger att män och kvinnor tänker annorlunda. Det finns det däremot om du jämför en människa med en hund. Gör som jag, och dela inte upp folk i två olika kön!

Imdb

På tal om IMDb, så är länkarna på många ställen dåligt gjorda och går enbart på namnet, i stället för att använda sig av IMDbs nummer. Och i många fall finns hela URLen inlagd i stället för att använda rätt mall. Jag kan göra en lista på sidor som borde åtgärdas för hand, om någon är intresserad. Ett exempel är Niels Andersen (skådespelare) där IMDb-länken inte alls leder till en sida om rätt skådespelare, utan bara till en träfflista över skådespelare som råkar heta Niels Andersen. --LA2 1 oktober 2008 kl. 16.56 (CEST)

IMDb-mallar finns många av och de är imo krångliga. Finns utförlig dokumentation någonstans? Om du tar fram en lista kan jag hjälpa till med fixandet i några artiklar; jag har själv lagt in IMDb-länkar utan mallen, och vill rätta till och kompensera för mina misstag. Calandrella 1 oktober 2008 kl. 17.50 (CEST)

Så vitt jag begriper är rätt metod {{IMDb-namn|id=01234}} och det jobbiga är att leta reda på rätt nummer. Jag hittar 2157 artiklar där detta bör åtgärdas. De första 200 är Allan Edwall, Uma Thurman, Alan Moore, Felix Herngren, Ulf Linde, Christina Schollin, Vilgot Sjöman, Leni Riefenstahl, Susan Sarandon, Sandra Bullock, Dennis Quaid, Matt Groening, Lars-Levi Læstadius, Fred Astaire, Helen Clark, Ethan Hawke, Patricia Arquette, Henry Fonda, David Arquette, Lewis Arquette, Rosanna Arquette, Richmond Arquette, Joss Whedon, David Boreanaz, John Cazale, Rolv Wesenlund, Andreas Wilson, Jan Rippe, Eva Bysing, Ebba Hultkvist, Josephine Bornebusch, Pia Green, Daniel Radcliffe, Claire Wikholm, Jarl Borssén, Milo Ventimiglia, Peter Rangmar, Whit Stillman, Richard Kiel, Lennart Eriksson, Mark Hamill, Folke Sundquist, Mary Astor, Johanna Sällström, Fredrik Ohlsson, David Niven, Jan-Olof Strandberg, Gustaf Hammarsten, Per Myrberg, Bud Abbott, Anders Linder, Ludvig Gentzel, Linus Roache, Agneta Ekmanner, Astrid Bodin, Lars Egge, Hilda Borgström, Bertil Ehrenmark, Pauline Brunius, Hilary Swank, Lena Horne, Edward Furlong, Bengt Eklund (skådespelare), Marc Anthony, Gustaf Fredriksson, Basquiat – den svarte rebellen, Renée Björling, Naemi Briese, Åke Grönberg, Peter Settman, Arne Bornebusch, Olga Appellöf, Joan Crawford, Bertil Brusewitz, Mim Ekelund, Daniel Fridell, Lena Brogren, Pat Morita, Rune Turesson, Johan Söderqvist, Bibi Lindkvist, Ingela Olsson, Joachim Hansen, Rafael Edholm, Kirstie Alley, John Ekman, Lars-Erik Liedholm, Nine-Christine Jönsson, Inger Taube, Paul Merzbach, Inger Jacobsen, Ingrid Borthen, Emmy Sonnemann, Yaphet Kotto, Lennart Malmer, Eva Rexed, Gloria Tapia, Oscar Rydqvist, Tulli Sjöblom, Thorbjörn Widell, Gurie Nordwall, Kate Jackson, Thomas Nystedt, Brigid Walsh, Nils Ekman (skådespelare), Michel Serrault, Malin Lundgren, Hans Dahlberg, Ullacarin Rydén, Jesper Taube (operasångare), Carl Browallius, Gösta Bodin, Brenda Vaccaro, Carl Ericson, Tor Borong, Tex Avery, Nils Ekstam, Axel Slangus, Martin Berggren, Jacques Tati, Anna Roll, Nils Nygren, Waldemar Hammenhög, Ingrid Boström, Jan von Melen, Julia Ormond, Harold Lloyd, Jack Palance, Lars Haldenberg, Anna Paquin, Bernt Östman, Pelle Seth, Christina Lindström, EwaMaria Björkström, Knut Husebø, Clément Harari, Klaus Rifbjerg, Hans-Erik Philip, Claire Trevor, Mary Miles Minter, Joakim Nätterqvist, Paula Brandt, Hakim Jakobsson, Mikael Odhag, Lotta Östlin, Annika Olsson, Charlotta Denward, Jørgen Langhelle, John Erik Kaada, Åsa Johannisson, Maria Kuhlberg, Tore Persson, Sannamari Patjas, Fredrik af Trampe, Henrik Lundström (skådespelare), Peter Eggers, Björn Hallman, Morten Arnfred, George Sanders, Robert Mitchum, June Allyson, Rene Russo, Eva von Hanno, Bruno Sörwing, Georg Oddner, Arne Bang-Hansen, Teodoro Cottrau, Åke Fagerlund, Yrjö Tähtelä, Bo Brundin, Dario Argento, Hugo Tranberg, Thure Holm, Eric Lindholm, William Larsson, Marion Sundh, Stig Westerberg, Ulla Wikander, Ebba Wrede, Marie-Louise Martins, Greta Liming, Eric Dahlström, Algot Sandberg, Allison Mack, Sol-Britt Agerup, Ollars-Erik Landberg, Nisse Lind, Otto Malmberg, Anders Boman, Sten-Thorsten Thuul, Christian Bogø, Gustaf von Numers, Ove Ekelund. --LA2 1 oktober 2008 kl. 19.37 (CEST)

Hur göra med artiklar med IMDb-länk i infobox? En till IMDb-länk längst ned? Calandrella 1 oktober 2008 kl. 20.00 (CEST)

Förresten, vill någon jobba med listan råds att ni börjar i slutet/mitten, eftersom jag tar dem från början. Calandrella 1 oktober 2008 kl. 20.16 (CEST)

Att ha dom både i infoboxen och i externa länkar ser jag inte som nåt problem, jag har själv gjort så. --Bomkia 1 oktober 2008 kl. 20.18 (CEST)

Varför skulle det vara "rätt" metod? Det är mycket mer praktiskt och enkelt bara skriva in namnet, då behöver man inga nummer, de där listade behöver inte alls åtgärdas utan fungerar bra. / Elinnea 2 oktober 2008 kl. 00.10 (CEST)

Så länge länkarna leder rätt ser inte jag heller nåt problem. Framför allt ser jag inte poängen med att använda en mall framför att ge länken i löptext. /Grillo 2 oktober 2008 kl. 02.29 (CEST)

Problemet med att ge namn är om personen delar samma namn som andra kända personer i vilket fall du får upp resultat av en sökning och det känns onödigt. Dessutom är det väl att föredra att samma mall används överallt? Sen om man vill skriva det i löptext, det ser jag inget fel på. --Bomkia 2 oktober 2008 kl. 11.29 (CEST)

Utvalda artiklar

Bör vi inte göra mer reklam för våra utvalda artiklar och lägga en direktlänk under navigationsrutan till vänster? Herr X Herr X / ✎ 1 oktober 2008 kl. 19.07 (CEST)

Jag satte in den länken i MediaWiki:Sidebar för ett tag sedan, men den togs bort av någon anledning. Jag ser inga problem med att lägga in den länken igen. xenus (talk) 1 oktober 2008 kl. 20.02 (CEST)

Eller kanske högt upp i spalten "Hitta artiklar" till höger? --Auc 2 oktober 2008 kl. 02.49 (CEST)

Ny månad, nya utmaningar

Oktober började med rekordmånga nya artiklar (>150), men också rekordmånga owikifierade (22 upptäckta på en dag!) över 17 relevanskontrollmarkerade. Det ser ut som många ungdomar och nya tyckte väder och årstid lockades till att börja med wikipedia. Jag hoppas nu flera kan hjälpa till med wikifiering, diskussion på relevanskontrollmarekrade artiklar, infogning och bra mottagande av alla dessa nya. Wanpe 2 oktober 2008 kl. 06.29 (CEST)

Det kanske är folk som kommit hem från bok- och biblioteksmässan? :) //moralist 2 oktober 2008 kl. 12.40 (CEST)

Åtminstone tre av de relevansmärkta artiklarna verkar handla om partiledare för Ny Demokrati under detta partis sista, falnande tid. För dessa tycker jag att man bör taga någon form av samlat beslut snarare än att behandla dem en och en (min personliga åsikt är att partiledare för ett parti som varit representerat i Sveriges riksdag bör bedömas som relevanta oavsett om de suttit under en kortare eller periferare period av dess historia). /FredrikT 3 oktober 2008 kl. 15.51 (CEST)

Kyrkoindelning

För inte så länge sen var en debatt igång om socknar, församlingar och orter, och jag tänkte peta lite i det igen. Jag har nämligen gått och grunnat på hur man ska göra med kyrkor inom Svenska kyrkan som heter lika. Enligt min mening borde det vara stiftet som ger namn (se t.ex. Säters kyrka), men nu är det vanligast med landskapet (t.ex. Floda kyrka). Landskapen följer i mångt och mycket sockengränserna, men vad blir pommf om Norrby kyrka alldeles utanför Sala? Fördelen med att landskapsindela är att andra samfund inte har stift, men de har oftast inte lokaler på så små orter så att det blir ett problem med namnet. Men jag är villig att ändra mig om jag får bra argument. Vivo _disk.^↔ 23 september 2008 kl. 22.26 (CEST)

Jag håller nog med. Ett argument för landskapen som särskiljare kan vara att kyrkogeografiskt okunniga lättare hittar rätt, men de kan ju eventuellt få hjälp av en lite utförligare beskrivning på grensidorna. /dcastor 24 september 2008 kl. 00.40 (CEST)

Frågan är inte helt enkel. När det gäller kyrkor uppkallade efter helgon och liknande tycker jag att orten där kyrkan finns skall användas som särskiljande. För kyrkor som namnges av ort/socken känns det nästan likvärdigt om man anger landskap eller stift som särskiljande. Landskap har en fördel i att namnet oftast blir kortare, och att landskapsgränser är mer välkända än stiftsgränser. Men en konsekvent namngivning är viktigare än om den utgår från stift eller landskap. En sak som också kan vara vägledande är hur vanligt det är med samma namn på kyrkor inom ett stift eller ett landskap. --// jorchr 24 september 2008 kl. 20.19 (CEST)

Tänkte inte på helgonnamnen. Det är klart att det lär ju finnas rätt många S:t Anna-kapell inom samma stift. Har alla länder stift förresten, eller blir det för Sverigecentrerat (namngivningen lär ju vara konsekvent även för andra länder där ett svenskt namn på kyrkobyggnaden är aktuellt)? Kommunindelning kanske funderar, men det känns också krystat. Vivo _disk.^↔ 24 september 2008 kl. 20.57 (CEST)

Episkopala kyrkor har stift. I länder där kyrkans historia är mindre knuten till statens kan dessas gränser vara mindre kända än i Sverige. Sedan finns det förstås till exempel sjömanskyrkor och ogeografiska församlingar som kan ställa till det hela lite. (Margaretakyrkan, Visby stift ligger till exempel i Oslo.) /dcastor 24 september 2008 kl. 21.56 (CEST)

Mitt förslag är att ha följande struktur: Kyrkor som namnges av orten där de ligger särskiljs med landskap eller land, t.ex. Asks kyrka, Skåne. Övriga kyrkor, t.ex. med helgonnamn, särskiljs av orten där de ligger, t.ex. Sankt Pauli kyrka, Malmö. I fall som behöver skiljas ytterligare används län eller om så behövs kommun, t.ex. Voxtorps kyrka, Kalmar län. Kyrkorna läggs däremot i kategorier utifrån vilket stift eller land de ligger i. Argumenten för förslaget är kortast möjliga namn, mer kända gränser och minst antal ändringar från nuvarande namngivning. Som synes är argumenten ganska svaga.

När det gäller församlingar i Svenska kyrkan bör de däremot särskiljas av vilket stift de tillhör, t.ex. Ekeby församling (Lunds stift). Detta leder till argumentet att även kyrkorna skulle särskiljas utifrån stift, men jag tycker att det är ett ännu svagare argument. För att täcka upp alla varianter kan man lägga in redirects från xx kyrka, stift till xx kyrka, landskap. Så lär det ju bli om vi flyttar de kyrkor som nu särskiljs med stiftstillhörighet.--// jorchr 25 september 2008 kl. 00.56 (CEST)

Två kyrkor som krånglar till det är Ryssby kyrka, Kalmar län och Ryssby kyrka, Kronobergs län. Båda ligger i Växjö stift, båda ligger i Småland. /Skeptisk 25 september 2008 kl. 15.39 (CEST)

Den här sorteringsproblematiken är inte unik för wikipedia. Vore inte det enklaste sättet att lösa frågan att ta reda på hur Svenska kyrkan löst problemet? OJH 4 oktober 2008 kl. 15.08 (CEST)

Peter Wieselgren

Peter Wieselgren har skrivit ut några berättelser ur sin levnad avsedda för hans barn. Var kan man få tag i dem, kan de finnas att tillgå på internet, i så fall hur?

Jag kollade Projekt Runeberg, men där fanns endast en inskannad skrift av Wieselgren och det var definitivt ingen berättelse för barn. Om Du söker vidare på nätet bör Du beakta att Peter Wieselgren uppenbarligen ofta även omnämns under förnamnsformen "Per". /FredrikT 3 oktober 2008 kl. 15.29 (CEST)

Artikeln Peter Wieselgren har en länk Litteratur på LIBRIS: Peter Wieselgren, 141 poster. Klickar du där kommer du till Kungliga Bibliotekets lista på W:s tryckta skrifter. Där finns också uppgift om vilka större bibliotek som har respektive bok. Sedan du lurat ut vilken boktitel du önskar så kan du också söka den antikvariskt genom http://www.bokborsen.se/. Mvh / Mkh 5 oktober 2008 kl. 21.18 (CEST)

Syntaxfeltävling

Jag har startat en ny tävling för att få upp ögonen för WP:Projekt wikifiering/Syntaxfel. Mer information finns på Wikipedia:Veckans tävling/Syntaxfel oktober 2008, kom ihåg att ni måste anmäla er och era redigeringar där! Lycka till! /Grillo 5 oktober 2008 kl. 01.46 (CEST)

Faktarutor problematiska i Firefox

I Firefox är faktarutor problematiska i det att de täcker textens första radera, se exempelvis Bambu (jag trodde att borttagande av blanksteg eliminerade problemet, men det stämde inte, utan det var bara för att problemet inte finns i visa förhandsgranskningsläget. Det är ganska omständligt att behöva gå in i redigeringsläge för att se texten/se texten bra, och gemene läsare kanske inte betänker denna möjlighet ("I have never noticed the edit button, had no idea I could edit." är den andra främsta anledningen till att folk inte redigerar Wikipedia enligt meta:Outreach/New contributor objections). Vad kan göras åt detta? Calandrella 29 september 2008 kl. 19.28 (CEST)

-Hm, jag använder också Firefox, men upplever inte något sådant problem på min skärm. --Auc 29 september 2008 kl. 19.46 (CEST)

Ah... Det är inte Firefox (eller ja, dte kan det vara också), det är finessen (gadgeten)/monobook.js-koden för att lägga till en redigera-ingressen-länk högst upp i artikeln (så att det blir som en egen rubrik, den hamnar längst till höger på första raden på en sida), den orsakar problemet. Calandrella 29 september 2008 kl. 20.00 (CEST)

Jag har också stött på problemet, men inte bara med infoboxar utan även med bilder. Jag har ingen aning om hur sådant åtgärdas. En gång tog jag faktiskt bort en rätt bra bild från artikeln bara för detta.--Korall 2 oktober 2008 kl. 04.25 (CEST)

Jag har också haft det problemet. Jag håller nu på att prova en variant av skriptet som lägger redigeringsknappen för ingressen ovanför linjen till artikelrubriken. // Mankash 6 oktober 2008 kl. 13.20 (CEST)

Breda bilder

Denna fråga/diskussion har flyttats till WP:BF#Breda bilder --Rosp 6 oktober 2008 kl. 17.58 (CEST)

Mall för artiklar vilka innehåller instruktioner

Jag har skapat en mall kallad {{Instruktion}} som kan användas för städning av instruktioner, bruksanvisningar, användarguider eller recept. Genom att placera mallen i artikeln (eller ännu hellre i det avsnitt) som innehåller instruktioner kanske vi lättare kan bli av med sådana. De sidor som innehåller mallen hamnar automatiskt i kategorin Kategori:Artiklar som innehåller instruktioner vilken är en underkategori till "Kategori:Städa". Hoppas att den kommer till nytta! Ztaffanb 6 oktober 2008 kl. 12.44 (CEST)

Ännu en mall som förfular artiklarna... Jag tycker som vanligt att sådana här mallar gör sig bättre på diskussionssidan som ju är till för att påtala och diskutera behov av redigeringar. /dcastor 6 oktober 2008 kl. 16.28 (CEST)

Artiklarnas värde baseras ju inte på layouten utan på innehållet, vilket mallarna avser att förbättra. Ett inlägg på diskussionssidan förbättrar sällan artikelns kvalitet eftersom det inte syns. Mallarna är inte vackra men de är avsedda att bli förmål för bortag efter åtgärd av artikeltexten. Ztaffanb 6 oktober 2008 kl. 18.02 (CEST)

Diskussionssidans syfte är naturligtvis i första hand att diskutera innehåll och inte layout. När någon lägger in diskussionsinlägg direkt i artiklarna plockas dessa bort (flyttas ibland till diskussionssidan). Varför det skall vara okay att lägga in kommentarer om artikelns utformning direkt i artikeln bara för att man först skapar en mall för ändamålet har jag aldrig riktigt förstått (undantaget möjligen de mallar som påpekar direkta felaktigheter eller tydliga vinklingar). /dcastor 6 oktober 2008 kl. 20.30 (CEST)

Jag tycker nog att det kan finnas en nytta med den typen av kommentarer ur ett besökarperspektiv. Liksom utvalda artiklar markeras, kan också artiklar som av Wikipedia-användarna anses innehålla brister markeras. Det bidrar i bästa fall till att stärka Wikipedias trovärdighet. Det vore kanske mer logiskt att ha alla sådana kommentarer på diskussionssidan, men då skulle man nog behöva göra diskussionssidan synligare. De flesta besökare har antagligen inte ens noterat att diskussionssidan finns (tyvärr, för den är en viktig del av mediet). //Rotsee 6 oktober 2008 kl. 21.10 (CEST)

Rotsees argument köper jag för de allvarligaste mallarna (typ {{kk}}, {{POV}}, {{källor}}) men inte för mallar av den här typen. Artiklar blir måhända lite bättre om en instruktionsdel raderas eller omarbetas, men det finns tusentals redigeringar som gör artiklar bättre. Mallar för allt detta gör artiklarna sämre. Jag har dock tjatat om detta förr utan att få gehör, så jag driver det inte vidare nu heller, men kommer säkert att påpeka det igen då och då tills Wikipediagemenskapen är mogen att se att jag har rätt...  ;-) /dcastor 6 oktober 2008 kl. 21.25 (CEST)

Det är ganska svårt att förstå att man vill försvara "instruktioner" - det är ju en av Wikipedias hörnstenar (trovärdighet) som åsidosätts när man tillåter exempelvis medicinska råd. Konsekvenser av att tillåta sådant blir allvarliga (både för den enskilde som tror på rådet och för Wikipedia som idé). Ztaffanb 6 oktober 2008 kl. 21.31 (CEST)

Jag hoppas att du inte utläser sådant försvar ur det jag skrivit i den här diskussionen. /dcastor 6 oktober 2008 kl. 21.41 (CEST)

