Hoppa till innehållet

Frankrikes premiärminister

Från Wikipedia
Frankrikes premiärminister
Premier ministre de la République française
TitelHans Excellens
ResidensHôtel Matignon
SäteParis
Utses avFrankrikes president
UnderställdFrankrikes president & nationalförsamlingen
MandatperiodIngen begränsning
Förste innehavareMichel Debré
Inrättat22 juni 1815
Webbplatswww.gouvernement.fr/premier-ministre

Frankrikes premiärminister (franska: Premier ministre de la République française) är Frankrikes regeringschef och leder därmed Frankrikes regering.

Regeringen delar den verkställande makten med presidenten som är landets statschef.

Funktion och roll

[redigera | redigera wikitext]

Presidenten utser premiärministern samt övriga ministrar utifrån premiärministerns förslag. Presidenten kan inte avsätta premiärministern eller övriga ministrar annat än på premiärministerns inrådan. Nationalförsamlingen kan dock avsätta regeringen genom misstroendevotum och därför utses premiärministern från den partigrupp som har majoritet i nationalförsamlingen. Detta innebär att Frankrikes president och premiärminister kan tillhöra olika politiska partier, en sådan situation benämns cohabitation. Premiärministerns huvudkontor finns i Hôtel Matignon i Paris. Ämbetet har funnits sedan 22 juni 1815, men med varierande titlar.[1]

Före antagandet av femte republikens konstitution 1959 titulerades Frankrikes regeringschef vanligtvis Président du Conseil des Ministres, på svenska konseljpresident. Efter det första kejsardömets fall 1815 och fram till andra kejsardömets införande 1851 var konseljpresidenten landets regeringschef. Under Napoleon III:s enväldesstyre 1851-69 var befattningen vakant. Med vissa avbrott 1869-1870 tituleras regeringschefen kabinettschef. 1870-1871 styrdes landet av Frankrike av Gouvernement de la Défense nationale (Regeringen för nationellt försvar). Under tredje och fjärde republiken var regeringschefens titel åter konseljpresident.