Nej, jag tror inte att nån vill försvara artiklar som innehåller felaktigheter...men jag insisterar förstås inte på att mallen ska användas - den kan användas men bäst är förstås att korrigera artikeln direkt... Ztaffanb 6 oktober 2008 kl. 22.45 (CEST)

Jag håller med Dcastor om att diskussionsinlägg inte har i artiklarna att göra. Jag har sett flera exempel på povmallar som innehållit texter som "kommunistpacket tar över den här artikeln också" och liknande. Det är inte speciellt seriöst för folk som råkar surfa in på artikeln att mötas av en sådan text i vad som ytligt sett ser ut som något som är "sanktionerat" av "Wikipedia". Allra värst är det när dessa inlägg inte signeras, så att de ser ut som en del av mallen. Kvalitetsmallar bör i min mening vara just mallar, och diskussionsinläggen som har med dem att göra bör skrivas på diskussionssidan. Orkar man lägga in en kvalitetsmall orkar man skriva varför. /Grillo 7 oktober 2008 kl. 05.58 (CEST)

Instämmer helt med Grillo - en mall utan motsvarande förklaring på diskussionssidan är (oftast) inte produktiv. Ztaffanb 7 oktober 2008 kl. 09.25 (CEST)

Håller med om att sådana här uttryck hör hemma på diskussionssidor. --Petter 7 oktober 2008 kl. 15.44 (CEST)

Tabeller

Flyttat till Wikipedia:Wikipediafrågor#Tabeller. 9 oktober 2008 kl. 20.09 (CEST)

Förslag om sammanslagning av BB och WP:WF

Nerflyttat från #Tabeller

med anledning av tabellfrågan ovan föreslår jag att vi slår samman WP:BB och WP:WF som tyskspråkiga Wikipedia verkar ha gjort till de:Wikipedia:Fragen zur Wikipedia. Det ser så ut om man klickar på iw-länken härifrån. Finessen här är dock att ordet "Wikipediafrågor" täcker både "frågor om W." och "det som rör W." --Rosp 8 oktober 2008 kl. 18.41 (CEST)

Jag instämmer inte. Bybrunnen är tillräckligt överfylld utan frågor. Calandrella 8 oktober 2008 kl. 18.53 (CEST)

Visst, men problemet är att frågor ändå dyker upp allt som oftast och det verkar de tyskspråkiga ha löst --Rosp 8 oktober 2008 kl. 19.05 (CEST)

Tyska wp har bland annat ett café, där alla möjliga frågor kan diskuteras. Den funktionen fylls här av WP:BB. WP:WF fungerar väl annars bra? Med vänlig hälsning // Mankash 8 oktober 2008 kl. 19.49 (CEST)

Jo, WP:WF funkar men problemet är att även WP:BB ofta används för wikipediafrågor som ovan. Visserligen kan frågorna flyttas och dokumenteras med mallar typ {{från BB}} och {{från BB till}}, men det görs alltför sällan --Rosp 8 oktober 2008 kl. 20.00 (CEST)

Nej tack, bybrunnen är redan tillräckligt stort. xenus 8 oktober 2008 kl. 20.06 (CEST)

Frågan ovan bör då flyttas av utrymmeskäl --Rosp 8 oktober 2008 kl. 20.10 (CEST)

Fördelen med en samlad diskussions/frågesida är att det är lättare att få en överblick över alla relevanta diskussioner, det skulle bli lättare för alla att tycka till om allting när det är samlat på en sida. Sedan kanske det blir för mycket aktivitet på en plats, det vet jag inte, men det är i alla fall ett artument för en samlad diskussion. --ɐbuı1ɟ 9 oktober 2008 kl. 14.44 (CEST)

Wikipedias logga

Som vissa av er vet finns det en del fel i Wikipedias logga. Andra av er vet också att det inte finns några symboler på baksidan av pusselgloben. Den här situationen försöker några nu att rätta till. Det arbetet pågår på denna sida på Meta. Gå gärna dit och tyck till om vilka andra alfabet som ska få finnas med på Wikipedias logotyp, hjälp till med att fixa det grafiska eller bara heja på alla som gör det här nödvändiga arbetet.//Hannibal 9 oktober 2008 kl. 22.57 (CEST)

Uppdatering

Special:Okategoriserade_sidor har inte uppdaterats på två veckor, annars brukar det ske varannan eller var tredje dag. Är det någon som har koll på hur detta sker och varför det slutat fungera? Wanpe 10 oktober 2008 kl. 06.57 (CEST)

Det finns en felrapport om detta https://bugzilla.wikimedia.org/show_bug.cgi?id=15848 som ännu inte är åtgärdad. --LA2 10 oktober 2008 kl. 20.24 (CEST)

Nu är den åtgärdad, det satte fart just idag :) /Grillo 10 oktober 2008 kl. 21.24 (CEST)

Nobelprisdags

Den här veckan annonseras vilka som får nobelpriset i de olika ämnena, något som bör uppmärksammas (minst genom att vi är snabba på att skriva in det i artiklar) på wikipedia. På norska wikipedia planerar en del att åka till Oslo och vara på presskonferensen i och med det, något som kanske är svårare att fixa här. Men det vore trevligt om någon skulle vilja åka dit (eller som kanske redan är där) antingen kan skriva om det på wikinews eller ta lite bilder. //moralist 6 oktober 2008 kl. 22.53 (CEST)

La in medicinpristagarna (Harald zur Hausen, Françoise Barré-Sinoussi, Luc Montagnier) igår, men artiklarna är pinsamt korta, hoppas att någon skulle vilja utöka dem, eftersom det säkert är många som vill läsa om dem nu när de är aktuella. / Elinnea 7 oktober 2008 kl. 10.19 (CEST)

Sedan skall man inte glömma angränsande artiklar, som pristagares hemmauniversitet, forskningsområden, med mera. Det är nog minst lika viktigt med ok artiklar om sådant. Att ha en biografisk artikel som når kriterierna för utvald, om alla länkar leder till substubbar, är kanske inte eftersträvansvärt...//--IP 7 oktober 2008 kl. 10.31 (CEST)

Hu Jia (aktivist) är en av favoritkandidaterna till fredspriset, bygg gärna ut artikeln om honom, och angränsande artiklar som Zeng Jinyan, June Fourth Heritage & Culture Association och Wan Yanhai. //Rotsee 7 oktober 2008 kl. 10.42 (CEST)

DN:s Karin Bojs listar sina favoriter till Kemipriset:

• W.E. Moerner
• Joan Steitz
• Ada Yonath

Och till fysikpriset – vi har en timma på oss :-)

• Vera Rubin
• Saul Perlmutter
• Robert Kirschner
• Aleksander Wolszczan
• Dale Frail
• Michel Mayor
• Didier Queloz
• Andrei Linde

//Rotsee 7 oktober 2008 kl. 10.49 (CEST)

Det blev alltså tre japaner: Yoichiro Nambu, Makoto Kobayashi och Toshihide Maskawa. //Rotsee 7 oktober 2008 kl. 12.38 (CEST)

Starkt tippat av DN.. Njaelkies Lea (d) 7 oktober 2008 kl. 12.40 (CEST)

Nåja, jag hade inte varit så mycket bättre själv... :-) //Rotsee 7 oktober 2008 kl. 13.12 (CEST)

SVD listar möjliga litteraturpristagare:

Joyce Carol Oates, Philip Roth, och Don DeLillo enligt någon bettingsajt.

Claudio Magris, Adonis och Amos Oz också. //moralist 7 oktober 2008 kl. 12.57 (CEST)

Se Wikipedia:Projekt Nobelpriset i litteratur.//--IP 7 oktober 2008 kl. 13.05 (CEST)

Oj, finns ett sånt, vad intressant! :) //moralist 7 oktober 2008 kl. 16.05 (CEST)

Ytterligare en kinesisk kandidat har just nämnts: Gao Zhisheng. Jag har uppdaterat artikeln något, men behövs. Jag tror också vi behöver se över Norska Nobelkommittén och utöka artikeln samt skapa biografier med hjälpa av norska Wikipedia.--Bothnia 8 oktober 2008 kl. 00.42 (CEST)

Pristagarna i kemi har inte artiklar: Osamu Shimomura, Martin Chalfie, Roger Tsien. //moralist 8 oktober 2008 kl. 11.58 (CEST)

Imorrn är det nobels fredspris med Hu Jia (aktivist), Thich Quang Duc och en:Lidia Yusupova (sv: Lidija Jusupova antagligen) är favoriter. //moralist 10 oktober 2008 kl. 00.02 (CEST)

Right Livelihood Award

Apropå ovanstående vill jag passa på att lägga lite ogenerad reklam för (artikeln om) Right Livelihood Award (som av vissa kallas "det alternativa nobelpriset"). Årets pristagare offentliggjordes också ganska nyligen, och priset delas ut dagen innan nobelpriset, till personer som på något sätt verkat för en bättre världsutveckling. Flertalet av gågna års pristagare borde vara relevanta för egna artiklar, men är fortfarande rödlänkar. En del av pristagarna är också faktiskt kvinnor, som vi proportionerligt inte har så många artiklar om. Med tanke på detta, och att artikeln snart är aktuell igen, tänkte jag göra ett litet miniprojekt och försöka utöka antalet artiklar om pristagare. Det är ändå ganska mycket att göra, så det skulle gå mycket lättare om vi är flera som hjälps åt (annars vet man inte riktigt hur mycket som till sist blir gjort). Så säg bara till (här eller på artikelns diskussionssida) om du vill vara med och arbeta med detta. --ɐbuı1ɟ 11 oktober 2008 kl. 14.57 (CEST)

Mediawikis funktioner och phishing-risk

Är det att betrakta som OK att på sin användarsida imitera funktionalitet som Mediawiki använder för att kommunicera med den enskilda användaren? För att ta ett exempel, betrakta följande två, ganska lika rader:

Inte inloggad: Du måste logga in för att se eller redigera din bevakningslista.

Inte inloggad: Du måste logga in för att se eller redigera din bevakningslista.

Personligen tycker jag det är olyckligt, då det såvitt jag ser inte tillför något och tolerans för (i sig harmlösa) skämt som den övre av raderna kan göra det svårare att se när någon implementerat något i stil med den nedre. - Tournesol 3 oktober 2008 kl. 08.43 (CEST)

Det borde väl inte vara tillåtet? Dessutom kan ju externa länkar faktiskt också se ut så här. --Petter 3 oktober 2008 kl. 12.18 (CEST)

Finns det några exempel på när detta eller liknande hänt, så man kan bedöma situationen annat än rent teoretiskt? /Grillo 3 oktober 2008 kl. 13.47 (CEST)

Jag har inte sett något av fallen, men skulle jag göra det så skulle jag nog se det som orsak nog att ta bort texten, även från en annan användares sida eller diskussionssida. --kaj@kth.se 5 oktober 2008 kl. 22.46 (CEST)

Det konkreta fall jag såg var inte alls så farligt utan bara ett skämt, men jag tyckte det var lite intressant att ta upp principärendet "att härma Wikimedias interface". - Tournesol 7 oktober 2008 kl. 16.34 (CEST)

Det där meddeloandeskämtet har jag råkat ut för åtminstone ett par-tre gånger på ungefär lika många år (och så vitt jag kan minnas på olika användarsidor). Första gången blev jag faktiskt rejält lurad och tyckte det var riktigt roligt. I mitt tycke finns det ingen anledning att bannlysa denna typ av oskyldiga skämt. /FredrikT 7 oktober 2008 kl. 17.02 (CEST)

Jag har faktiskt en liknande "imitering" på min användarsida, helt utan avsikt att vilseleda eller ens tänkt som ett oskyldigt practical joke. Självklart är det inte okej när det är gjort i avsikt att menligt vilseleda på ett eller annat sätt, som phising. Eftersom formen inte är så spridd, är det kanske däremot bäst att ingripa i varje enskilt fall där sådant förekommer (i olika form, om det nu dyker upp), än att införa en regel nu? Jag kan tänka mig att man lätt kan luras på många andra sätt utan att imitera mediawikis användargränssnitt? Finns det tillräckligt stark anledning att misstänka att det riskerar att dyka upp problem med detta? --ɐbuı1ɟ 9 oktober 2008 kl. 14.27 (CEST)

Jag ser inget problem så länge man inte faktiskt försöker nätfiska av någon viktig information eller göra något annat uppenbart otrevligt. Om det inte är ett problem så, eh, är det ju inte ett problem. --Vårvind 12 oktober 2008 kl. 20.47 (CEST)

Ingen förändring på nästan ett halvår

Jag har precis räknat ut att endast 16 % (mer exakt: 15.999890795046190282806703819102 % eller 15.99 %) av svenskspråkiga Wikipedias artiklar är över 2000 byte vilket är en minskning med 0.1 % (eller: 0.0002 %) i jämförelse med maj 2008 (det kanske inte är en minskning, eftersom man kan ha avrundat procentantalet i maj, men det är i alla fall inte en förbättring). Vi kanske ska satsa mer på att öka längden på artiklarna? /Poxnar 7 oktober 2008 kl. 21.11 (CEST)

Ja, vi satsar mycket på att göra artiklar längre, slå ihop dem och infoga dem, se Wikipedia:Projekt substubbar och Wikipedia:Projekt infogningar. Substubbsprojektet är mycket lyckat; kanske vi har lika många under 2000 byte, men vi har betydligt färre än förut under 200 byte. Men, vi behöver naturligtvis fler till dessa projekt. Calandrella 7 oktober 2008 kl. 21.16 (CEST)

Antalet långa artiklar kan ha ökat kraftigt men antalet stumpar ökat ännu kraftigare. Bara en procentsats säger inte så mycket. Jag skulle vilja ha histogram över artikellängden i intervall om 500 B. /Dewil 7 oktober 2008 kl. 21.20 (CEST)

Mycket korta artiklar (<200t) är oftast dåliga artiklar. Däremot är långa artiklar inte alltid bra. Se på NE som i sin nya satsning kapar alla sina långa ariklar för att komma ner en bra bit under 2000 tkn/artikel. Artiklar som DN-skrapan tycker jag är excellenta utan behov av att bli längre.Wanpe 7 oktober 2008 kl. 21.28 (CEST)

Jag förstår inte... "Mycket korta artiklar (<200t) är oftast dåliga artiklar. Däremot är långa artiklar inte alltid bra." Menar du att både sorterna är (lika) dåliga? Calandrella 7 oktober 2008 kl. 21.38 (CEST)

Min personliga uppfattning är att artiklar över 15000 tecken oftast är svårlästa och därmed dåliga (vilket stämmer illa med kriterierna för att märka upp till utmärkt etc).Wanpe 7 oktober 2008 kl. 22.04 (CEST)

Jag förstår. Calandrella 7 oktober 2008 kl. 22.13 (CEST)

Så länge artikeln har en välskriven inledning där det viktigaste står, och därefter tydliga rubriker utan alltför stora textblaffor är det inte ett stort problem. Njaelkies Lea (d) 8 oktober 2008 kl. 09.16 (CEST)

Genom att jobba systematiskt med ett smalt område ~under längre tid tycker jag att jag börjar få resultat. Det har funnits många mini-artiklar i astronomi. Men många har jag sakta fått fason på. Och då har jag mest bara reviderat befintliga artiklar. Kan det vara ett tips för andra? /Innocent bystander 7 oktober 2008 kl. 21.43 (CEST)

För den som vill arbeta inom ett visst ämne med förlängning, finns det en bra tabell att tillgå här (naturligtvis kan man om man vill lägga till fler ämnen). Det är roligt att uppdatera tabellen när man utökat några artiklar och se hur det närmar sig noll artiklar under 250 bytes. Calandrella 7 oktober 2008 kl. 22.00 (CEST)

Antalet artiklar är ju mer intressant än procenten artiklar som är över 2000b ¨Herr X Herr X / ✎ 7 oktober 2008 kl. 22.15 (CEST)

Jag håller definitivt inte med! Kvalitet är före kvantitet. För argumentation, se WP:10. Calandrella 7 oktober 2008 kl. 22.19 (CEST)

Jag skulle tro att hela grejen här är en stor misskalkylering. Poxnar lär ha använt siffran 16% som finns här: [14]. Den siffran räknar artiklar med över 2000 bytes ren text (utan mallar, bilder, och annan wikiformatering). Det Poxnar räknade på är antagligen artiklar som sammanlagt har över 2000 bytes, vilket ju är en ganska annorlunda sak. //moralist 7 oktober 2008 kl. 22.22 (CEST)

Hur får vi in artiklar av den här typen bland substubarna! Den innehåller 900t men består bara av 4 ord! /Innocent bystander 8 oktober 2008 kl. 08.46 (CEST)

Det där är egentligen en egen kategori artiklar "Artiklar som saknar brödtext", kanske skulle de kunna få en egen mall och en egen kategori? Skulle vara bra att få en bild av hur många artiklar det är som ser ut på det där viset, som antingen saknar brödtext helt, eller har en som bara består av ett par ord. Har man dem samlade så är det ganska lätt att utöka dem litegrann med hjälp av materialet från tabellen (eller andra språkversioner), det handlar bara om att hitta dem. För övrigt tror jag på att det har skett en förändring det senaste året när det gäller strävan att förlänga artiklar, det kan man se på t.ex Veckans nyskrivna artiklar och arbetet med substubbar. Tråkigt bara att statistiksidan uppdateras så sällan, att vi fortfarande går efter siffrorna från i maj. Jag tycker inte att det allra viktigaste är att få fler artiklar över 2000 bytes, utan jag anser att det största problemet är den stora andel (18 %) som är under 250 bytes. Som Calandrella föreslog ovan, hitta gärna ett favoritämne i substubtabellen (eller lägg till det om det inte står med) och arbeta för att minska substubbarna inom det ämnet. Om alla tar en liten hörna var så kommer vi tillsammans kunna minska antalet substubbar! / Elinnea 8 oktober 2008 kl. 09.15 (CEST)

Det känns konstigt att en lång debatt startas av en sifferexercis som saknar all form av källa. Statistiken räknar som sagt ren text utan wikikod, kategorier, interwiki osv. När man kollar artikelns historik räknas allting. Dessutom undrar jag hur Poxnar över huvud taget lyckats med att göra den här uträkningen, och vad den baseras på. Jag föreslår att man inte drar slutsatser som inte baseras i den officiella statistiken. /Grillo 8 oktober 2008 kl. 09.22 (CEST)

Hur man får in artikeln bland substubbarna? Man märker den med substubmallen! /Grillo 8 oktober 2008 kl. 09.23 (CEST)

Jag vet att man märker den med substubmallen, men då måste jag först ramla över artikeln av en slump - det är det som jag ser som ett problem. /Innocent bystander 8 oktober 2008 kl. 09.34 (CEST)

Är det någon vits med att skapa en särskild stubbmall för artklar som saknar brödtext? Det kanske skulle underlätta för t.ex. tävlingar, elelr är det bara onödigt?//--IP 8 oktober 2008 kl. 09.25 (CEST)

Det finns tillräckligt med stubbmallar, men finns det någon sökteknik som sorterar bort mallar, tabeller, bilder och bara räknar brödtext? /Innocent bystander 8 oktober 2008 kl. 09.30 (CEST)

Ofta är det ett gäng artiklar i samma kategori som masskapats av någon som skapat en mall. Kolla andra asteroider, eller sådana geografikategorier som Kategori:Franska departement (Knuckles har utökat några av dessa dock). Just geografiartiklar är sådana som ofta har många bytes med litet text.//--IP 8 oktober 2008 kl. 09.39 (CEST)

Just asteroiderna behöver ni inte se som ett problem idag, då jag systematiskt håller på att gå igenom dem. /Innocent bystander 8 oktober 2008 kl. 09.58 (CEST)

Jag tycker det kan vara vettigt med en kategori för artiklar som saknar brödtext. Det finns hur många artiklar som helst som exemplet ovan och det vore bra om vi kunde ta tag i dem på något sätt. /-nothingman- 8 oktober 2008 kl. 09.41 (CEST)

Det har diskuterats så många gånger. Nu skapade jag {{brödtext}} som fungerar exakt som {{substub}}, men dessutom lägger artiklarna i Kategori:Artiklar som saknar löptext. Den lägger alltså dessutom till den i substub-kategorierna, och ska därför helst användas som {{subst:bt}}. Använd den om ni tycker det fyller en funktion, radera den annars. Mvh // Mankash 8 oktober 2008 kl. 17.58 (CEST)

För er som undrar hur jag räknade ut det där och vad jag utgick ifrån, så var det så att jag såg på Veckans nyskrivna artiklar att det fanns (vid det tillfället) ca 293 020 artiklar och att det fanns (vid det tillfället) ca 46892 artiklar som var större än 2000 byte. Jag dividerade då artiklarna som var över 2kb med det totala antalet artiklar (${\frac {46892}{293020}}$) vilket gav svaret: 0.15999890795046190282806703819102, (jag vet att svaret inte blir det med dem här sifforna, men med de sifforna som jag räknade med då så blev svaret 0.15999890795046190282806703819102) vilket betydde att 15.999890795046190282806703819102 % av svenskspråkiga Wikipedias artiklar var större än 2000 byte vid det tillfället. (Jag är inget proffs på matte, men jag tror att jag räknade rätt. Rätta mig gärna om jag gjorde något fel). /Poxnar 8 oktober 2008 kl. 19.29 (CEST)

Siffrorna på Wikipedia:Veckans nyskrivna artiklar är baserade på statistiken från i maj. / Elinnea 8 oktober 2008 kl. 20.21 (CEST)

Bara en tanke: Vad jag minns från gymnasiematten kan man väl inte få fler värdesiffror i svaret än i ingångsvärdena? Vivo _disk.^↔ 8 oktober 2008 kl. 21.03 (CEST)

Helt rätt tänkt av Vivo, även om det är irrelevant. För, som jag nämnde innan och Grillo fyllde i ovan, så är det olika siffror. Den statistik du tagit från maj räknar nämligen ren text, alltså inte kod ([[]]<br/>{{}}''' o.s.v.), inte bilder, inte mallar, inte interwikilänkar o.s.v. Den räknar bara med den faktiska texten i artiklarna. Din uträkning ovan, Poxnar, är nyttig ifall du skulle få för dig att göra en liknande uträkning senare, men just nu är det bara att ensamt värde utan något likvärdigt att jämföra med. //moralist 8 oktober 2008 kl. 21.25 (CEST)

Ok, bra att veta. /Poxnar 8 oktober 2008 kl. 21.48 (CEST)

Du verkar ju dessutom, som Elinnea nämner ovan, ha använt statistik från i maj, vilket gör att det inte är så konstigt att statistiken inte visar på nån förbättring... Snarare en försämring, eftersom antalet artiklar ökat. Lätt hänt, men en stor anledning till att man måste kontrollera sina källor innan man ger sig på att dra statistiska slutsatser. /Grillo 9 oktober 2008 kl. 00.57 (CEST)

Jag rättar gärna Poxnars division eftersom du ber. Hur har du fått det svaret? Med tre olika miniräknare blir min division 46892 / 293020 = 16,0030%. Med ändring ±1 i divisionen, (46892±1) / 293020, får vi 16,0030% ±0,0003%. Därför är flera decimaler meningslösa och behövs inte. Dessutom skriver du "ca" om antalet artiklar, så då är det nog bäst som sker att räkna med enbart 16%, utan decimaler. Mvh / Mkh, besserwisser, 9 oktober 2008 kl. 10.53 (CEST)

Jag vet inte om det är statistik från maj, men det borde det inte vara eftersom jag utgick från informationen från {{NUMBEROFARTICLES}} och {{#expr: {{NUMBEROFARTICLES:R}}*0.16 round 0}} som finns på Wikipedia:veckans nyskrivna artiklar. Sen har ju du, Grillo, rätt i att jag inte kontrollerade mina källor innan jag drog på mig en slutsats, för det gjorde jag inte. Jag antog att jag hade räknat rätt. Som jag skrev tidigare, Mkh, så vet jag att 46892 / 293020 inte blir 15,99 utan 16, 0030. Det var ett annat antal artiklar när jag gjorde uträkningen och det exakta antalet artiklar som det jag gjorde uträkningen med kommer jag inte ihåg, så jag skrev istället bara ett antal artiklar, det är därför jag skrev "ca". Som jag också skrev tidigare, så är jag inte något proffs på matte, så jag tänkte inte på att jag kanske skulle struntat i att skriva alla decimaler. /Poxnar 9 oktober 2008 kl. 15.36 (CEST)

Jo, siffran 0.16 som står i formeln i Veckans nyskrivna är tagen ifrån statistiksidan och det senaste värdet där är från i maj. Det är därför det inte är så konstigt att alla beräkningar blir väldigt nära 16%, då den siffra som står alltid är antalet artiklar vi har nu gånger 16%. Siffran brukar uppdateras av någon användare så fort statistiksidan uppdateras, vilket blir allt mer sällan. -- JIESDEO 9 oktober 2008 kl. 22.35 (CEST)

Ok, då är det inte så konstigt att alla beräkningar blev fel. Men det är ju fortfarande så att det finns väldigt många stubbar och substubbar här på Wikipedia som vi borde satsa mer på att utöka. /Poxnar 10 oktober 2008 kl. 14.58 (CEST)

Matematiken är helt felaktig. Det hade varit intressant med en exakt uträkning, men för detta saknas det rätta sifferunderlaget. Och ändå är det förmodligen sant att förbättringen sedan i maj är otillfredsställande liten. Det är angeläget att fundera över hur svenska Wikipedia kan bli bättre, och helst snabbare än nu. Men man har inte bara kvalitetsbristerna att kämpa emot, utan även en stark opposition bland wikipedianerna. Mina slutsatser är de här:

• Diskussioner på Bybrunnen (som de här ovan och nedan) inte är en framkomlig väg. Någon enighet uppnås aldrig i denna fråga.
• Att radera korta skräpartiklar är inte framkomligt, eftersom det leder till protester och långa poänglösa diskussioner på Bybrunnen.
• Därmed är det också meningslöst att märka artiklar som substubbar med datum, i avsikten att de som inte blivit åtgärdade inom en viss tid (10, 20, 30 veckor) ska kunna raderas. För oavsett hur lång tid substubben har haft på sig, blir det ändå protester och långa poänglösa diskussioner på Bybrunnen när det är dags att radera.
• Det omfattande uppmärkandet av artiklar som stubbar i olika kategorier har jag inte märkt leda till något resultat. Snarare är stubbkategoriseringen en aktivitet som tar bort tid från produktivt arbete.
• Om man diskuterar och föreslår hur andra bör göra jobbet, får man skäll för att man själv inte gör något och saknar kontakt med verkligheten.
• Om man själv gör jobbet, får man skäll för att man dominerar och kontrollerar och har gjort Wikipedia till sin helhetssysselsättning, till skillnad från seriösa personer som bara har Wikipedia till fritidssyssla vid sidan av sina viktiga arbeten.
• Så oavsett hur man gör får man skäll, men om man själv gör jobbet så blir jobbet gjort, medan om man bara diskuterar så blir jobbet inte utfört.
• Det som fungerar (när radering inte fungerar) är att slå ihop artiklar, som jag gjorde med de finska byarna, öarna i Tjusts skärgård och IT-åren. Man får då ibland frågor om detta, men om man bara kan visa att ingen information går förlorad, utan läggs in i en huvudartikel, så lugnar sig frågorna snart.
• Till stöd för sitt eget arbete kan man göra upp en egen lista på artiklar som behöver åtgärdas. Det kan man göra utanför Wikipedia, genom analys av databasdumparna, eller på någon diskussionssida. Att starta ett nytt projekt är för det mesta överflödig administration.

Sammanfattning: Fokusera på arbetet och få det gjort. Utför arbetet (t.ex. sammanfogning) direkt, i stället för att märka upp bristfälliga artiklar med mallar. Strunta i allmänna diskussioner, men var beredd att besvara konkreta frågor när de dyker upp. --LA2 10 oktober 2008 kl. 15.56 (CEST)

Ett bra sätt att slippa långa debatter är att ta upp substubbar som legat länge på WP:SFFR (som just nu otroligt nog är nästan tom!). Då kan deras existensberättigande bedömas på ett ordentligt sätt och inte i upprörd ton efter att de raderats. Då är också chansen större att de slutligen uppmärksammas och åtgärdas, för då är det verkligen "vinna eller försvinna" som gäller och ingen kan klaga om de till slut raderas. Så, utnyttja det forum för raderingsdiskussioner som vi redan har och radera inte potentiellt bra artiklar rakt av bara för att de har varit korta i lite för många veckor. /Grillo 11 oktober 2008 kl. 22.40 (CEST)

Problemet är att det finns hundratals artiklar med sådan korthet att de borde raderas. Skulle man ta upp en artikel på SFFR, skulle den bli utökad på någon dag. (Jag tog upp en årsartikel på SFFR, och den fylldes snart på med information från engelskspråkiga Wikipedia. Någon ifrågasatte anmälan, eftersom det ju var ganska självklart att den skulle utökas om den hamnade på SFFR medan alla andra tomma årtalsartiklar inte skulle åtgärdas. En principdiskussion var bättre (om vad man skulle göra med årtalsartiklarna) som inte skulle hållas på SFFR, antagligen.) Det skulle dock fortfarande finnas kvar ett par hundra artiklar som inte utökats. Calandrella 11 oktober 2008 kl. 22.48 (CEST)

Det räcker att man tittar på Kategori:Substubbar för att se att det inte är sant. De gamla kategorierna innehåller omkring 10-20 artiklar, knappast ohållbart att lägga upp på SFFR. De kategorier som är stora får man väl vänta lite med, tittar man på WP:Projekt substubbar ser man att antalet hela tiden minskar. Wikipedia behöver inte vara klart i morgon, det är inte bråttom. Förr eller senare ska ni se att vi alla kan dansa tillsammans runt en lägereld och röka fredspipa... Ehm, läsa fina artiklar menade jag. Och som nämnts så många gånger tidigare, en artikel behöver inte vara över 2000 bytes för att ha existensberättigande. Lite information är bättre än ingen information. Jag trodde aldrig att jag skulle klaga på deletionism men när folk inte ens orkar gå via SFFR när när de vill ha en artikel raderad är det verkligen dags att sätta ner foten. /Grillo 11 oktober 2008 kl. 22.57 (CEST)

Jag håller med med LA2. Det är alldeles för stort drama här att radera substubbar. Att radera hela stycken ur artiklar går alldeles utmärkt, men det är en tabu att radera uppslagsord. Jag vågade inte ens att föreslå radera Skarde, fast det är en substubb skapad ur en rödlänk. Nu har Elinnea utvidgat, med lite mer text från kring den ursprungliga rödlänken där allt kom ifrån. Dubblerad text, ingen nytta. OK, ta bort substubmallerna. /Pieter Kuiper 11 oktober 2008 kl. 23.01 (CEST)

Grillo: Ja, okej, om man sätter en gräns vid x antal veckor så är det väl hållbart med ett tiotal artiklar. Och nej, det handlar inte om ork, utan att SFFR ska fungera. Blir det för många anmälningar kan inte alla få den hjälp och tid de behöver. Pieter Kuiper: Vad menar du med att vi bör ta bort substubmallarna? Calandrella 11 oktober 2008 kl. 23.09 (CEST)

Vad har siffertuggandet här med svenska Wikipedias kvalitet att göra? Vill ni höja kvalitén så förbättra artiklar, försök inte jaga bort korta artiklar! Om man alls ska räkna antal så är antalet artiklar över en viss gräns betydlig intressantare än förhållandet mellan antalet artiklar över och under gränsen! Vad gäller gränsen 2000 bytes så tvärvägrar jag att över huvud taget se den som relevant för artikelns kvalitét. Riktigt bra artiklar är sällan kortare än 200 bytes, men de behöver inte vara längre än 2000! Om bara hälften av den energi som verkar läggas på att rensa bort "dåligheter" i olika "kvalitetsprojekt" (utom ren klottersanering) i stället lades på att förbättra artiklar så skulle svenska Wikipedia vara ännu mycket bättre än den faktiskt redan är, och det vill inte säga lite! --kaj@kth.se 12 oktober 2008 kl. 00.59 (CEST)

Substubträsket (Grodd-ängen)

Jag märkte gick igenom gamla substubbar, åtgärdade några, märkte några andra för radering: Metyldesorfin, ‎Milad, ‎Dopnamn, Antirationalism. Bensin tog bara bort mallen med redigeringskommentaren "Låt substubbar växa" (det låtar som Mao). Det bara bekräftar att det inte går att bli av med någonting här. /Pieter Kuiper 8 oktober 2008 kl. 08.37 (CEST)

Tanken med Wikipedia är inte att vi ska bli av med information, tanken är att encyklopedin ska växa. --  boivie  ✎ 8 oktober 2008 kl. 09.11 (CEST)

Tanken med substubmallen är att man ska utöka information eller ta bort artikeln - att ta bort mallen är inte produktivt. Ztaffanb 8 oktober 2008 kl. 09.13 (CEST)

Metyldesorfin är väl ett ypperligt exempel på hur en mycket kort artikel - i detta fall fyra ord - kan rymma oerhört mycket basal information. Att jaga sådana artiklar bara för att de är korta är direkt kontraproduktivt. Talesättet "less is more" är åtminstone i vissa sådana här fall tillämpligt (likaså kan lång artikel/många tecken mycket väl vara ett tecken på att en text är alldeles för pratig och full av luft och fluff än att den automatiskt skulle vara bättre än en kort och koncis). /FredrikT 8 oktober 2008 kl. 09.26 (CEST)

Borde inte metyldesorfin kunna infogas i morfinderivat istället? / Elinnea 8 oktober 2008 kl. 09.32 (CEST)

Min uppfattning är att den som söker på ett visst uppslagsord i 99 fall av 100 helst bör hamna i en artikel som heter just så (eller en ren synonym till det sökta ordet), och inte oväntat hamna i en större artikel om ett näraliggande/övergripande ämne vars exakta koppling till det sökta begreppet inte är omedelbart glasklar och där den sökande tvingas leta igenom en längre textmassa för att hitta det vederbörande egentligen var ute efter. En del människor som söker på metyldesorfin kanske bara vill ha t ex den exakta kemiska formeln och inte alls är intresserade av att läsa om morfin i allmänhet. /FredrikT 8 oktober 2008 kl. 09.38 (CEST)

Håller helt med FredrikT, speciellt när det innebär att en annan artikel blir svårläst --Rosp 8 oktober 2008 kl. 09.43 (CEST)

Håller med - det är när det inte finns någon som helst information utöver artikelnamnet som artikeln blir ointressant. Ztaffanb 8 oktober 2008 kl. 09.45 (CEST)

Jag skulle i korthet kunna formulera min inställning som att "Infogning är ett nödvändigt ont som i bland måste tillämpas på svaga artiklar som inte i sig kan motivera egen relevans, men får aldrig vara en standardåtgärd tillämpad bara p g a att en artikel är kort". /FredrikT 8 oktober 2008 kl. 09.47 (CEST)

Precis - "korthet" är ett byråkratiskt begrepp som ju inte har någon koppling till artikelns relevans/kvalitet/läsarnytta. Ztaffanb 8 oktober 2008 kl. 09.52 (CEST)

Dopnamn är en tautologi + en seäven-lista. Metyldesorfin var bara fyra ord utan satsstruktur. Formeln är ganska intetsägende (det finns nog fler ämnen med samma formel) och inte källbelagd. Jag letade efter språklänkar och hittade inget. Det är inte värt någons tid att leta igen. /Pieter Kuiper 8 oktober 2008 kl. 09.53 (CEST)

Jag la in C₁₈H₂₀NO₂ vid metyldesorfin i artikeln morfinderivat, men det togs tyvärr bort. Gör det någon skada att ha den kemiska formeln där och bespara läsaren ett klick? (redkrock) / Elinnea 8 oktober 2008 kl. 09.57 (CEST)

Jag tog bort den kemiska formeln eftersom den detaljnivån var störande, om en substans i listan kompletteras med formel bör detta även gälla de övriga --Rosp 8 oktober 2008 kl. 14.21 (CEST)

Skapar man tydliga stycken i den övergripande artikeln och sedan omdirigerar med hjälp av t.ex. #REDIRECT[[Morfinderivat#Metyldesorfin]] anser jag att vi visar en av Wikipedias tydliga styrkor gentemot både tryckta verk och många interaktiva lexikon, där läsaren måste bläddra själv. Då kan vi få en fyllig artikel som samtidigt är lätt att hitta det man söker i. Vivo _disk.^↔ 8 oktober 2008 kl. 13.32 (CEST)

Rent generellt instämmer jag i vad FredrikT mfl har skrivit ovan. Infogning bör inte användas som en mer eller mindre mekanisk metod för att skapa längre artiklar. Jag ser inte riktigt hur styrkan hos Wikipedia skulle ligga i långa artiklar. Snarare tycker jag styrkan ligger i hyperlänkarna. Bortsett från det kan det naturligtvis finns många tillfällen där en infogning är välmotiverad. Det finns dock ett problem med sådana infogningar, vilket jag har stött på några gånger. Detta problem uppkommer då någon vid ett senare tillfälle redigerar bort ett stycke som är direkt kopplat till en omdirigering. Ibland kan det länkade begreppet infogas i ett större stycke och på så sätt bli svårt att hitta. Ibland kan det försvinna helt. Den som gör sådana redigeringar är sannolikt inte medveten om att h*n då i praktiken tagit bort ett helt uppslagsord. Hur tacklar man detta problem? /B****n 8 oktober 2008 kl. 15.11 (CEST)

Fredrik har rätt. Vad är felet med den artikeln? Artikeln innehåller 3 stycken "bitar av information", vilket är helt OK i min mening. --Petter 8 oktober 2008 kl. 15.49 (CEST)

Hur vet man att det är information? Det finns inga källor angivna. Samma gäller för hundratals stubbar i Kategori:Narkotika. Där finns säkert fel kvar, i snuttar som har legat orörda sedan 2004. /Pieter Kuiper 8 oktober 2008 kl. 15.56 (CEST)

Brist på källor är väl dock ett problem som kan beröra långa artiklar likaväl som substubbar? Vad jag vänder mig mot är att man försöker bli av med artiklar (källförsedda eller ej) bara för att de är korta. /FredrikT 8 oktober 2008 kl. 16.15 (CEST)

Tittade på några slumpmässigt utvalda artiklar i den nämnda Kategori:Narkotika. Vad de alla hade gemensamat var att de var skapade 2004. Gissningsvis satte sig någon flitig (och ganska tidig) wikipedian då med en kemisk uppslagsbok e dyl och lade konsekvent in så många kortfattade (men gissningsvis vederhäftiga) artiklar han bara kunde, fullständigt ovetande om att man tre-fyra år senare konsekvent skulle börja med systematiska krav på källhänvisningar. /FredrikT 8 oktober 2008 kl. 16.19 (CEST)

Jag gissar att det var ett skript som lade in en lång lista med alla narkotikaklassade substanser i form av separata "artiklar". /Pieter Kuiper 8 oktober 2008 kl. 16.51 (CEST)

Nej, bristen på källhänvisningar är förstås ett problem. --Petter 8 oktober 2008 kl. 22.28 (CEST)

Kemiska substanser är ett typiskt exempel på artiklar som det inte lönar sig att infoga i någon längre artikel. Det finns aldrig någon fullständigt logisk moderartikel till en kemisk förening. Varje kategorisering kommer att vara helt godtycklig. Jag föreslår därför att alla kemiska föreningar får ha sin egen artikel så länge de nu åtminstone innehåller någon information.