Lista över Frankrikes premiärministrar

[redigera | redigera wikitext]
Hôtel Matignon, premiärministerns residens.
Konseljpresident Från Till Parti
Jules Dufaure 19 februari, 1871 24 maj, 1873 Oberoende (ex-monarkist)
Albert de Broglie 25 maj, 1873 22 maj, 1874 Monarkist
Ernest Courtot de Cissey 22 maj, 1874 10 mars, 1875 Konservativ
Louis Buffet 10 mars, 1875 23 februari, 1876 Monarkist
Jules Dufaure 23 februari, 1876 12 december, 1876 Oberoende (ex-monarkist)
Jules Simon 12 december, 1876 17 maj, 1877 "Vänsterrepublikan"
Albert de Broglie 17 maj, 1877 23 november, 1877 Monarkist
Gaëtan de Rochebouët 23 november, 1877 13 december, 1877 Konservativ
Jules Dufaure 13 december, 1877 4 februari, 1879 Oberoende (ex-monarkist)
William Waddington 4 februari, 1879 28 december, 1879 Oberoende (ex-monarkist)
Charles de Freycinet 28 december, 1879 23 september, 1880 "Opportunist-republikan"
Jules Ferry 23 september, 1880 14 november, 1881 "Vänsterrepublikan"
Léon Gambetta 14 november, 1881 30 januari, 1882 "Opportunist-republikan"
Charles de Freycinet 30 januari, 1882 7 augusti, 1882 "Opportunist-republikan"
Charles Duclerc 7 augusti, 1882 29 januari, 1883 "Vänsterrepublikan"
Armand Fallières 29 januari, 1883 21 februari, 1883 "Vänsterrepublikan"
Jules Ferry 21 februari, 1883 6 april, 1885 "Vänsterrepublikan"
Henri Brisson 6 april, 1885 7 januari, 1886 "Radikal republikan"
Charles de Freycinet 7 januari, 1886 16 december, 1886 "Opportunist-republikan"
René Goblet 16 december, 1886 30 maj, 1887 "Radikal republikan"
Maurice Rouvier 30 maj, 1887 12 december, 1887 "Opportunist-republikan"
Pierre Tirard 12 december, 1887 3 april, 1888 "Vänsterrepublikan"
Charles Floquet 3 april, 1888 22 februari, 1889 "Radikal republikan"
Pierre Tirard 22 februari, 1889 17 mars, 1890 "Vänsterrepublikan"
Charles de Freycinet 17 mars, 1890 27 februari, 1892 "Vänsterrepublikan"
Émile Loubet 27 februari, 1892 6 december, 1892 "Vänsterrepublikan"
Alexandre Ribot 6 december, 1892 4 april, 1893 "Vänsterrepublikan"
Charles Dupuy 4 april, 1893 3 december, 1893 "Vänsterrepublikan"
Jean Casimir-Perier 3 december, 1893 30 maj, 1894 "Vänsterrepublikan"
Charles Dupuy 30 maj, 1894 26 januari, 1895 "Vänsterrepublikan"
Alexandre Ribot 26 januari, 1895 1 november, 1895 "Vänsterrepublikan"
Léon Bourgeois 1 november, 1895 29 april, 1896 "Radikal republikan"
Jules Méline 29 april, 1896 28 juni, 1898 "Vänsterrepublikan"
Henri Brisson 28 juni, 1898 1 november, 1898 "Radikal republikan"
Charles Dupuy 1 november, 1898 22 juni, 1899 "Vänsterrepublikan"
Pierre Waldeck-Rousseau 22 juni, 1899 7 juni, 1902 "Demokratisk republikansk allians"
Émile Combes 7 juni, 1902 24 januari, 1905 "Radikala socialistpartiet"
Maurice Rouvier 24 januari, 1905 12 mars, 1906 "Demokratisk republikansk allians"
Ferdinand Sarrien 12 mars, 1906 25 oktober, 1906 "Radikala socialistpartiet"
Georges Clemenceau 25 oktober, 1906 24 juli, 1909 "Radikala socialistpartiet"
Aristide Briand 24 juli, 1909 2 mars, 1911 "Republikanska socialistpartiet"
Ernest Monis 2 mars, 1911 27 juni, 1911 "Radikala socialistpartiet"
Joseph Caillaux 27 juni, 1911 21 januari, 1912 "Radikala socialistpartiet"
Raymond Poincaré 21 januari, 1912 21 januari, 1913 "Demokratiska republikanska partiet"
Aristide Briand 21 januari, 1913 22 mars, 1913 "Republikanska socialistpartiet"
Louis Barthou 22 mars, 1913 9 december, 1913 "Demokratiska republikanska partiet"
Gaston Doumergue 9 december, 1913 9 juni, 1914 "Radikala socialistpartiet"
Alexandre Ribot 9 juni, 1914 13 juni, 1914 "Demokratiska republikanska partiet"
René Viviani 13 juni, 1914 29 oktober, 1915 "Republikanska socialistpartiet"
Aristide Briand 29 oktober, 1915 20 mars, 1917 "Republikanska socialistpartiet"
Alexandre Ribot 20 mars, 1917 12 september, 1917 "Demokratiska republikanska partiet"
Paul Painlevé 12 september, 1917 16 november, 1917 "Republikanska socialistpartiet"
Georges Clemenceau 16 november, 1917 20 januari, 1920 "Radikala socialistpartiet"
Alexandre Millerand 20 januari, 1920 24 september, 1920 Oberoende
Georges Leygues 24 september, 1920 16 januari, 1921 "Demokratiska republikanska partiet"