Angående de andra fallen, så kan man väl nog gott infoga eller radera begrepp som är ifrågasatta eller annars intetsägande, så att wikipedia inte i misstag sprider termer som inte finns. --Ace90 9 oktober 2008 kl. 20.34 (CEST)

Av en slump snubblade jag precis på ett exempel på en riktigt dålig infogningsredirect av en geografisk substubb. Det gäller området Krämarstan utanför Finnerödja som i dagsläget är en redirect till sistnämnda ort utan att något alls sägs om just "Krämarstan" häri. Läser man artikeln Resande får man dock klart för sig att Krämarstaden är historiskt intressant som en plats med en stark tattarpopulation vilken tydligen utsattes för någon form av aktion på 1940-talet, men om man försöker få veta mer om detta genom att klicka på Krämarstan får man alltså inte veta ett jota om detta längre (tidigare fanns däremot en stubbe som kortfattat omnämnde dessa händelser). Sådana infogningar/omdirigeringar är ju "goddag yxskaft"! /FredrikT 10 oktober 2008 kl. 10.49 (CEST)

Petitess: Du kanske syftar på artikeln Resandefolket snarare än Resande? --MagnusA 10 oktober 2008 kl. 10.53 (CEST)

Ackurat! Det blev fel när jag skulle skriva artikelnamnet ur minnet. F ö gillar jag det nya rubrikalternativet "groddängen" skarpt! /FredrikT 10 oktober 2008 kl. 11.09 (CEST)

Artikeln Krämarstan skapades 15 november 2005 av 193.44.212.150 och infogades i Finnerödja den 9 januari 2006 av Kruosio. Det hade då gått åtta veckor sedan artikeln skapades och den hade inte vuxit sig stor. Så långt var det en helt korrekt infogning. Men ett helt år senare, den 18 mars 2007 kom 83.102.110.21 och raderade hela textstycket om Krämarstan från artikeln Finnerödja. I det tillståndet var det som MagnusA FredrikT hittade artikeln nu den 10 oktober 2008. Men i stället för att kontrollera historiken och återställa den borttagna texten, klagade han på Bybrunnen om hur dåligt infogningen var genomförd. Jag har nu återställt den borttagna texten och markerat att den behöver styrkas med källor. --LA2 10 oktober 2008 kl. 18.33 (CEST)

Nu var det inte jag som klagade utan FredrikT... Det var också han som hittade artikeln, men mindes fel artikelnamn. --MagnusA 10 oktober 2008 kl. 18.39 (CEST)

Mitt fel, rätt ska vara rätt. --LA2 10 oktober 2008 kl. 18.57 (CEST)

Ok, uppgiften infogades först i sin helhet i en annan artikel, sedan raderades den i denna. Det innebär förvisso att den ursprunglige infogaren inte är en fullt så stor bov som jag ursprungligen trodde men visar precis lika väl faran med vad jag skulle kalla "sammanslagningssjukan" på just det sätt som B****n framhållit några inlägg ovan. Hade Krämarstan fått kvarstå som egen artikel hade det inte varit alls lika lätt att radera hela informationen som när den bara utgjorde en del i en annan artikel. Därtill hade detta gjort att länken i artikeln Resandefolket lyst uppriktigt rött i stället för att som nu leda till en helt meningslös redirect. /FredrikT 11 oktober 2008 kl. 01.39 (CEST)

Om vi utgår från att svenska Wikipedia kommer att finnas några år till, och kommer att förbättras i en takt som åtmindstone påminner om hittils, så finns följande två scenarior att välja på:

1. . Länkar går i allmänhet till uppslagsord som över 20000 tecken långa, och någonstans innehåller 1000 tecken om det sökta ämnet.
2. . Länkar går i allmänhet till uppslagsord som är kanske 1000 tecken långa och handlar om det sökta ämnet.

Vilket väljer vi? Jag tycker det är helt uppenbart att det andra fallet är bättre! Byt ut siffrorna 20000 och 1000 mot 3000 och 150 så har vi det scenario som ofta gäller när infogningen sker, och jag tycker fortfarande att scenario två är bättre!

Infogningar är bra när det av misstag har skapats två artiklar om samma ämne, de ska inte ersätta kategorisystemet! --kaj@kth.se 12 oktober 2008 kl. 14.15 (CEST)

Vandal Fighter

Jag vill tipsa om ett ypperligt verktyg för klottersanering: Vandal Fighter! Information finsn på sidan jag länkar till, och installation/hämtning (?) görs på denna sida, vf35b44.jar. Calandrella 11 oktober 2008 kl. 18.23 (CEST)

Den första länken fungerade inte, men jag tror jag ändrade till rätt. --MagnusA 11 oktober 2008 kl. 19.36 (CEST)

Det är korrekt att MagnusA:s ändring var korrekt :). Calandrella 11 oktober 2008 kl. 19.56 (CEST)

För er som gillar användarrutor och använder VF finns nu dessutom {{Användare Vandal Fighter}} att pryda användarsidan med. --MagnusA 13 oktober 2008 kl. 18.42 (CEST)

Ny tävling!

Klockan 18.00 börjar en ny veckans tävling: Basartiklar. Tävlingen går ut på att förlänga wikipedias basartiklar. Den 19 oktober kommer vi se vem som vinner tävlingen! M.M.S. 12 oktober 2008 kl. 11.00 (CEST)

Bra initiativ! Basartiklarna är mycket viktiga i vårt kvalitetstänk. Calandrella 12 oktober 2008 kl. 11.10 (CEST)

Listan av basartiklar är ett inte särskilt kvalitetssäkrat hopplock. Det finns också en automatisk lista på meta. Där upptäcker man att vi har botaniska artiklar om vinväxter, men jag ser inget specifikt om Vindruva. /Pieter Kuiper 12 oktober 2008 kl. 11.12 (CEST)

Jag anser att basartiklarna visst är en ganska bra lista över viktiga artiklar. Calandrella 12 oktober 2008 kl. 12.05 (CEST)

Eh, det vore ju bra om du kunde ändra i rubriker och text innan du startade tävlingen... Nu ser det ut som om tävlingens syfte är att fixa syntaxfel. /Grillo 12 oktober 2008 kl. 12.08 (CEST)

Dessutom är listan på meta på engelska... Bättre i så fall hade varit att nyttja svenskspråkiga alternativ som WP:Projekt basartiklar. Känns inte som om det här är så genomtänkt. /Grillo 12 oktober 2008 kl. 12.15 (CEST)

En exakt spegelsida till metasidan finns på Wikipedia:Kvalitetsgranskningstabeller, där även kvalitetsgranskning av artiklarna sker. Eller ja, den borde vara en exakt spegelsida, men den är inte helt uppdaterad. Calandrella 12 oktober 2008 kl. 12.31 (CEST)

Jag har gjort än färsk översättning av metas samtliga nuvarande 1038 basartiklar. Den är länkad från tävlingsartikeln. --  boivie  ✎ 12 oktober 2008 kl. 12.41 (CEST)

Den får hemskt gärna föras in i WP:KGT - kvaliteten behöver inte uppdateras; att överhuvudtaget ha listan synkroniserad är guld värt. Calandrella 12 oktober 2008 kl. 12.49 (CEST)

Jag har, enligt källor jag angivit på dess diskussionssida, ändrat två poster i Mall:Kvalitetstabell/Språk och litteratur. //--IP 13 oktober 2008 kl. 08.32 (CEST)

Byar i Sverige

Det senaste dygnet har flera substubartiklar om byar och liknande platser i Sverige raderats. Jag tycker de bör återställas genast och infogas i artikeln om respektive orter och kommuner så länge det inte finns mer att säga om dem. J 1982 6 oktober 2008 kl. 00.53 (CEST)

Exempel? Raderas ska de naturligtvis inte, däremot kan de ju infogas i exempelvis kyrk- eller kommunartikel om det inte finns så mycket att säga. /Grillo 6 oktober 2008 kl. 02.23 (CEST)

Xenus gick hårt åt substubbar från v 20 i går [15] JAg brukar ibland gå in och utöka dessa snuttartiklar så de inte är substubbar längre, men det kräver en del möda, så jag har viss förståelse för raderingen även om en utökning/infogning nog skulle varit mer önskvärd. Wanpe 6 oktober 2008 kl. 06.32 (CEST)

Sådant som "fritidshusområde" kan man väl diskutera, men bör åtminstone tas upp på SFFR först. Vad som hade varit mindre okontroversiellt hade varit att infoga informationen i en närliggande artikel, jämför Svensköp, som förut bestod av ett tiotal pluttstubbar. /Grillo 6 oktober 2008 kl. 07.03 (CEST)

Det finns ju tydliga relevanskriterier för orter. Orter som inte uppfyller dem bör infogas om det går, annars raderas. SFFR är onödigt för sådant som tydligt inte är relevant.Sjö 6 oktober 2008 kl. 07.20 (CEST)

Byar ska självklart inte raderas. De ska infogas i en övergripande artikel så att en ort/socken får en utförlig geografisk beskrivning istället för att även de förblir stubbar. Bynamnen ska därefter redirectas till huvudartikeln. Wikipedia blir alltså bättre om vi infogar istället för att raderar. //StefanB 6 oktober 2008 kl. 07.57 (CEST)

Håller helt med Stefan, inte bra att bara radera dem, bättre att infoga om de är för korta. Njaelkies Lea (d) 6 oktober 2008 kl. 08.07 (CEST)

När det gäller geografiska namn i Sverige är det lätt, relevanskriterierna innebär att namnet måste finnas med på Lantmäteriets Vägkarta. Man kan söka på [16]. Notera att man måste ställa om så att man ser att namnet verkligen finns med på Vägkartan. Även namn som bara finns på Terrängkartan (men inte Vägkartan) ger träff men de är inte relevanta enligt de kriterier som finns. Av de artiklar som Xenus raderade ser man bland annat att Maglaby, Stenaberga, Sjörgrå, Mellanström, Gässåsen, Rävatofta är relevanta men inte Gräskärr. --Kr-val 6 oktober 2008 kl. 08.47 (CEST)

Inte allt på Vägkartan är relevant (efter en titt på lokalområdet), det borde ändras. /Pieter Kuiper 6 oktober 2008 kl. 10.54 (CEST)

Menar ni alltså att små obetydliga orter som inte på långa vägar förklarar sin relevans ska behållas? xenus 6 oktober 2008 kl. 08.48 (CEST)

Ja och jag ahr nu återställt Xenus raderingar. Wanpe 6 oktober 2008 kl. 08.54 (CEST)

Varsågod att återställa Lista över keltiska hövdingar, Dhanger, Perek, Silvia Colloca när ni ändå håller på. xenus 6 oktober 2008 kl. 08.57 (CEST)

Att det finns "tydliga relevanskriterier" är en missuppfattning av relevanskriteriernas innebörd. En uppsättning regler (för något annat kan jag inte se REL som) kan aldrig gå förbi det sunda förnuftet, varje artikels existensberättigande är fortfarande en bedömningsfråga och inget som kan sättas upp i en lista och bedömas i grupp. Artiklar som inte uppenbarligen kan snabbraderas bör i min mening absolut gå via SFFR. Sedan är artiklar som inte är relevanta oftast inte heller verifierbara, så deras existensberättigande faller på det. I största allmänhet har relevansen fått alltför stort fokus, många trista konflikter hade kunnat undvikas om man varit tydlig med att det är verifierbarheten som är det grundläggande inklusionskravet, inte relevansen. /Grillo 6 oktober 2008 kl. 09.42 (CEST)

Jag förespråkar generell generositet vad gäller geografiska artiklar. Dels är de i regel oproblematiska genom att de är lätta att verifiera (utöver Lantmäteriet som nämnts ovan vill jag framhålla det tryckta standarverket C M Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige (1883; nytryckt i facsimil på 1980-talet), dels kan även till synes obetydliga orter ofta dyka upp som länkar i t ex biografiska artiklar (som födelseort e dyl) och bör då förstås helst inte lysa röda. /FredrikT 6 oktober 2008 kl. 10.21 (CEST)

Om det var substubbar som märktes upp i vecka 20, så kommer ju raderingen inte som en blixt från klar himmel. Det är ju 20 veckor sedan. Xenus gjorde helt rätt som raderade. Den som hade velat rädda de här byarna har ju haft lång tid på sig. Vi måste röja hårdare i den fransiga änden av Wikipedia. --LA2 6 oktober 2008 kl. 13.52 (CEST)

Relevanskriterierna är givetvis ett viktigt (rentav nödvändigt) krav och jag lägger mig inte i diskussionen exakt hur många invånare en by måste ha för att vara relevant för en egen artikel. Men enbart relevansen kan inte vara ett tillräckligt kriterium för att behålla en sida. Det måste också finnas en artikel. Och "X är en by i Hälsingland" är inte en artikel. Det är inte ens en stubbe, som utgör början till en artikel i vardande. Det är därför den har märkts som substub. --LA2 6 oktober 2008 kl. 15.10 (CEST)

Jag sa infogning, inte full återställning. Låt diskussionen om "relevans" som enskild artikel vara för sig själv. J 1982 6 oktober 2008 kl. 15.13 (CEST)

Visst, sätt igång och infoga. Men du har haft 20 veckor på dig. Varför först nu? Vi andra som har sett dessa substubbar har valt att låta dem invänta radering i stället för att infoga eller utöka dem. Nu när raderingen äntligen kommer, är det så dags att börja protestera. --LA2 6 oktober 2008 kl. 15.17 (CEST)

Det är dags att vi tänker om. Ofta sätts relevans synonymt med egen artikel men så är det inte. Ett ämne kan faktiskt vara relevant för Wikipedia men för den skull inte egen artikel, exempelvis enradsorter och byar och jag tycker att ett ämnesområde där Wikipedia har stora förutsättningar bli bra är inom geografi. Artiklar blir oftast bättre av att kompletteras med relevant information istället för att den informationen raderas och infogning ger avsevärda synnergieffekter när stubbarna sätts i ett sammanhang och huvudartiklar får utökad information. Dessutom finns alternativet infoga i relevanskontrollmallen och det är knappast irrelevant att skriva i Stödeartikeln att det finns en by där som heter Gässåsen. Om en geografiartikel har en relevanskontrollmall på sig så borde det första alternativet vara att infoga den och nummer två att radera den. Omdirigering från Gässåsen till Stöde ger Wikipedia uppslagsordet Gässåsen. Det är väl inte så tokigt? //StefanB 6 oktober 2008 kl. 15.26 (CEST) (som inte för så länge sedan sammanfogade omkring 400 golfstubbar till 22 fylliga artiklar)

Nej, det är inte så tokigt.GhostRider ♠ 6 oktober 2008 kl. 21.32 (CEST)

Jag brukar ofta kolla vilka artiklar som raderats den senaste tiden. J 1982 6 oktober 2008 kl. 15.28 (CEST)

"X är en by i Hälsingland" ger mer information än "Det finns ingen sida med titeln 'X'". --  boivie  ✎ 6 oktober 2008 kl. 16.09 (CEST)

Det ger "information" enbart om 1) X verkligen är en by, och 2) X verkligen ligger i Hälsingland. Men kan du gå i god för det? Annars är det desinformation. Vi hade en substub som hävdade att "Tromsöfjorden är en fjord vid Tromsö", men den existerar inte alls. (Tromsöfjorden nämns felaktigt i artikeln Tirpitz, men det är förmodligen ett översättningsfel.) Hur vet vi att X existerar och är en by och ligger i Hälsingland, när artikeln inte berättar något mer och inte hänvisar till källor? Geografiska koordinater borde vara ett minimikrav för geografiska artiklar, så att man själv kan se efter på en karta, men det finns ju inte i någon av de nu aktuella substubbarna. --LA2 6 oktober 2008 kl. 16.26 (CEST)

Boivie slår huvudet på spiken! Jag förstår inte denna rädsla vissa tycks ha för korta artiklar. Vad är mer essentiellt att få veta om en geografisk plats än just var den ligger? /FredrikT 6 oktober 2008 kl. 16.29 (CEST)

Boivie och Fredrik, vill ni medverka på Wikipedia Academy den 12-13 november i Lund och redogöra för er ståndpunkt i den här frågan? Övriga talare kommer att tala om hur Wikipedia kan och bör bli bättre, så ni blir kanske de enda som säger att substubbar av typen "X är en by i Hälsingland" duger fint, och att Wikipedia inte alls bör ställa några högre krav på bidragen. Risken är ju annars att ert stolta försvar för substubbarna inte kommer till tals. --LA2 6 oktober 2008 kl. 16.49 (CEST)

Wikimedia Sverige (som arrangerar Wikipedia Academy) är vad jag har förstått en förening som ska stödja Wikimedias projekt, inte en förening som ska styra svenskspråkiga Wikipedias innehåll. Tyvärr är det svårt för mig att få tid för en resa till Lund mitt i veckan, annars hade jag gärna varit där och hjälpt till med något. Jag har aldrig skrivit att "X är en by i Hälsingland" är vad vi ska sikta på, bara att det (så länge informationen är korrekt) är bättre än att inte ha någon artikel alls om X. Och därför tycker jag att den energi ni lägger på att jaga våra kortaste artiklar med blåslampa är delvis kontraproduktiv för Wikipedias uppgift att sprida fri information. För övrigt uppskattar jag det kvalitetsarbete som pågår, och förmodligen skulle jag instämma med de flesta talarna på Wikipedia Academy om hur kvaliteten på Wikipedia kan förbättras. --  boivie  ✎ 6 oktober 2008 kl. 17.10 (CEST)

Det är mycket på Wikipedia jag inte kan gå i god för. Menar LA2 att vi ska börja massradera varje mening utan källhänvisning i varje artikel? Jag anser att "X är en by i Hälsingland" är en ungefär lika tillförlitlig uppgift som valfri icke-källbelagd faktauppgift i en lång artikel. För en kortare artikel är det dock lättare att kolla upp vem som lagt in uppgiften, och hur trovärdig den användaren verkar vara (baserat på vad annat användaren skrivit in). --  boivie  ✎ 6 oktober 2008 kl. 16.53 (CEST)

Instämmer ånyo med föregående talare. Visst är det bra om uppgifter är källbelagda, men glöm inte att det kravet inte alls var så uttalat bara för tre-fyra år sedan som det är i dag. Skall vi radera allt som är a) kortfattat och b) saknar källhänvisning kommer vi inte bara att kasta ut ett barn med badvattnet utan ett helt barnhem.

Tillåter mig här f ö för perspektivets skull citera en godtyckligt vald artikel i sin helhet från ne.se:

Naglarby, f.d. tätort numera sammanvuxen med Enbacka. Namnet (1390 i naghlaraby) innehåller ett *Naglaarve 'Nagles arvinge' och by 'gård'.

Bortsett från att här även finns en etymologfi är denna artikel vad jag kan se i övrigt helt likvärdig med många av de ovan nämnda wikipediaartiklar som somliga tycker skall raderas. Skall vår ambition att vara bättre än NE månne ta sig uttryck i att vi skall ha en högre tröskel än detta verk för vad som är värt att vara ett eget uppslagsord? (obs - ironi!) /FredrikT 6 oktober 2008 kl. 17.03 (CEST)

Din ironi lämnar jag åsido. När det gäller NE, så har de en intern kontroll av faktakvalitet, källor och desinformation som de inte visar utåt, och som Wikipedia saknar. Ja, jag tycker att alla uppgifter i Wikipedia bör stödjas av källor. Det kan räcka med att skriva "källa: Nordisk familjebok" nederst i sidan. Om man då hittar påståenden i artikeln som inte stöds av den källan, så kan man hänga in {{källa behövs}}. Och om ett sådant påstående förblir overifierat en längre tid, kan man radera hela påståendet. Det är riktigt att Wikipedia inte hade detta krav från början, men nu tillämpas det i engelska och tyska Wikipedia. Det är dags att även svenska Wikipedia försöker nå en högre nivå. Jag är ingen revolutionär. Jag vill låta saker ta sin tid. Det kommer att ta flera år innan svenska Wikipedia blir bra. De nu aktuella substubbarna var tydligt märkta som substubbar i 20 veckor innan Xenus raderade dem. Det fanns gott om tid att förbättra dem. Grillo har exempelvis förbättrat många stubbar om orter i Skåne. Men ingen hade brytt sig om just de här substubbarna, som nu blev raderade. Och det finns gott om substubbar. Arbete tar tid, det är jag den förste att medge. Men det råder ingen tvekan om vartåt jag strävar. Och min åsikt upprepar jag närhelst jag får chansen, till exempel på bokmässan och vid den kommande Wikipedia Academy. Men om den motsatta ståndpunkten (dvs att substubbar duger fint och att verifierbarhet är onödigt pynt) går att formulera på ett övertygande sätt, så bör ni göra det. Och inte bara på Bybrunnen. Wikipedia Academy är ett sådant tillfälle, som jag råkar ansvara för inom styrelsen för Wikimedia Sverige. Ni är välkomna dit, men då vill jag veta det nu så ni kan bokas in i talarprogrammet. Det här är en verklig chans att göra ett seriöst avtryck i den större debatten om Wikipedias framtid. --LA2 6 oktober 2008 kl. 17.31 (CEST)

Det är inte bra att bara återställa substubbar som Mellanström. Det minste som man kan kräva är koordinater till en kartlänk (Arjeplog är så stor). /Pieter Kuiper 6 oktober 2008 kl. 17.41 (CEST)

Hur svårt kan det vara att göra en redirect? Någon som söker Mellanström på Wikipedia får då i alla fall veta att det ligger i Arjeplogs kommun. Det är bättre än att utplåna informationen från Wikipedia. //StefanB 6 oktober 2008 kl. 18.03 (CEST)

Till skillnad från Boivie är jag i och för sig på plats i Lund men jag har ingen möjlighet att smita från arbetet för att gå på wikipediaaktiviteter mitt på kontorstid. Jag tycker också att det är märkligt att ens åsikt skulle var mindre värd bara för att man inte har möjlighet att komma och tala för den IRL - Wikipedia är ju i grunden ett internetbaserat fenomen. Var och en lägger också den tid vederbörande förmår på Wikipedia, och för min del brukar jag försöka att inom denna ram så långt som möjligt kolla av alla SFFR-anmälningar och så många relevanskontrollmärkningar som möjligt för att, i mån av tid och förmåga, försöka rädda så många hotade relevanta artiklar som möjligt från raderingsivrare. Att ständigt ha koll på alla substubbmärkningar också har däremot hittills legat utanför min möjliga ambitionsnivå, så argumentationen att mina argument skulle vara mindre värda för att jag först nu reagerar på saker som varit "tydligt märkta som substubbar i 20 veckor" köper jag inte heller, för jag har inte sett det förrän nu, och ingen normal människa kan - förhoppningsvis - ha ständig koll på allt som händer på Wikipedia.

Som jag ser det verkar det finnas två grundläggande inställningar här till hur man skall förhålla sig till en kort och icke källebelagd text. Det ena är att försöka hitta källor till den och om möjligt även bygga ut den. Den andra är att ropa på radering den utan att själv ha gjort denna typ av försök. Man skulle kunna beskriva dessa båda förhållningssätt med orden "konstruktivt" respektive "destruktivt". Vilket ord jag tycker passar på vilket förhållningssätt lämnar jag åt läsarna att gissa... /FredrikT 6 oktober 2008 kl. 18.21 (CEST)

Som framgår av Wikipedia:Projekt substubbar#Artiklar i Kategori:Substubbar var det 220 sidor som märktes som substubbar under vecka 20 (kolumnen v.20 i tabellen). Dessa har sedan successivt förbättrats, utökats, slagits ihop eller raderats och nu 20 veckor senare återstod 31 stycken. Ända sedan i våras har det jobbats intensivt inom projekt substubbar och projekt infogningar med att förbättra de sämsta artiklarna. De här 31 substubbarna som återstod från vecka 20, hade dock ingen orkat bekymra sig om. Eller kanske har någon försökt att källbelägga och utöka dem, men misslyckats. Så till slut satte Xenus igång att radera dem. Och genast blev det ett väldigt liv, som om dessa sista 31 vore det mest värdefulla som någonsin funnits i Wikipedia. De upprörda kommentarerna på Bybrunnen ger intrycket att Xenus är en vandal som utan urskiljning raderar dessa fina och välskrivna artiklar. Allt detta avslöjar är hur dåligt insatta och pålästa kritikerna är. Engagera er och arbeta med artiklarna medan tid är, inte efter att tiden har löpt ut. Planera er kalender i god tid och argumentera för era ståndpunkter där folk lyssnar. Att du inte kan smita ifrån några timmar i november, Fredrik, är beklagligt. Innebär det också att du inte ens kan sjukskriva dig? Eller betyder det bara att du inte törs stå för dina åsikter? Inget tvingar dig eller någon annan att avhandla det här ämnet just på Wikipedia Academy, det var bara ett tillfälle där jag kan erbjuda en arena. Säkert finns många andra arenor. --LA2 6 oktober 2008 kl. 18.53 (CEST)

Den dag jag skulle överväga att dra till med falska sjukskrivningar för att ägna mig åt en fritidsaktivitet som Wikipedia skulle jag förhoppningsvis sedan länge tvingats ställa mig frågan om mitt engagemang inom detta projekt ligger på en mentalt sund nivå... Skämt åsido: jag har varit aktiv på Wikipedia i dryga tre år. Jag har nyskapat ett stort antal artiklar, bidragit till mångdubbelt fler andra, flitigt tillfört egna och andras fria bilder. Jag deltager ofta och aktivt i olika typer av diskussioner och argumentationer och har flera gånger fått beröm av andra wikipedianer för mitt konstruktiva och resonerande sätt att ta mig an olika frågor. Därför betackar jag mig faktiskt för att bli pådyvlad att höra till kategorin "dåligt insatta och pålästa" bara för att jag inte är beredd att göra Wikipedia till ett heltidsprojekt i mitt liv, vilket närmast förefaller vara LA2:s mening att man bör göra för att få ha något att säga till om. /FredrikT 6 oktober 2008 kl. 19.01 (CEST)

Nej, LA2, jag är inte dåligt insatt och påläst, såvida jag inte är fellärd när det gäller att Wikipedia ska innehålla relevant information även om det inte är i egen artikel. Som jag frågade tidigare: Hur svårt är det att göra en redirect till en annan artikel? //StefanB 6 oktober 2008 kl. 19.11 (CEST)

Man kan också vända på resonemanget. Vi har successivt lyckats pressa ner från 220 till 32 - det inger hopp att vi också kommer klara av de sista utan att behöva ta till den yttersta åtgärden - radering. Själv har rivit av någon eller några ortsartiklar per vecka vilka det fö finns extra många av i just v 20. Wanpe 6 oktober 2008 kl. 19.12 (CEST)

Hur svårt är det? Det är givetvis inte alls svårt. Men någon måste göra det. Själv har jag infogat finska byar i respektive kommun (i april och maj), slagit ihop stubbar om öar till artikeln om Tjusts skärgård, substub-märkt en del svenska byar, blankt struntat i öar i Lule skärgård och själv utökat några hundra årskrönikor (juli, augusti). Felet med de här 31 substubbarna om svenska byar är att ingen har velat göra något åt dem på 20 veckor. Om det verkligen finns gott hopp, när kommer det i så fall att vara färdigt? Om 30, 40 eller 50 veckor? Eller finns det kanske inget gott hopp? Norska (bokmål) Wikipedias mall för substubbar anger att man har en vecka på sig att utöka artikeln. --LA2 6 oktober 2008 kl. 20.08 (CEST)

Att bara göra en redirect till en annan ort, stad, socken, kommun eller län riskerar att förvirra läsaren. Gör man en redirect ska man även försöka ta med så mycket av det som är relevant från substubben till artikeln den pekar på. Detta har ju påpekats tidigare, men förtjänar att upprepas. /Mikael Lindmark 6 oktober 2008 kl. 20.25 (CEST)

Jag anser att xenus gjorde rätt i att radera artiklarna. StefanB har en stor poäng i att omdirigering är bra, och MikaelLindmark i att man även bör infoga all relevant information i "målartikeln" (Artikeln Mellanström, som StefanB omdirigerade till Arjeplogs kommun, har jag nu omdirigerat till Arjeplogs kommun#Orter där Mellanström nämndes och avlänkat Mellanström i ortavsnittet eftersom den nu är en omdirigering. Hade det funnits något mer information, exempelvis koordinater, invånarantal eller namn på annat för orten relevant språk, skulle även det kunna infogats. Om de andra ortartiklarna som länkas från Arjeplogs kommun#Orter också har bara några få informationsbitar kan de också infogas i ortavsnittet; plötsligt har artikeln Arjeplogs kommun en ganska fyllig ortsavsnitt, och orterna i sig omdirigeras dit och får ett sammanhang. Två flugor i en smäll, med andra ord.). Ni som motsätter er raderingen av substubbar får mer än gärna engagera er i att utöka dem. Utökning är det bästa alternativt, det förnekar jag inte, men när de legat orörda i 20 veckor, ja, då kan de gott raderas. Calandrella 6 oktober 2008 kl. 20.47 (CEST)

Om de inte kan omdirigeras eftersom radering är det tredje och sista alternativet. Vi måste ställa oss frågan om ämnet är relevant. Om svaret är ja, då ska den antingen utökas eller omdirigeras. Om svaret är nej så ska den raderas. Vi måste sluta sätta likhetstecken mellan relevans och egen artikel eftersom information kan vara relevant även om den inte ska ha en egen artikel. Det är inte relevant för en egen artikel med den information som fanns i exempelvis Mellanström, men byar och orter är relevanta för Wikipedia eftersom det blir omdirigerade uppslagsord och att huvudartiklar berikas om relevant information läggs till. En omdirigering kan också leda till att huvudartikeln utökas på sikt och att den enskilda artikeln förhindras att skapas på nytt med knapphändig information. //StefanB 6 oktober 2008 kl. 21.15 (CEST)

LA2: det är just det jag menar. Det kanske är lika enkelt att göra en redirect som att radera. Mikael Lindmark: Självklart. //StefanB 6 oktober 2008 kl. 20.41 (CEST)

Nämnas bör dock att inte alla substubbar har en naturlig infogningsplats. Man får se upp så det inte blir malplacerat i jakten på substubbar att infoga; en artikel som säger "X är en liten ort i Sverige" bör inte infogas i artikeln Sverige. Calandrella 6 oktober 2008 kl. 20.49 (CEST)

Instämmer. Jag misstänker att Mellanström är av WP:OVIKT i Arjeplogs_kommun#Orter i Arjeplogs kommun. /Pieter Kuiper 6 oktober 2008 kl. 21.05 (CEST)

Jag ger upp... //StefanB 6 oktober 2008 kl. 21.19 (CEST)

Hmmm, de flesta kommuner har nog inte så många orter att det blir ovikt att nämna de i artikeln. Jag gjorde lite efterforskningar om just Mellanström, och enligt kommunens officiella webbplats Slagnäs, Laisvall och Mellanström tidigare egna valdistrikt, som 2006 slogs samman med Arjeplogs valdistrikt. Detta verkar alltså inte vara någon liten by, utan en av tre orter som var tillräckligt stora för att ha egna valdistrikt. Således är det tillbärlig vikt att nämna den. Jag skriver in något om detta i kommunens artikel, om det inte redan finns. Calandrella 6 oktober 2008 kl. 21.25 (CEST)

Dessutom blir det tillbörlig vikt om man nämner alla orter i kommunen. De som är tillräckligt stora kan ha egna artiklar. Calandrella 6 oktober 2008 kl. 21.34 (CEST)

Otillbörlig vikt eller inte, nog blir det en smula märkligt om man infogar en enstaka småartikel, som till exempel här Bättre då att göra något i still med Tjusts skärgård. Men framför allt, om det inte finns någon anledning att misstänka att information är felaktig, overifierbar eller oencyklopedisk - varför ta bort den? Småartiklarna är sällan i vägen för något. Bättre då att försöka ta bort de man verkligen betvivlar kan bli något och försöka uppmuntra folk att göra något vettigt av de andra – en konstant aktivitet i stil med Veckans nyskrivna artiklar skulle förmodligen göra mer för kvalitén än att bara radera artiklar som blivit liggande.

andejons 6 oktober 2008 kl. 22.07 (CEST)

Jag ser som ovan inget problem med att låta artiklarna ligga istället för att vara mål för osmidiga/obefintliga infogningar eller i värsta fall raderingar. Jag lyckades utöka Stora Hammar genom att googla lite, en annan liknande by, Tryde, infogade jag i Tryde kyrka som nu innehåller den relevanta infon om byn som tidigare fanns i artikeln. Båda byarna är ju dock gamla betydande kyrkbyar, och den som vill göra lite research kan säkert hitta massvis att skriva om de båda. Detta gäller för många av de mikrobyar som idag raderas, och alla dessa artiklar är en viktig inkörsport för nykomlingar, exempelvis byalagsengagerade. Alltså: det finns ingen anledning att radera en artikel så länge den är välskriven och handlar om ett relevant ämne (i alla diskussioner jag har sett har slutsatsen att även mindre byar är relevanta), även om den bara består av en mening. /Grillo 7 oktober 2008 kl. 06.15 (CEST)

Alla som är intresserade av byar i Sverige, delta gärna i Länskampen. Genom att några tar ansvar för ett län var och försöker förbättra dess substubbar så blir det överskådligt, avgränsat och man har ett tydligt mål. Hur många geografisubstubbar finns det om ditt län? Kan du förlänga/infoga några av dem?/ Elinnea 6 oktober 2008 kl. 22.06 (CEST)

Någon skrev ovan att det minsta man kan kräva är att det åtminstone finns geografiska koordinater till en karta i en ortsartikel. Är det inte bättre att kategorisera/malla ortsartiklarna med "Geografisk information saknas" eller något liknande i stället för att flytta in byn i kommunens artikel? Genom att man flyttar in artikeln i en överordnad artikel så kväver man ju utvidgningen av artikeln. Om någon vill lägga in koordinater för byn Byhåla i kommunartikeln så raderas den med motiveringen att den är malplacerad, en information som skulle vara helt rätt placerad i artikeln Byhåla. Jag tycker att det är bättre att kommunartikeln har en lista över alla orter och sedan har orterna egna artiklar där minsta brödtext är "Byhåla är en by i Lilla kommun. Byhåla ligger 14 km sydost om Lilla tätort.". Att småortsartiklarna inte når upp till den standarden idag är en sak, men om man nu så gärna vill redigera dessa artiklar är det då inte bättre att antingen kategorisera dem enligt ovan alternativt utöka dem tills de uppnår minsta brödtextnivå, MBTN? När vi minst anar det så kan vilken geografiartikel som helst bli föremål för löpsedlar och då kan det vara bra att ha en artikel med basinformation om orten. (Jag vågar inte använda riktiga ortsnamn sedan jag råkade använda "Gränby-mordet" i en diskussion om Gränby.) // Castrup 9 oktober 2008 kl. 13.51 (CEST)

Om man infogar tycker jag att man kan göra en liten ansträngning så att det inte bara blir rabblor av namn som inte säger mycket, t.ex. I norra kommunen ligger byn Lilla Håla som har fyra gårdar och är belägen vid Norra sjön som är en av kommunens många små sjöar. Omkring en kilometer till väster ligger Traktkyrkan där ett litet samhälle vuxit fram Alltså sådan information kan man få genom kartorna på eniro. Det är mycket bättre än både korta pytteartiklar och infogningar i listor.//--IP 9 oktober 2008 kl. 13.57 (CEST)

Halvt medhåll. Nackdelen med att inte ha Lilla Håla i en egen artikel är när den ska börja växa. "...ligger byn Lilla Håla, varifrån fotbollsstjärnan Svenne Tåfjutt kommer, som har fyra gårdar, där Karl XX släppte en fjärt vid sitt besök. Lilla Håla är belägen vid...". Om din beskrivning finns i kommunartikeln och artikeln Lilla Håla finns med i princip samma (statiska) information "Lilla Håla är en by belägen i norra änden av Stora kommunen cirka 1 km från Traktkyrkan" så finns det en bättre grogrund för Lilla Hålas utveckling när det visar sig att Karl XX släppte en fjärt där och att fotbollstjärnan Svenne Tåfjutt härstammar därifrån. Eftersom den geografiska informationen är statisk så gör det inget att den finns på två ställen då den saknar uppdateringsbehov.

Om man ser det ur informationssökarens perspektiv så kan det vara bra att informationen finns på två ställen. Om jag som informationssökare funderar vad Lilla Håla är så räcker det med att jag får veta att det är en by i norra delen av Stora kommunen i den lilla artikeln, utan att behöva läsa ett helt stycke om Lilla Hålas omgivningar i kommunartikeln. Är jag nyfiken på omgivningarna så klickar jag på Stora kommunen och får läsa din målande beskrivning av den norra kommundelen. Det går att jämföra med "Treriksröset är Sveriges nordligaste punkt", som återfinns i Treriksröset, och "Sveriges nordligaste punkt är Treriksröset" i Sverige (upptäckte just att den informationen inte finns i geografiavsnittet i Sverige, men borde finnas). // Castrup 9 oktober 2008 kl. 15.49 (CEST)

På något paradoxalt sätt tycker jag att en geografisk artikel först blir relevant för en egen artikel om det finns något mer att skriva om den än sådant som man kan hämta hos lantmäteriet. Men relevansen tycker jag först bör styrkas innan man chansar på att det finns något intressant att skriva, och skapar denna artikel. Om det bara finns geografisk information, så tycker jag att en liten by kan infogas i ett sammanhang under en geografirubrik i en övergripande artikel, åtminstone tills vidare.//--IP 9 oktober 2008 kl. 16.02 (CEST)

Vi är rätt så överens, med det undantaget att jag slipper paradoxen. ;-) Artikeln Treriksröset innehåller geografisk information, information om en kunglighet och information som borde finnas i en artikel om treriksröse. Den kungliga informationen borde finnas i artikeln om skoterleden som har det kungliga namnet då det är huvudsubjektet för besöket. Slutligen så kan vi inkludera Treriksröset i artikeln om Sverige i avsnittet Sveriges nordligaste punkt, eftersom artikeln enbart innehåller geografisk information. Det samma kan man göra med sydligaste, östligaste, västligaste, högsta och lägsta punkt, men då blir Sverige-artikeln trögläst. Nu är exemplet med Treriksrööset lite extremt, men risken med att inkludera alla "Lilla Håla är en by i Stora kommunen" är att kommunartikeln blir väldigt trögläst och informationen om Lilla Håla blir därmed svårtillgänglig. // Castrup 9 oktober 2008 kl. 16.38 (CEST)

Starkt medhåll till StefanB, FredrikT, Boive m fl, samt även IP ovan. Som jag ser det ska vi vara mycket återhållsamma med att radera all typ av användbar och troligen korrekt information, det vinner liksom inte encyklopediprojektet på. Att infoga (vilket inte innebär något stort ytterligare arbete med text förutom själva omdirigeringen när det gäller substubbar) är mycket bättre än att radera, men trollar lika effektivt bort artiklar som är alltför stubbiga och outvidgningsbara. Söker jag på Ortböle vill jag troligen veta var det ligger, och att då omdirigeras till Ortlanda kommun eller Ortmanland där det (förhoppningsvis under egen rubrik "byar" eller liknande) står att Ortböle är en by i Ortlanda/Ortmanland är mycket bättre än att komma till en sida där det står att informationen tidigare har raderats. :) Jag vill inte klandra eller klanka ner alls på xenus som råkat komma mitt i skottväxlingen nu, som jag bara tror gjorde det hela för att åtgärda undermåliga artiklar som inte verkade ordnas, men jag vill som StefanB förorda att man infogar så länge det är möjligt. --ɐbuı1ɟ 9 oktober 2008 kl. 14.41 (CEST)

OZELOTEN ÄR ETT STORT KATTDJUR, säger jag bara. Plrk 14 oktober 2008 kl. 13.14 (CEST)

Kategorisera diskussionssidor

Jag vet inte om detta varit upp på svenska wikipedia innan, men på engelska så kategoriseras diskussionssidor, tex, att uppgifter saknas, som plats för döden. (ex [17], vad tror ni om det? GhostRider ♠ 14 oktober 2008 kl. 18.13 (CEST)

Intressant, men det ökar arbetsbördan genom att man behöver uppdatera både artiklar och motsvarande diskussionssidor vid förändringar, och vi svenskspråkiga är inte så många som de engelskspråkiga, bland vilka även många svenskspråkiga ingår --Rosp 14 oktober 2008 kl. 18.32 (CEST)

med tanke pa alla arga debatter om "anvand bara diskussionssidan for kommentarer om artikeln" tror jag inte att det skulle uppskattas. /Lokal_Profil 14 oktober 2008 kl. 18.50 (CEST)

00-talet?