Aristide Briand 16 januari, 1921 15 januari, 1922 "Republikanska socialistpartiet"
Raymond Poincaré 15 januari, 1922 8 juni, 1924 "Demokratisk allians"
Frédéric François-Marsal 8 juni, 1924 15 juni, 1924 "Republikansk federation"
Édouard Herriot 15 juni, 1924 17 april, 1925 "Radikala socialistpartiet"
Paul Painlevé 17 april, 1925 28 november, 1925 "Republikanska socialistpartiet"
Aristide Briand 28 november, 1925 20 juli, 1926 "Republikanska socialistpartiet"
Édouard Herriot 20 juli, 1926 23 juli, 1926 "Radikala socialistpartiet"
Raymond Poincaré 23 juli, 1926 29 juli, 1929 "Demokratisk allians"
Aristide Briand 29 juli, 1929 2 november, 1929 "Republikanska socialistpartiet"
André Tardieu 2 november, 1929 21 februari, 1930 "Demokratisk allians"
Camille Chautemps 21 februari, 1930 2 mars, 1930 "Radikala socialistpartiet"
André Tardieu 2 mars, 1930 13 december, 1930 "Demokratisk allians"
Théodore Steeg 13 december, 1930 27 januari, 1931 "Radikala socialistpartiet"
Pierre Laval 27 januari, 1931 20 februari, 1932 Oberoende (konservativ)
André Tardieu 20 februari, 1932 3 juni, 1932 "Demokratisk allians"
Édouard Herriot 3 juni, 1932 18 december, 1932 "Radikala socialistpartiet"
Joseph Paul-Boncour 18 december, 1932 31 januari, 1933 "Republikanska socialistpartiet"
Édouard Daladier 31 januari, 1933 26 oktober, 1933 "Radikala socialistpartiet"
Albert Sarraut 26 oktober, 1933 26 november, 1933 "Radikala socialistpartiet"
Camille Chautemps 26 november, 1933 30 januari, 1934 "Radikala socialistpartiet"
Édouard Daladier 30 januari, 1934 9 februari, 1934 "Radikala socialistpartiet"
Gaston Doumergue 9 februari, 1934 8 november, 1934 "Radikala socialistpartiet"
Pierre Étienne Flandin 8 november, 1934 1 juni, 1935 "Demokratisk allians"
Fernand Bouisson 1 juni, 1935 7 juni, 1935 "Republikanska socialistpartiet"
Pierre Laval 7 juni, 1935 24 januari, 1936 Oberoende konservativ
Albert Sarraut 24 januari, 1936 4 juni, 1936 "Radikala socialistpartiet"
Léon Blum 4 juni, 1936 22 juni, 1937 "Folkfronten"
Camille Chautemps 22 juni, 1937 13 mars, 1938 "Folkfronten"
Léon Blum 13 mars, 1938 10 april, 1938 "Folkfronten"
Édouard Daladier 10 april, 1938 21 mars, 1940 "Radikala socialistpartiet"
Paul Reynaud 21 mars, 1940 16 juni, 1940 "Demokratisk allians"
Philippe Pétain 16 juni, 1940 11 juli, 1940 Militär
Regeringschef Från Till
Pierre Laval 11 juli, 1940 13 december, 1940
Pierre Étienne Flandin 13 december, 1940 9 februari, 1941
François Darlan 9 februari, 1941 18 april, 1942
Pierre Laval 18 april, 1942 17 augusti, 1944
Konseljpresident Från Till Parti
Charles de Gaulle 3 juni, 1944 26 januari, 1946 oberoende
Félix Gouin 26 januari, 1946 24 juni, 1946 Socialistiska partiet
Georges Bidault 24 juni, 1946 16 december, 1946 MRP
Léon Blum 16 december, 1946 16 januari, 1947 Socialistiska partiet
Konseljpresident Från Till Parti
Paul Ramadier 22 januari, 1947 24 november, 1947 Socialistiska partiet
Robert Schuman 24 november, 1947 26 juli, 1948 MRP
André Marie 26 juli, 1948 5 september, 1948 PRV
Robert Schuman 5 september, 1948 11 september, 1948 MRP
Henri Queuille 11 september, 1948 28 oktober, 1949 PRV
Georges Bidault 28 oktober, 1949 2 juli, 1950 MRP
Henri Queuille 2 juli, 1950 12 juli, 1950 PRV
René Pleven 12 juli, 1950 10 mars, 1951 UDSR
Henri Queuille 10 mars, 1951 11 augusti, 1951 PRV
René Pleven 11 augusti, 1951 20 januari, 1952 UDSR
Edgar Faure 20 januari, 1952 8 mars, 1952 PRV
Antoine Pinay 8 mars, 1952 8 januari, 1953 CNIP
René Mayer 8 januari, 1953 27 juni, 1953 PRV
Joseph Laniel 27 juni, 1953 18 juni, 1954 CNIP
Pierre Mendès-France 18 juni, 1954 23 februari, 1955 PRV
Edgar Faure 23 februari, 1955 31 januari, 1956 PRV
Guy Mollet 31 januari, 1956 12 juni, 1957 Socialistiska partiet
Maurice Bourgès-Maunoury 12 juni, 1957 6 november, 1957 PRV
Félix Gaillard 6 november, 1957 13 maj, 1958 PRV
Pierre Pflimlin 13 maj, 1958 1 juni, 1958 MRP
Charles de Gaulle 1 juni, 1958 8 januari, 1959 UNR
Porträtt Namn Tillträdde Avgick Politiskt parti Parlamentsval President
(Period)
Michel Debré 8 januari 1959 14 april 1962 UNR I (1958) Charles de Gaulle