Jag såg på artikeln 00-talet att den förut innehållit betydligt mer information än nu. Bland annat fanns resonemang kring ordets användning som benämning för tioårsperioden (årtiondet) 2000-2009. Men den texten är nu borttagen. Samtidigt har jag ingenstans på Wikipedia hittat en annan benämning för det decennium vi nu lever i än 2000-talet (decennium), vilket i mitt tycke är klumpigt alternativt obegripligt (om parentesen tas bort). Så vad anser ni: använder folk idag '2000-talet' som benämning även för ett decennium? Förr eller senare måste vi nog - svenskar som wikipedianer - i vilket fall som helst enas om en benämning som innebär POMMF. Hälsningar från en förvirrad wikipedian (född under det förra årtusendet - eller "millenniet" som det tydligen ska heta nuförtiden).--Paracel63 12 oktober 2008 kl. 09.57 (CEST)

Jag har endast hört 00-talet som beskrivning på nuvarande årtionde. --Petter 12 oktober 2008 kl. 11.19 (CEST)

Jag tror att ganska många som säger "tjugohundratalet" och syftar på decenniet. Jag tycker att det är rimligast och mest logiskt ha det som det är nu, på samma sätt som att 90-talet handlar om 90-talet och inte om 1990-talet, även om ganska många kallar 1990-talet för bara 90-talet. POMMF i all ära, men i fråga om årtal så skulle det bli oerhört rörigt att göra på något annat sätt. / Elinnea 12 oktober 2008 kl. 14.43 (CEST)

Håller med Elinnea, det där ändrar ju sig hela tiden och snart, om bara ett och ett halvt år, är det 10-talet igen. De kanske sa 90-talet i början av 1900-talet då de snackade om 1890-talet. J 1982 12 oktober 2008 kl. 14.54 (CEST)

Det gjorde de definitivt. Se till exempel sidan 634 i Karl XV och hans tid från 1910, där "60-talet" förstås syftar på 1860-talet. —CÆSAR 12 oktober 2008 kl. 20.16 (CEST)

Som Caesar skriver ovan, det gjorde det. Det fanns någon rörelse under 1880-talet dessutom som kallades åttiotalisterna, om jag minns rätt. När jag hör någon prata om 2000-talet däremot tolkar jag det däremot som att man tänker på seklet, alternativt millenniet, och det har inte fallit mig in att man kan syfta på decenniet. (En språklig lucka! Man kan förstås också tala om det andra millenniet eller det 20:e århundradet, och borde kunna säga det 200:de decenniet..). Men varför inte skriva in den alternativa betydelsen ("nuvarande sekels decennie med samma nummer") i artiklarna från 00-talet till 90-talet? Å andra sidan, man skriver väl kanske helst inte så? Skriver man inte antingen "vi som växte upp under nittiotalet" eller med siffror "vi som växte upp under 1990-talet"? Varför vara så snål när man ändå skriver med siffror, liksom? --ɐbuı1ɟ 13 oktober 2008 kl. 00.40 (CEST)

Egentligen är det inte så konstigt med en sådan här språklucka, senaste gången vi var med om att det blev nytt decennie, sekel och millenium samtidigt var ju tusen år sen, och då höll nog inte de svensktalande (fornsvensktalande?) tillräckligt bra koll på tiden för att utveckla ett språk anpassat för ett nytt millenium. Vad gäller sakfrågan håller jag med Elinnea och J 1982, 2000-talet (decennium) är det bästa artikelnamnet tills något annat blivit etablerat i alla fall. //moralist 13 oktober 2008 kl. 00.55 (CEST)

...och nittiotalisterna. Författarna alltså. Flinga, varför man ska vara snål när man bollar med siffror har jag alltid frågat mina arbetsgivare också. // Mankash 14 oktober 2008 kl. 16.54 (CEST)

Elinnea, på vilket sätt är det mest logiskt att ha det som det är nu? Borde vi inte åtminstone markera att '00-talet' (uttal: "nollnolltalet") ibland används som benämning på perioden 2000-2009? Via Google hittade jag bland många träffar hit! Att Sveriges regering rekommenderar användningen kanske bör tillmätas någon vikt. På denna länk antyds också att Språkrådet rekommenderar sammalunda. I Språkrådets Frågelådan ges bekräftelse.

Att använda 2000-talet (oavsett om det uttalas "tvåtusentalet" eller "tjugohundratalet") som benämning på ett årtionde finner jag mycket förvillande. Är ni verkligen säkra på att folk inte i praktiken syftar på "detta årtusende/århundrade som vi nu inträtt i"?--Paracel63 14 oktober 2008 kl. 18.58 (CEST)

J 1982, att det snart är 10-talet borde väl snarare öka än minska behovet av en kort och tydlig benämning för "förra årtiondet"?--Paracel63 14 oktober 2008 kl. 19.22 (CEST)

Jag anser att betydelsen av 2000-talet är 2000-2999, 2000-2099 eller 2000-2009, ordnat enligt principen om minsta, näst minsta och näst näst minsta möjliga förvirring. De två första tolkningarna kan särskiljas vid uttal (tvåtusentalet eller tjugohundratalet), men den tredje tolkningen har vad jag vet inget uttal och kan därför bara fungera i skrift eller ihop med en förklarande kommentar. Skrivsättet 00-talet borde bara få användas i sammanhang där det är helt klart för alla vilket århundrade det är ett årtionde till. Vi har ju under flera århundraden blivit fullständigt impregnerade med uttryck av typen 80-talet och 80-talisterna. 00-talet kommer att underkastas samma tolkningsmönster (möjligen med viss preferens för 2000-2009 eftersom det är i samband med det årtiondet som uttrycket verkar ha myntats). Vill man förmedla kunskap till alla bör man inte tala i gåtor som bara de med rätt förkunskaper kan lösa. Att en logiskt sinnad utomjording skulle börja med tolkningen 0-9 tycker jag mot den bakgrunden är rätt ovidkommande. Brukar vi inte undvika förkortningar och skriva ut det självklara på wp? /Rolf B 14 oktober 2008 kl. 20.11 (CEST)

Hm ... jag uttryckte mig kanske onödigt polemiskt ovan, men huvudbudskapet är att varken 2000-talet eller 00-talet är entydiga i sig. En text som vill undvika att bli misstolkad måste hantera det problemet. /Rolf B 14 oktober 2008 kl. 22.24 (CEST)

Jag instämmer. I sitt sammanhang (löptext) förklaras antagligen den lokala betydelsen av både '00-talet' och '2000-talet'. Wikipedia behöver nog dock, förutom rent matematiskt korrekta beskrivningar, även ge viss vägledning om praktisk användning och alternativt ordval för aktuella företeelser. Vi ska både spegla språket och förtydliga där det kan behövas. Därav mina rader ovan.--Paracel63 14 oktober 2008 kl. 22.34 (CEST)

Jag rekommenderar för min egen del, om någon nu lyssnar på mina språkråd, i alla fall att skriva nollnolltalet istället, det är mindre märkligt eftersom 00 inte är ett vanligt nummer, och bokstäver är snällare för ögat i texter än siffror ofta. :) [Strunt samma, det är kanske en vanesak]. Men det får kanske ses som min personliga smak eftersom ingen formell instans verkar rekommendera detta specifikt. Däremot tycker jag gott att man i artiklarna 00-talet till 90-talet kan skriva in en förklaring, eller hänvisning högst upp i artikeln. Artiklarna bör till och med ha sådan information, eftersom det kan vara just detta man är ute efter. Nollnolltalet kan i teorin hänvisa till 600-609 såväl som till 1000-1009 och 1800-1809, men de närmsta hundra åren menar man för det mesta troligen 2000-2009, varför länken skulle kunna gå dit.

Decenniet kallas visst ibland på engelska the naughties, men artikeln om det heter 2000-2009. En användbar titel? --ɐbuı1ɟ 15 oktober 2008 kl. 01.25 (CEST)

Verktyg för samtliga artiklar skapade av en användare

Det finns ett verktyg för att se samtliga artiklar skapade av en specifierad användare på en specifierad Wikimediawiki. Länken går till mina artiklar på Wikipedia. Datorn blir inte särskilt trög ens om man har skapat många sidor, även om det tar ett tag att ladda. Calandrella 14 oktober 2008 kl. 20.51 (CEST)

Precis vad jag tänkt att en gång ta tag i att leta reda på ett verktyg för, när det bleve tid och ork... Tack för tipset! BiblioteKarin 14 oktober 2008 kl. 21.17 (CEST)

Kul! Hittade en del artiklar som jag glömt att jag skapat... Fast den verkar inte kunna ladda färdigt sidan av nån anledning. Entheta 14 oktober 2008 kl. 21.32 (CEST)

Jo nu gjorde den det. Entheta 14 oktober 2008 kl. 21.34 (CEST)

Det är bara för att du bidragit så himla mycket, Entheta. :) Stort wikitack till Calandrella, det här var precis vad jag önskat mig. Och det är inte ens jul än! :) --ɐbuı1ɟ 14 oktober 2008 kl. 23.35 (CEST)

Kul att ni har glädje av det, eftersom jag letat ganska mycket efter ett sådant verktyg. Calandrella 15 oktober 2008 kl. 20.32 (CEST)

Hehe man skulle ju kunna hoppas att det beror på det, men det var nog bara min anslutning som var lite seg, för det funkade sen. Entheta 15 oktober 2008 kl. 22.01 (CEST)

[sic] i artikelinledningar?

Kan man använda sig av [sic] i artikelinledningar, för artiklar om saker som har konstiga, och till synes felaktiga namn? Exempel är Commit Suiside, Ronald McDonald Hus, med flera (var någon annan jag tänkte på för några månader sen men kommer inte ihåg nu). Jag tycker det kan vara en bra idé att använda [sic] där för att förtydliga att de faktiskt stavas så. Användningen skulle alltså vara:

Commit Suiside [sic] var ett kortlivat rockband...

Ronald McDonald Hus [sic] är hus som finansieras av bidrag...

Jag hittar inte om det finns någon riktlinje för detta så jag undrar vad ni andra tycker. Entheta 14 oktober 2008 kl. 23.06 (CEST)

"Vill man använda ett svenskare skrivsätt anser Språkrådet att det går bra att skriva [så!] eller bara [!] i stället när man markera fel i text exakt återgiven i citat."

Commit Suiside [!] var ett kortlivat rockband...

ser fint ut, men går det att länka hakklamrarna? –dMoberg 14 oktober 2008 kl. 23.11 (CEST)

[sic] tror jag fler känner igen än [!] och [så] - den sistnämnda varianten har jag aldrig ens sett. Framför allt i mer uppenbara språkfel, såsom Bostads föreningen (påhittat exempel) tror jag det kan vara en bra lösning. --Andreas Rejbrand 14 oktober 2008 kl. 23.14 (CEST)

(redigeringskonflikt) Fast är [!] och [så!] kända och etablerade? Jag tror det mest känns förvirrande. Nej det verkar inte gå att länka själva hakparenteserna, och inte heller att få dem kursiva, om man vill länka inne i dem. Då blir det bara utskrivet som [[[sic]]]. Men man kan länka själva ordet sic, så att man lätt kan klicka för att få en förklaring. Entheta 14 oktober 2008 kl. 23.17 (CEST)

Inget av detta passar sig i inledningsstycket till en artikel, tycker jag. När man skriver [sic] är det alltid med ett stänk av förakt inför dumheten. Och den som är nyfiken på Ronald McDonald Hus vill inte bli pådyvlad några sådana tillrättavisningar. Man kan notera på diskussionssidan att det verkligen stavas på det sättet. --LA2 14 oktober 2008 kl. 23.19 (CEST)

Tveksamt, men det kanske även behövs omdirigeringar från de korrekta stavningsvarianterna t.ex. Ronald McDonald-hus? --Rosp 14 oktober 2008 kl. 23.21 (CEST)

(redigeringskonflikt) Ja, eftersom det såvitt jag förstår är formellt accepterat, så varför inte? Jag tycker det var en finurlig idé, inte minst med länken. Vill man länka "hakarna" gör man somsåhär: [sic] ([[sic|[sic]]]), men jag tycker det funkar och ser bra ut även utan länkade hakklamrar, ordet som förklaras är sic i sig. (Man skall väl förstås inte överanvända det heller, det ligger något i det LA2 säger om förakt). --ɐbuı1ɟ 14 oktober 2008 kl. 23.28 (CEST)

Låt mig presentera, med kursivering och länkade klamrar: [sic!] :) --ɐbuı1ɟ 14 oktober 2008 kl. 23.31 (CEST)

(redigeringskonflikt här också) Jag finner inte skrivsätten [så!] eller bara [!] vara WP:POMMF, vilket sic är. Dock blir det "skriva-på-näsan"-effekt att använda sic - varför inte istället skriva ut det man menar, exempelvis Commit Suiside (stavning enligt bandet självt) var ett kortlivat rockband...? Ztaffanb 14 oktober 2008 kl. 23.29 (CEST)

Instämmer med er som menar att [sic!] är POMMF och därför bör ha företräde. Det kanske är lite "skriva-på-näsan" åtminstone direkt i en inledning, kanske endast i specialfall (och kanske utan utropstecken)? Att skriva förklaring inom parantes fungerar ju också, "(bandets egen stavning)" skulle jag formulerat mig i exemplet ovan. --ɐbuı1ɟ 15 oktober 2008 kl. 01.06 (CEST)

Mall: [sic] = {{sic}}Herr X Herr X / ✎ 15 oktober 2008 kl. 00.19 (CEST)

För vem skriver man sic? För läsaren eller för redigeraren som gärna rättar stavfle? Om det är för redigeraren så räcker det gott att lägga in en <!--HTML-kommentar--> i wikikoden. Annars tycker jag att det är lite väl drygt att stämpla uppslagsordet med det; det borde vara förbehållet direkta citat. —CÆSAR 15 oktober 2008 kl. 11.13 (CEST)

Jag tycker att det bästa är att sätta en liten not och i notsystemet skriva förklaringar som "bandets/företagets egen stavning", så det framgår att det inte är redigeraren som gjort fel, men att inte heller göra någon större grej av det. / Elinnea 15 oktober 2008 kl. 11.33 (CEST)

Håller med Elinnea. En not pekar också mer exakt ut vad det är som är konstigt fast rätt. /Rolf B 15 oktober 2008 kl. 11.57 (CEST)

Jag delar synen att en not eller parentes är tydligare än ett [sic]. I de nämnda exemplen vet jag dock inte om ens detta behövs, eftersom det är egennamn. // Mankash 15 oktober 2008 kl. 13.18 (CEST)

I en del fall, där man inte direkt vill rikta sig till den vanliga läsaren, utan mer den som tänker "nämen det där är felstavat, det ska jag rätta!" tror jag kan vara att informera i redigeringläge: "Commit Suiside<!--Suicide stavas med c, men detta är bandets egen stavning.--> var ett... " som för läsaren ser ut som "Commit Suiside var ett..." / Elinnea 15 oktober 2008 kl. 14.13 (CEST)

Den som tänker "nämen det där är felstavat" kanske inte vill rätta utan tycker bara att texten var slarvigt eller okunnigt skriven. /Rolf B 15 oktober 2008 kl. 21.17 (CEST)

Succé, flopp, känd?

I många artiklar om musik, filmer, dataspel, klädmärken med mera så nämns att något gör succé. Jag undrar om det verkligen är encyklopediskt att använda ord som succé, flopp och liknande. Ett sådant ord har ju mer med någons förväntningar att göra än en neutral beskrivning av vad som faktiskt händer. När jag sommarjobbade som fiolspelare i en undomsorkester var det enligt mig succé om det kom lika många i publiken som vi var i orkestern. Jag antar att exempelvis Madonna har en helt annan definition på vad en succé är. Mer neutralt kan man ju skriva hur många exemplar av en produkt som sålts eller hur många personer som köpt biljett till en konsert. På samma sätt undrar jag om det verkligen är nödvändigt att skriva att en person är känd, om den endast är känd inom en väldigt liten krests. Däremot kan man ju kanske skriva till exempel vilka andra musiker eller konstnärer som influerats av någon, om en person blivit omskriven i tidningar, eller om den har en fanclub med många medlemmar. Är det ok att plocka formuleringar som innehåller dessa ord med hänvisning till fluff?--Korall 15 oktober 2008 kl. 00.06 (CEST)

Fast när det gäller stora artister och stora filmer, där stora summor investerats i deras produkter, brukar producenterna ha någon förväntan på hur mycket de ska sälja. Har de helt felbedömt bör man kunna tala om en flopp, t.ex. en storfilm som förlorar pengar (Cutthroat Island och Battlefield Earth bör de facto betraktas som floppar), eller en uppstickare som säljer långt över förväntan=succé. Entheta 15 oktober 2008 kl. 00.17 (CEST)

Jag brukar ta bort uttryck som flopp och succe eller mycket mer, eller väldigt mycket osv. Det är relativa uttryck och platsar inte på WP... enligt mig Herr X Herr X / ✎ 15 oktober 2008 kl. 00.21 (CEST)

Fast de borde, anser jag, kunna användas åtminstone om man kan hänvisa till en trovärdig källa, som t.ex. Guinness Rekordbok som säger att Cutthroat Island är filmhistoriens värsta flopp. Entheta 15 oktober 2008 kl. 00.26 (CEST)

De kan ju användas om man citerar någon utan problem, att däremot skriva det som fakta känns lite godtyckligt. Dvs, "Guinness Rekordbok har utsett Cutthroat Island till filmhistoriens största flopp" = OK, "Cutthroat Island är filmhistoriens största flopp" = inte OK. Njaelkies Lea (d) 15 oktober 2008 kl. 00.36 (CEST)

Håller med om att man inte kan säga att den är filmhistoriens största flopp, men enligt alla definitioner borde den åtminstone kunna konstateras vara en flopp, anser jag. Anser även att skivor och filmer som ligger på listor över mest sålda/störst intäkter per definition borde anses som succéer. Entheta 15 oktober 2008 kl. 00.43 (CEST)

Det beror ju på i vilket sammanhang det används. Det kanske inte är en encyklopedisk formulering, men det borde väl inte vara sakligt fel att säga att Chamberlains fredsavtal med Hitler var en flopp ("the pre-war joke", som Monty Python refererar till det som), för det skulle nog de allra flesta neutrala bedömare hålla med om, det skulle vara intersubjektivt sant. Att säga att Johan Asplund är känd bland (svenska) sociologer är heller knappast felaktigt. Många anser att Mozart gjorde bra musik, skulle jag också våga hävda. Om man har en källa som hävdar till exempel att Shaft blev en succé är det också oproblematiskt, som övriga säger ovan (alla påståenden skall förstås ha källor i den bästa av Wikipedior, men i de första exemplena är min poäng att påståendena i sig knappast heller kan ses som osanna). Men har man inte gott om "kött på benen" att hävda sådant är nog de orden i Wikipediatexter ofta en signal om att någon lagt in sin subjektiva upplevelse enkom i texten, och är det på det viset så är det ju felanvänt. --ɐbuı1ɟ 15 oktober 2008 kl. 01.02 (CEST)

Jag håller med flinga. Och jag tycker att Wikipedia är alldeles för fokuserat på kataloguppgifter som födelsedatum och utnämningar (han utnämndes till överstelöjtnant i april 1734, albumet sålde i en miljon exemplar). Det är alldeles för sällan vi klarar av att säga klart ut vad som var dåligt, vad som var bra, vad som kännetecknar en persons gärningar, vad som var viktigt och varför det var viktigt. Jag tror att det beror på att sådana omdömen kräver verklig kunskap, medan kataloguppgifterna går lätt att skriva av ur någon filmdatabas eller sportens resultattabeller. Kataloguppgifternas dominans är helt enkelt en del av stubbsjukan. Från ett krig är det lätt att konstatera hur många som dog, men vid vilken tidpunkt var det soldaterna förlorade modet och vem inspirerade dem att återfå hoppet? Ett föredöme är biografierna om tennisspelare.

Nyligen skrev jag artikeln om programledaren Eric Schüldt. Han är född i april 1979 och programmet "Schüldt i P2" började sändas i januari 2007. Många artiklar nöjer sig med sådana kataloguppgifter. Men den som tänker efter finner att han då var 27 år gammal, en anmärkningsvärt ung ålder för att få sätta sitt eget namn på ett program. En sådan programledare kan man ju inte avskeda rakt av och ersätta med någon annan, för då måste man också ändra programmets namn. Det tyder på ett rätt stort förtroende. Så vem gav honom det? Jo, kanalchefen för P2 som heter Elle-Kari Höjeberg. Uppenbarligen hade hon gillat hans tidigare insatser. Hade detta varit en sport, hade det hetat att hon "upptäckt" och "promotat" honom. Att konstatera detta är inte "egen forskning" och jag är inte Sherlock Holmes, men det är resultatet av någon minuts eftertanke, baserad på de enkla kataloguppgifterna. Det borde vi kunna kosta på oss lite oftare. --LA2 15 oktober 2008 kl. 01.16 (CEST)

Jag anser att det är god skribentsed att inte skriva känslomässigt utan korrekt. Som exempel ger jag det som återfinns i neutralitet, ange källor:

skriv inte

Vissa svenska feminister anser att män är djur.

skriv i stället

I TV-reportaget Könskriget sympatiserade ROKS dåvarande ordförande Ireen von Wachenfeldt med ett citat från SCUM-manifestet av Valerie Solanas, översatt av Sara Stridsberg, som liknar män vid djur. Senare har von Wachenfeldt tagit avstånd från denna liknelse.

Dock har LA2 påpekat det som är viktigast, nämligen att fegt kalenderbiteri aldrig kan ersätta en intressant text. Ztaffanb 15 oktober 2008 kl. 07.52 (CEST)

Att någon yrkesutövare är framgångsrik, eller mer framgångsrik än de flesta, anser jag vara ett objektivt påstående, på samma sätt som det är ett objektivt påstående att Madonna slog igenom med Crazy for You och Like a Virgin, vilka var två singlar hon hade stor framgång med. Detta är mätbart. På samma sätt är det mätbart att någon yrkesutövar är en av de mest framgångsrika i sitt yrke. Detta kan uppskattas på flera olika sätt, utifrån olika kriterier, men det är mätbart, på samma sätt som kändisskap är det (Hur många vet vem Madonna respektive Nisse i Åmål är?). Jag tror däremot inte att det skulle falla någon in att skriva att en ungdomsorkester gjort succé för att det dök upp 20 personer på en konsert. När Horace Engdahl intervjuades om årets Nobelpristagare skrev han att Le Clézio är en mycket framgångsrik författare, nästan folkkär, för att vara seriös författare, och skrev att antalet läsare därför inte kan mätas med deckarförfattarna. Men när han gjorde detta relativa påstående, för i detta fall är det ett relativt påstående, angav han på vilka grunder han fällde omdömet ("för att vara seriös, inte deckarförfattare"). I Madonnas fall är det däremot inte ett relativt påstående att säga att hon är en av de mest framgångsrika kvinnorna i konstnärshistorien (eller vilket ord man bör använda). Hon är det, och det kan mätas i kändisskap, pengar, utrymme i media, med mera. Att inte ge en hint om ungefär hur mycket betydelsefull eller hur framgångsrik en konstnärlig utöövare varit elelr är, är enligt min mening att ge en falsk bild. Alla är inte lika viktiga (detta ska förstås inte blandas ihop med alla människors lika värde), inte lika framgångsrika, eller lika misslyckade.//--IP 15 oktober 2008 kl. 08.32 (CEST)

Det är ganska lätt för utomstående, tror jag, att själv avgöra om någonting är en succe flopp eller liknande. Om någon sålt 100 miljoner album behöver inte succe skrivas ut. Detta är onördigt, det finns ingen anledning att skriva ut sådana ord. Om man vill poängtera att något är en succe eller flopp så tycker jag det är mer rimligt att (utan att skriva flopp eller succe) jämföra med likartade andra exempel för att beskriva artikeln, det skulle vara mer rimligt Herr X Herr X / ✎ 15 oktober 2008 kl. 08.58 (CEST)

Personligen tycker jag att det är mer läsarvänligt att skriva "framgångsrik svensk författare" än att skriva "Hennes tredje roman har sålt i 100 000 exemplar (2008)". För att man ska ha någon som helst uppfattning om siffran måste man ha stor kunskap om försäljningssiffror, nämligen. Jag har själv väldigt vag uppfattning om hur stora kvantiteter det är fråga om när det gäller sålda böcker, skivor, eller hur man mäter film. NPOV ska inte tolkas som att alla vedertagna värden slutar anges. Så länge som det är källbelagt och redovisat på vilka grunder någon sägs vara framgångsrik, bör det stå. Annars beskriver vi inte världen som den är, vi skriver om hur världen är så att den ska sakna värden.//--IP 15 oktober 2008 kl. 09.06 (CEST)

Ordet "framgång" (engelska: success) är IMO inte samma sak som "succé". Jag delar Koralls och Herr X:s uppfattning att ordet "succé" missbrukas. I de flesta fall jag ser det, används det som "NN gjorde succé i sin debut, och var nära att göra mål", vilket i mina ögon faller i samma fack som "de är världens bästa grupp" (de också?) eller "han kan göra vad som helst med en boll" (bygga om den till en folkabubbla?). Personligen brukar jag ofta byta ut det mot något mindre värdeladdat, eller ta bort det ("NN gjorde en lyckad debut"). // Mankash 15 oktober 2008 kl. 09.44 (CEST)

I princip är man väl sällan relevant för en egen artikel på Wikipedia om man inte är framgångsrik inom sitt gebit? Den författare som utkommit med två böcker kan för övrigt mycket väl se det som en framgång att alls bli publicerad. Bedömningar bör alltså ges någon typ av sammanhang för att ge egentlig information. Jag skriver till exempel ofta i inledningen till idrottsbiografier "X är en friidrottare på nationell elitnivå" eller "X är en friidrottare på internationell elitnivå", vilket är tänkt att kort ange meritnivån utan att bara falla tillbaka på resultatrapportering som inte nödvändigtvis alla har lätt att utläsa kontentan ur. /dcastor 15 oktober 2008 kl. 10.59 (CEST)

"I princip är man väl sällan relevant för en egen artikel på Wikipedia..." - jo, det är det man är... Relevanskriterierna är mycket lågt satta. Men jag tycker att det verkar vara ett bra sätt att ge läsaren en möjligeht att positionera ett artikelämne på det sätt du anger. Inom t.ex. litteratur och bildkonst saknas dock ett motsvarande ord för "elitnivå"; Elsie Johansson är t.ex. en författare på motsvarande nationell elitnivå, medan Lars Norén "tävlar" på den globala scenen.//--IP 15 oktober 2008 kl. 11.04 (CEST)

Jag vet inte om jag håller med om att Wikipedia bara skriver om folk och företeelser som är "framgångsrika". Vi har t.ex. artiklar om filmerna jag nämnde ovan, som ingen kan hävda är framgångsrika. Att en person eller sak är känd innebär inte per automatik att den är framgångsrik. Någon, låt säga en skådespelare, kan vara framgångsrik en period för att senare göra film efter film som floppar (rent objektivt sett) och upphöra att vara framgångsrik, även om personen fortfarande är känd. Bela Lugosi till exempel var framgångsrik en period och fortsatte vara känd hela livet och fram till våra dagar, men hans karriär efter 30-talet kan nog sägas präglas mer av floppar än framgångar. Entheta 15 oktober 2008 kl. 12.17 (CEST)

Framgång kommer och går. Det är ändå ofta tydligare att skriva "boken fick dålig kritik och sålde inte alls på förväntad nivå" än "boken floppade". Måttstocken för flopp/succé är ofta oklar. Bela Lugosis senare filmer drog väl in pengar nog för att täcka sin budget? I den meningen var de väl inte några floppar, trots att deras konstnärliga innehåll ifrågasattes under deras samtid? // Mankash 15 oktober 2008 kl. 13.11 (CEST)

Jo, det kanske var ett dåligt exempel eftersom de senare filmerna kanske inte är att betrakta som floppar utifrån de troligtvis låga förväntningar som fanns på dem, hur som helst gick han från att vara storstjärna i Dracula till att bara medverka i massproducerade poverty row-filmer. Ett bättre exempel vore kanske t.ex. Geena Davis, vars karriär och stjärnstatus, åtminstone enligt en.wp, skadades fullständigt av Cutthroat Island. Ett annat hypotetiskt exempel vor en skådis, författare eller musiker som försöker göra comeback men vars nya film/bok/skiva fullständigt misslyckas att sälja. Jag anser alltså att det finns sådana tillfällen då "flopp" inte är ett värdeladdat ord utan ett objektivt konstaterande, och detsamma med succé. Man bör kanske inte använda orden i onödan men jag ser inget problem alls i att använda dem när det är relevant. Entheta 15 oktober 2008 kl. 18.33 (CEST)

I Portal:Eurovision_Song_Contest står det att "Riverdance gör succé som pausnummer.". Bröderna Dalton beskrivs som en succé. Vad gör en bifigur eller ett pausnummer till en succé? Det kan ju vara svårt att veta vem i serietidningen som gör att den säljer eller om folk verkligen köper biljetter till ett evenemang för att se ett pausnummer. --Korall 15 oktober 2008 kl. 22.17 (CEST) Det är inte så att jag är emot att skriva att någon är känd om det anges inom vilken grupp den är känd, eller att en person är framstående om det anges på vilket sätt, och gärna hur man kan mäta något sådant. Men några gånger har jag hittat artiklar där det står "person X är känd genom fenomen Y", där jag verkligen inte känner till varken X eller Y. Till exempel skulle jag aldrig skriva att Hideshi Tamenori är känd för att han vunnit VM i othello 7 gånger. Medelsvensson vet ju inte vad othello är för spel, och definitivt inte att det anordnas VM i det. --Korall 15 oktober 2008 kl. 22.31 (CEST)

Men är du helt historielös? Riverdance var ursprungligen ett koreograferat pausinslag i ESC-finalen 30 april 1994, som dagarna efteråt fick sådan enorm, positiv uppmärksamhet i tidningsrecensioner, att man beslöt att göra en egen show och turné av det. Hela den mångåriga Riverdance-vågen föddes genom den succé som pausinslaget gjorde. Det var objektivt en succé. Vad är problemet? Den svenska artikeln om Riverdance kanske inte förklarar detta tydligt nog? Läs i så fall på i den engelska en:Riverdance och komplettera den svenska beskrivningen. --LA2 15 oktober 2008 kl. 22.46 (CEST)

Kina växer

Det har gått en dryg månad sedan Bothnia startade projekt Kina. Då var Kina det land i världen som svenska Wikipedia hade i särklass minst antal artiklar per invånare om. På en månad har nu antalet Kinaartiklar vuxit med nästan tio procent!

Datum	14/9	2/10	15/10
Antal artiklar		1103	1146
Uppskattat antal artiklar*	1056	1109
1000:e artikel	Yongzheng-kejsaren	Xin Qiji	Watchman Nee

Dessutom har under den senaste månaden många basartiklar byggs ut, nomenklatur gjorts mer enhetlig och faktarutor standardiserats. Fortfarande finns dock oändligt mycket att göra, särskilt med tanke på det stora intresset för Kina på sistone, så projektet ser gärna fler deltagare. Även för den som inte har några specialkunskaper att bidra med finns mycket att göra, bland annat en lång lista med artiklar som bör översättas från andra språk. Så välkommen att anmälan dig på projektsidan! //Rotsee 15 oktober 2008 kl. 11.11 (CEST)

Äppelsorter med döda länkar

Artiklar om äpplen har i flera fall en extern länk som beskriver vilken/vilka zoner äppelsorten kan odlas i. Problem:

1. det är knappast globalt att referera till ett svenskt zonsystem
2. länkarna fungerar inte (torde vara avsedda att gå till (www.tradgard.org/hemtradgarden/500/zonkartainter.jpg)

Bör rättas upp - eller ännu hellre tas bort. Ztaffanb 30 september 2008 kl. 23.21 (CEST)

Det är väl mest svenskar som läser svenska wikipedia så informationen kunde ju vara intressant. Hursomhelst verkar det just nu vara uppemot tvåhundra artiklar som länkar till www.tradgard.org och de flesta av dem går till den försvunna bilden. Kan man be en robot ta bort dem? (se förslag nedan) 217.209.198.110 1 oktober 2008 kl. 12.07 (CEST)

En så massiv länkning till en annan hemsida tycker jag känns klart olämpligt. Riggwelter 1 oktober 2008 kl. 14.06 (CEST)

Kartan ligger nu här. /Pieter Kuiper 1 oktober 2008 kl. 15.01 (CEST)

Nej, vi ska inte utgå från att våra läsare vill ha information om just svenska förhållanden. Dessutom skriver vi för att skapa en encyklopedi, inte för att tillfredställa läsarna. Ett superbra recept på pannkakor skulle många läsare antagligen vilja ha, men för den skulle ska inte receptet finnas på Wikipedia. Calandrella 1 oktober 2008 kl. 15.57 (CEST)

Är det inte i så fall bättre att skapa en artikel om zonsystemet och länka till kartan därifrån och från alla äppelartiklarna till zonartikeln? /Lokal_Profil 1 oktober 2008 kl. 16.09 (CEST)

Svenskspråkiga Wikipedia har stark övervikt av information om förhållanden i Sverige. Jag tycker det är bra och tror inte att det strider mot globalt perspektiv. Jag får inte lägga in sådant som inte är encyklopediskt motiverat. Men jag är fullt berättigad att begränsa mig till sånt som handlar om Sverige. Om någon annan vill berätta om odlingszoner i Ukraina så går det också bra. En encyklopedi som inte värdesätts av användare är poänglös. Det är mycket bra om man påverkas av vad andra kan tänkas vara intresserade av. Svenskspråkiga läsare är troligen mer intresserade av svenska förhållanden än människor i allmänhet. --Ettrig 1 oktober 2008 kl. 16.18 (CEST)

"Dessutom skriver vi för att skapa en encyklopedi, inte för att tillfredställa läsarna." skriver användare Calandrella ovan. Jag baxnar. Det är inget självändamål att skriva en encyklopedi. Grundtanken är att sprida fri kunskap över hela världen. Att ge alla tillgång till världens vetande. Användare Ettrig tycker jag uttrycker sig på ett klokt sätt. /rrohdin 1 oktober 2008 kl. 16.23 (CEST)

Jo, ändamålet är att skriva en neutral encyklopedi med verifierbar information och att bland annat via denna sprida fri kunskap. Att begränsa denna information till svenska förhållanden motverkar vårt syfte, att erbjuda hela mänsklighetens information, det uppfyller det inte. Naturligtvis kan man välja att bara skriva om svenska företeelser och hur företeelser är i Sverige, men då bör man göra detta tydligt (skriva det under en rubrik vid namn "Sverige" eller en artikel vid namn "Företeelse i Sverige") och inte framhålla Sverige om annan information i artikeln finns/läggs till. Att länka till en sida om en äppelsorts utbredning i just Sverige (eller vad det var) är ohållbart i längden; till slut skulle det bli flera hundra länkar till äppelsortens utbredning i olika länder. Dock skulle man kunna länka i Äppelsorten i Sverige-artiklar, eller under "Sverige"-rubriken. Calandrella 1 oktober 2008 kl. 16.36 (CEST)

Det är ingen som begränsar informationen till svenska förhållanden. Det går utmärkt att lägga till kunskap om andra länder. Problemet med ohållbart många länkar är ett framtida problem som får behandlas om det uppstår. /rrohdin 1 oktober 2008 kl. 16.52 (CEST)

Hmmm... Ja, okej. Låt länkarna stå om de är korrekta. Calandrella 1 oktober 2008 kl. 17.50 (CEST)

Som jag ser det är globalt perspektiv en neutralitetsfråga. Vi ska alltså inte skriva saker ur ett svensk synsätt, utan ett globalt. Däremot bör vi inte ta bort information bara för att denna behandlar ett svenskt fenomen, medan information om ickesvenska fenomen saknas. Sådan millimeterrättvisa gränsar till kalenderbiteri och är synnerligen korkat. Att ta bort nyttig encyklopedisk information är alltid korkat. Sen är det frågan om vilken odlingszon ett äpple passar i är något som bör inkluderas i en encyklopedi eller ej. -- JIESDEO 1 oktober 2008 kl. 19.11 (CEST)

Om ett äpple odlas i svenskt klimat är det en bra idé att skriva i vilken odlingszon som det kan odlas. Det är en rätt så noggrann angivelse av var det går att odla, även om man råkar bo utanför denna odlingszon. Jag är inte hortolog, men har ändå svårt att tänka mig ett mer användbart system som dessutom är förståeligt och användbart för den typiska läsaren. Vad som däremot skulle strida mot riktlinjer om globalt perspektiv vore att ange odlingszon på palmer och annat som inte växer i någon svensk odlingszon. --Idrougge 16 oktober 2008 kl. 02.02 (CEST)

Att lägga in information är så klart bra, och jag ser inget större problem med denna typ av "masslänkning" heller, jämför IMDb-länkning. /Grillo 1 oktober 2008 kl. 16.25 (CEST)

Jag föreslår att vi gör såhär, och så får vi hoppas att odlingszon utökas. Det är inte säkert att det går att åstadkomma en fri zonkarta att ladda upp på commons (se här), men som ersättning finns fungerande externa länkar i zonkarteartikeln. En robot borde kunna klara det med viss assistans. 217.209.198.110 2 oktober 2008 kl. 13.26 (CEST)

Eftersom det är jag som är ansvarig för detta bekymmer, borde jag kanske komma med ett förslag. Kan man inte bara skriva vilken odlingzon som äpplet gynnsammast odlas i, utan att internlänka/externlänka, för att läsaren själv får kolla upp var odlingzonen ligger? Kanske är ett dåligt förslag. Det bästa vore dock om vi kom överens om ett förslag inom kort, så detta kan ordnas. TJ 2 oktober 2008 kl. 16.16 (CEST)

Sen så tycker jag att 217.209.198.110 kom med ett bra förslag. När det är konsensus om hur vi ska göra kan jag göra det monotona arbetet, om inte en Robot kan göra det. TJ 2 oktober 2008 kl. 16.23 (CEST)

Nu skriver jag många inlägg på rad, men vill bara säga att jag tycker att 217.209.198.110's förslag skulle fungera bra. Jag skulle gärna göra arbetet att göra om odlingzon-biten på artiklarna till så de är på Gravensteiner nu. TJ 2 oktober 2008 kl. 16.27 (CEST)

Ett meddelande till alla administratörer!

Hej allihop! Jag är inte ute efter att "sprida propaganda" om mig själv eller något sådant. Utan jag kommer här med ett tips, som jag tror skulle kunna göra stor nytta för (unga?) användare som bryter mot regler....

Jag har (ägnat tid) de senaste dygnen varit ute och spanat lite.... på bl.a några som har/har haft konflikter, användare emellan.

Jag skulle föreslå att alla administratörer som har problem med klottrare, vandaler och ffa med sådana som inte lär sig att respektera (bl.a) källhänvisnings-regeln, att be dessa hänvisa till mig, och läsa hela texten om "min användarstart", i ett arkiv på min användarsida, som jag har hållit på med de senaste dagarna.