(1959–1969)
Georges Pompidou 1 14 april 1962 7 december 1962 UNR
2 7 december 1962 8 januari 1966 II (1962)
3 8 januari 1966 1 april 1967
4 5 april 1967 10 juli 1968 III (1967)
Maurice Couve de Murville 10 juli 1968 20 juni 1969 UDR IV (1968)
Jacques Chaban-Delmas 20 juni 1969 6 juli 1972 UDR Georges Pompidou

(1969–1974)
Pierre Messmer 1 6 juli 1972 5 april 1973 UDR
2 5 april 1973 1 mars 1974 V (1973)
3 1 mars 1974 27 maj 1974
Jacques Chirac 1 27 maj 1974 26 augusti 1976 UDR Valéry Giscard d'Estaing

(1974–1981)
Raymond Barre 1 26 augusti 1976 29 mars 1977 Oberoende
(anslöt sig till UDF)
2 29 mars 1977 31 mars 1978
3 31 mars 1978 21 maj 1981 VI (1978)
Pierre Mauroy 1 21 maj 1981 23 juni 1981 PS François Mitterrand

(1981–1995)
2 23 juni 1981 23 mars 1983 VII (1981)
3 23 mars 1983 17 juli 1984
Laurent Fabius 17 juli 1984 20 mars 1986 PS
Jacques Chirac 2 20 mars 1986 10 maj 1988 RPR VIII (1986)
Michel Rocard 1 10 maj 1988 22 juni 1988 PS
2 23 juni 1988 15 maj 1991 IX (1988)
Édith Cresson 15 maj 1991 2 april 1992 PS
Pierre Bérégovoy 2 april 1992 29 mars 1993 PS
Édouard Balladur 29 mars 1993 18 maj 1995 RPR X (1993)
Alain Juppé 1 18 maj 1995 7 november 1995 RPR Jacques Chirac

(1995–2007)
2 7 november 1995 3 juni 1997
Lionel Jospin 3 juni 1997 6 maj 2002 PS XI (1997)
Jean-Pierre Raffarin 1 7 maj 2002 17 juni 2002 UMP
2 17 juni 2002 30 mars 2004 XII (2002)
3 31 mars 2004 31 maj 2005
Dominique de Villepin 31 maj 2005 17 maj 2007 UMP
François Fillon 1 17 maj 2007 18 juni 2007 UMP XIII (2007) Nicolas Sarkozy

(2007–2012)
2 19 juni 2007 13 november 2010
3 14 november 2010 15 maj 2012
Jean-Marc Ayrault 1 15 maj 2012 31 mars 2014 PS XIV (2012) François Hollande

(2012–2017)
Manuel Valls 1 31 mars 2014 27 augusti 2014
2 27 augusti 2014 6 december 2016
Bernard Cazeneuve 1 6 december 2016 10 maj 2017
Édouard Philippe 1 15 maj 2017 21 juli 2017 Republikanerna XV (2017) Emmanuel Macron

(2017–)
Édouard Philippe 2 21 juli 2017 3 juli 2020 Oberoende höger XV (2017)
Jean Castex 1 3 juli 2020 16 maj 2022 Oberoende XV (2017)
Élisabeth Borne 1 16 maj 2022 9 januari 2024[2] RE XV (2022)
Gabriel Attal 1 9 januari 2024[2] 5 september 2024 RE XV (2022)
Michel Barnier 1 5 september 2024 - Republikanerna XVI (2024)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]