För vissa användare kommer fortsätta att nonchalera den regeln, trots att ni administratörer hänvisar, med interna länkar, på disk.inläggen. För de unga (i min ålder eller yngre) som redigerar med egenforskning är för stolta över att "ha rätt"! (Dessutom så har dessa oftast rätt i det de bidrar! Det vet jag, för jag har kontrollerat bidragen hit och dit...) Och en ung "egenforskare" tänker alltid såhär (t.ex): "Jag skriver ju rätt, det är ni som har fel!" "Ni borde slänga era förbaskade regler åt h.....e!" "Varför står det då att Wikipedia jobbar på att vara vara "det största uppslagsverket", när man bara kan skriva sånt som redan finns att söka?!!"

-Ingen av dessa användare bryr sig om att läsa denna regel rakt av, trots att ni hänvisar!!!

Jag själv var ju med om mycket sådant "rabalder" hela våren (-08). Och med mitt arkiv här, ger jag dessa "störande användare" på Wikipedia en möjlighet att se (läsa), hur det kan gå om man inte accepterar Wikipedias regler direkt från start. Och dessutom så lyckades jag ändra skepnad och lämna allting "ont" bakom mig, och istället blev den jag är idag. Då får "sabotörerna" även se att: Fastän det kan verka helt omöjligt, så går det att ändra sig. Det går faktiskt att tänka om! (I bästa fall kan man då sedan få höra sånt här av dem: "Okej, jag går väl med på reglerna då, trots att de är helt sjuka!")

("Hur smutsigt det än må vara.... kan man alltid städa upp det igen.") :P

Dit jag vill komma med det här är att hitta ett nytt, effektivt sätt att kunna förhindra allvarliga diskussioner och (större) konflikter (användare emellan) på Wikipedia i framtiden. För det jag har suttit och läst de senaste dygnen har bitvis sett riktigt hämsk ut, faktiskt. :( Och sådant är bara slöseri med tid för er, och för alla här! Dessutom lär det bli betydligt färre långtidsblockeringar!

-Kan vi inte försöka prova det här iaf? / Mvh Vostok 8 oktober 2008 kl. 00.00 (CEST)

Tack för att du delar med dig av din lärorika historia. Jag ska komma ihåg att länka till den om jag träffar på någon ny användare som kommer i konflikt med wikipedias skrivna och oskrivna regler. /rrohdin 9 oktober 2008 kl. 20.34 (CEST)

Snälla, sluta med dina sarkasmer. Det har aldrig varit särskilt lyckat på wikipedia. xenus 10 oktober 2008 kl. 08.25 (CEST)

Oj! Jag hoppas att ingen annan tror att mitt inlägg var sarkastiskt. Jag tycker verkligen att det var mycket intressant och upplysande att läsa om Vostoks erfarenheter. /rrohdin 10 oktober 2008 kl. 11.16 (CEST)

Det var intressant att läsa dina erfarenheter med Wikipedia på Användare:Vostok/arkiv, Vostok. I någon mening känner jag igen mig, även om jag inte lyckades med att bryta några av Wikipedias regler i början. Jag kommer ihåg känslan av tänka "men jag vill ju bara väl" när jag korrigerades i mitt tycke lite väl bryskt av både en och två användare. Jag hade dock ingen koll på detta med administratörer och egentligen aldrig upplevt speciellt stor skillnad mellan administratörer och andra erfarna användare. Jag tror att anledningen att man som ny användare kan uppleva att man möts bryskt beror på att alla som försöker hålla efter Wikipedia och städa från vandaler, klottrare har massor med att göra och att meddelande därför ofta blir korta och inte sällan i form av mallar. --Kr-val 10 oktober 2008 kl. 08.48 (CEST)

-Haha, tackar! :P Kul att ni går med på detta, och hoppas det kommer funka!... / Mvh Vostok 10 oktober 2008 kl. 16.08 (CEST)

Tack för redogörelsen, Vostok! Det var en mycket intressant läsning. Du uppger att du är 19-20 år gammal och jag har ingen anledning att betvivla detta. En 50-åring hade också kunnat komma med egna "riktigare" siffror om liftarnas längd, men hade nog uttryckt sig annorlunda. Du skriver att du gått naturvetenskapligt gymnasium och du kan ju uttrycka dig i skrift, så uppenbarligen är du inte den typiske hockeyhuliganen. Men det som slår mig är hur mycket ilska du uttrycker, du ville hämnas på dem som du tyckte motarbetade dig, det hela blev en boxningsmatch. Andra wikipedianer i din ålder framstår som totala mesar i jämförelse, snälla och lugna. Det andra som slår mig är att du omtalar administratörer som "han" och "honom" och "IT-män" i 30-årsåldern. Fick du aldrig intrycket att de kunde vara tjejer? Hade du riktat samma ilska mot dem i så fall? Jag säger inte att du har fel, för jag tror att många wikipedianer är killar. Men var det naturligt för dig att förutsätta att du hade kommit till herrarnas omklädingsrum? --LA2 10 oktober 2008 kl. 19.23 (CEST)

Hejsan! Tack för tipsen! Ja, jag är 20 år gammal, Vädur! (20 ½ rättare sagt, hehe!) :P

Ang könsfördelningen, vänlig läs här! (Och till alla som ser detta: Ursäkta min könsfördelning!!)

Att jag skriver många arga uttryck i arkivet är så sant.... Men det är jag tvungen att göra, för att 100-procentigt detaljerat skriva precis hur en arg, oerfaren, ung "egenforskare" själv tänker om de utsatts för (t.ex) blockering på det viset! (Vänlig, läs mer om detta, i ett av inläggen här!)

Förövrigt vill jag också tala om att dessa värden ÄR faktiskt korrekta, varese ni tror det eller inte. MEN...jag kan i nuläget inte tala om för er hur jag kom fram till dessa resultat. Det är ytterligare en mycket lång historia! Och..... det handlar om erfarenheter och begåvning, och som om det vore ett "6:e sinne"!

/ Mvh Vostok 10 oktober 2008 kl. 20.53 (CEST) :P

Du kanske är övertygad om att dina värden är korrekta. Jag kanske tycker att du är en trevlig typ och litar på dig. Men problemet uppstår i nästa led. När jag möter Maud Olofsson (eller valfri tredje person) och hon ifrågasätter uppgifterna, vad ska jag säga då? "Lita på mig" kanske inte riktigt fungerar i den situationen. Det är då jag behöver en bra källa att hänvisa till, inte en som jag kan lita på utan en som Maud kan lita på, och det är din sak att ge mig den källhänvisningen. För annars är det "egen forskning" och sådant är inte hållbart i Wikipedia. Men om du skriver en debattartikel och får den införd i liftägarföreningens medlemstidning, så har du något som går att hänvisa till. En doktorsavhandling är förstås ännu bättre, men en debattartikel är i alla fall något. --LA2 11 oktober 2008 kl. 05.25 (CEST)

...Dock bortsett från den lill detaljen: att jag kräver inte att mina värden ska publiceras i artiklarna. Jag ville nu bara tala om för er att värdena är korrekta, så ni vet varför jag blev så "arg", och att "klotter" då kändes så förnedrande, och därmed orsakade ilskan. Men har ni helt och hållet glömt bort att jag respekterar riktlinjerna (och tycker om er) idag?

Dessutom så orkar jag idag helt enkelt inte berätta (med bokstäver) hur jag kommit fram till resultaten, och jag tror heller inte att det är många som har liftars längd som större intresse direkt...

Och kom ihåg: Det här stycket startade jag för att "få bort användarbråken", som ödslar tid och psyke - Inte diskutera mig och mina lift-mätningar!

Så nu föreslår jag att vi slutar här, och prövar den här idén ovan! Och nu går vi tillbaka till det vi höll på med innan det här. Tack! / Mvh Vostok 11 oktober 2008 kl. 12.17 (CEST)

Jag tycker att Vostok sätter fingret på något viktigt, när han pekar på frustrationen över att inte kunna rätta till saker. Jag tror att det är en inte alltför liten grupp som likt Vostok kommer till Wp med ett smalt specialintresse, där man - ofta på goda grunder - har insikter om att någonting i det lilla som finns publicerat i ämnet, är felaktigt, och borde rättas till. Att WP inte är rätta stället för detta kan inte vara uppenbart för den som inte är insatt i WP. Varför ska det som är felaktigt men dessvärre råkar stå i en bok, ha företräde framför det som är sant men ännu inte är publicerat. Vi kallar sådana korrigeringar för klotter, mallar med K1 etc och TÅG och kanske blockering. Kanske vi skulle ha en alternativ mall, som förklarar problemet på ett vänligt och pedagogiskt sätt, istället för att kalla det klotter, som någon mycket väl kan ha ägnat väldigt mycket tid av självständiga studier. Dessa personer kan, likt Vostok, i många fall bli värdefulla WP-ianer, om de förstår problemet, och inte utsätts för en onödigt ovarsam behandling. Eller finns kanske den mallen redan - i så fall borde den användas flitigare! WP:BIN. Taxelson 11 oktober 2008 kl. 19.47 (CEST)

Problemet är att vi använder mallar som substitut för att prata med folk. Det har aldrig fungerat och kommer aldrig att fungera. /Grillo 11 oktober 2008 kl. 22.33 (CEST)

Vid rent uppenbart klotter är det enligt min mening ett okej tillvägagångssätt, men vid oklarheter bör naturligtvis "personliga" meddelanden skrivas. Vid välkomnanden bör mallar inte användas. Calandrella 11 oktober 2008 kl. 22.38 (CEST)

....Inte för det angår mig...men jag tror era förslag vore kloka. -Jag instämmer!! :P / Vostok 12 oktober 2008 kl. 12.15 (CEST)

Nu ikväll har jag gjort en utökning i arkivet. -Vad anser ni om det här? / Mvh Vostok 12 oktober 2008 kl. 21.54 (CEST)

Jag är lite fundersam till en sak: den grupp som nya användare kan komma i konflikt med enligt texten kallas genomgående för "administratörer". Kanske är det en nödvändig förenkling för att inte krångla till det för nybörjare, men å andra sidan är det missvisande – återställningar, blockeringsvarningar och frågor om källhänvisningar kan göras av alla användare, och icke-administratörer kan märka upp sidor för snabbradering eller lägga upp dem på SFFR, eller begära på BOÅ att "bråkiga" användare ska blockeras (och om snabbraderings- eller blockeringsbegäran kommer från etablerade användare är det ändå ganska sällan som administratörerna nekar att verkställa den). Jag vet inte vad man ska kalla gruppen som beskrivs, men det ingår inte bara administratörer i den, och omvänt tror jag inte att man kan räkna alla administratörer dit. "Etablerade användare" är kanske en möjlighet, men många etablerade användare knatar bara på i sitt hörn av Wikipedia utan att göra väsen av sig på diskussionssidor och liknande.

Taxelson tog upp smala specialområden, och det fick mig att tänka på en sak som jag har funderat på ett tag: är det över huvud taget lämpligt att Wikipedia har artiklar om saker som bara har beskrivits i en enstaka källa som inte har kassaskåpssäker trovärdighet? Man får problem med verifierbarheten som beskrivits ovan, och om förhållandena ändras så att artiklarna borde uppdateras kanske det inte finns någon ny källa som beskriver de ändrade förhållandena. Kanske är detta något vi borde hålla i bakhuvudet lite oftare när vi diskuterar vilka artiklar som ska skapas och vilka som ska raderas. //Essin 15 oktober 2008 kl. 22.04 (CEST)

Nu när du säger det så....Det blev nog lite fel ändå..... :) Jag ändrade innehållet nyss - från "administratörer" till "användare" / "WP-ianer". Jag hoppas det ser bättre ut nu! :) / Mvh Vostok 15 oktober 2008 kl. 23.42 (CEST)

Tragiskt...!

Hej på er alla igen! Hörni, det här var då ingen rolig läsning direkt...! :( Hur kunde det bli så där, egentligen? Jo, det vet jag! -Tyvärr är det för att ni förklarar reglerna på ett alldeles för hårt och hjärtekrossande sätt, ända från första början - speciellt för nybörjarna! :( Jag vet att ni försöker göra så gott ni kan. Men en så ung redigerare (16år?) som verkligen vill försöka hjälpa till med bidrag på Wikipedia, förstår helt enkelt inte hur ett sådant här ställe fungerar. Källhänvisning var ett ord som man för första gången fick höra - så sent som i högstadiet! Då är det helt nytt för en ungdom, och det tar tid att lära sig vissa saker hur de ska anändas och fungera. Och det är inte förrän sent in på gymnasiet som man börjar arbeta med sådant som kräver källor, i skolarbetet! Jag vet inte ens om Kabom överhududtaget vet vad en källa egentligen är. -Så med denna hälsning vill jag att Kabom bör befrias från sin permblock, och få en riktig andra chans, även fastän h*n har sagt många dumma saker. När Kabom befrias ska h*n hänvisas till mig omgående, så jag får prata med Kabom - för jag vill prova och se om jag är rätt person att förklara dennes situation. Jag vet precis hur det är att känna sig "nedtryckt och omsvärmad"! -Tack! / Mvh Vostok 14 oktober 2008 kl. 21.49 (CEST)

Jag är lite osäker på om ditt inlägg är seriöst eller inte. Självklart ska nybörjare bemötas vänligt, men den användaren verkar fullständigt oseriös. Ser inte hur det skulle gynna Wikipedia att avblockera denna, som dessutom tycks använda sig av marionetter. Det skapar bara ett väldigt merarbete att upprepade gånger försöka förklara saker för folk som inte vill förstå, för att inte tala om att hela tiden behöva städa upp efter och tjafsa med användare som uppenbart är vandaler. Entheta 14 oktober 2008 kl. 22.18 (CEST)

För mig var källhänvisning en självklarhet redan i grundskolan... --Andreas Rejbrand 14 oktober 2008 kl. 23.17 (CEST)

Okej. :) Men min klass fick dock ingen riktig förklaring förrän i årkurs 8-9. Och då var det bara någon enstaka gång vi skulle göra källhänvisning där. Det mesta vart sen i gymnasiet. -Men som sagt, det är nog olika för oss alla, vad det än är. :P / Vostok 15 oktober 2008 kl. 00.01 (CEST)

Att skriva på Wikipedia är ingen rättighet. Vårt mål är att skapa ett bra uppslagsverk, och om vi märker att en användare inte förbättrar verket, så ser jag faktiskt inte vad vederbörande har här att göra. Wikipedia är i första hand ett uppslagsverk, och bara i andra hand ett "trevligt ställe att hänga på". Du tror för övrigt väldigt mycket på dig själv, vilket är bra (så länge det är seriöst menat), men ibland kan det kännas lite tveksamt med sådana kommentarer som din ovan (... så jag får prata med ...). Jag säger inte att det är fel att skriva så, och du kan mycket väl ha rätt, men jag hoppas du är medveten om att det kan uppfattas som lite "egendomligt" åtminstone. --Andreas Rejbrand 14 oktober 2008 kl. 23.21 (CEST)

Självklart var det seriöst menat! Men eftersom ni inte verkar hålla med, så får det väl vara så då. Det som var tanken med det hela var att jag ville ge (t.ex) Kabom tips och förslag till att bli en bra WP-ian. Menmen.... ni håller inte med, så....Men en sak bör ni då tänka på i framtiden: -Var lugna och snälla mot nybörjare - från första början! För då kommer det inte att bli fler användare som t.ex Kabom. Kommentarer och mallar från administratörerna kan uppfattas som elakt och illa menat, för en nybörjare. Så var mycket noggranna och försiktiga! -Bara ett tips!... :P / Mvh Vostok 15 oktober 2008 kl. 00.01 (CEST)

Du skriver "När Kabom befrias ska h*n hänvisas till mig omgående, så jag får prata med Kabom". Detta är ett tämligen egendomligt sätt att diskutera:

1) "befrias" - detta låter som om någon har berövat Kabom h*ns frihet (vilket inte stämmer - det är ingen rättighet (=frihet) att redigera på Wikipedia)

2) "ska h*n hänvisas till mig omgående" - en order..? knappast ett bra sätt att få sin vilja igenom på Wikipedia

3) "så jag får prata med Kabom"" - vad hindrar dig redan nu?

Jag säger inte att dina åsikter är fel - men däremot är det sätt du framför dem på tveksamma. Ztaffanb 14 oktober 2008 kl. 23.42 (CEST)

Tack, Ztaffanb. Genom ditt inlägg syns det klart och tydligt varför ni reagerade som ni gjorde. Jag ser ju nu hur jättefel jag uttryckte mig! För det jag egentligen menade med den där meningen var:

1) "ska h*n hänvisas till mig omgående" - Ser ju klart och tydligt ut som en order! Men så menade jag faktiskt inte. Jag menade: "Hänvisa h*n till mig innan h*n hinner komma ut i artlikarna eller hinner hoppa på administratörer". Jag räknade med att h*n skulle kunna vara mycket arg, och att det kunde vara en jätterisk att h*n skulle bete sig vårdslöst på en gång. Därför ville jag att h*n snabbt skulle hänvisa till mitt arkiv, och senare ville jag försöka förklara sakerna för h*n, varför Kabom blev den h*n blev.

2) "så jag får prata med..." - Mycket egendomligt skrivet! Men den frasen blev här inte rätt uppfattad av er, tyvärr. Jag ville se om jag kunde försöka ge Kabom tips hur man kan bli en bra WP-ian, fastän man har varit.....en total odåga!

3) "befria" - Totalt misslyckat skrivet! Jag vet inte alls hur jag kunde skriva det. Men jag räknade nog inte med att ni skulle reagera såhär. -Självklart vet jag att redigering på WP inte är någons rättighet! Men det jag menade var såklart bara "avblockera". -Allting vart alltså helt misslyckat skrivet, som ni ser!

Jag hoppas att jag inte ställde till med några problem för er. Isåfall så ber jag hemskt mycket om ursäkt! Ska jag vara ärlig, så skäms jag nu lite över formateringen som blev. / Mvh Vostok 15 oktober 2008 kl. 11.27 (CEST)

Jag har ingen åsikt i sakfrågan men jag anser att det är fördomsfullt att utgå från att någon förstår/känner till källhänvisning och dylikt först vid en viss ålder. Calandrella 15 oktober 2008 kl. 20.34 (CEST)

Jag tycker inte att 16 är för ungt för att förstå hur Wikipedia fungerar, eller vad en källa är, vi har användare som är yngre och som har mycket god förståelse för hur detta funkar. Det är överhuvudtaget inte en fråga om ålder, utan en fråga om inställning/attityd. Hur man ser på att någon säger till en, om man tror att de gör det för att jävlas med en, eller om man tror att de gör det för att de vill väl, hur man reagerar när man inte förstår och någon säger till en. Man kan säga "Jag förstår inte, vad är en källa, och hur gör man för att lägga in den?" eller så kan man börja svära, nonchalera, trolla, ljuga, använda marionetter och angripa folk på ett aggressivt sätt. Det är ett val som man själv gör och ens handlingar får konsekvenser, t.ex att man blir avstängd. / Elinnea 15 oktober 2008 kl. 22.44 (CEST)

Ni har så rätt. :) Det är ens inställnig allt handlar om. Jag tyckte ändå Kabom fick en rätt så hygglig start, iaf (-med användarkontot!). Men sedan var det tydligen något som hände, så det totalt spårade ur. Jag kunde inte hitta exakt vad. Men det var nog vid en redigering som han (nu vet jag att det är en pojke) inte riktigt höll med om varför hans redigeringar ifrågasattes. Dssutom såg jag idag även att Kaboms situation är som många av oss andra nog inte är - dvs lider av autism, som jag inte hade sett förut. (=Se mig inte som en fördömmare, bara!!) Därför ville jag försöka se om det var omtänksamt, att kunna föreslå att ge honom en andra chans. Tanken var nog god, men det här var nog helt och hållet inte hans plats....tyvärr.

PS: Däremot måste jag verkligen tacka er alla för berömmen jag fick i diskussionen angående mitt arkiv, här ovan! Er beröm där gjorde mig mycket glad, lättad och stolt! :P Jag hoppas verkligen att arkivet ska kunna lösa framtida konflikter och orosmoment på WP! :) / Mvh Vostok 15 oktober 2008 kl. 23.22 (CEST)