Hoppa till innehållet

Knippnejlika

Från Wikipedia
Knippnejlika
Dianthus armeria L.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningNejlikordningen
Caryophyllales
FamiljNejlikväxter
Caryophyllaceae
SläkteNejliksläktet
Dianthus
ArtKnippnejlika
D. armeria
Vetenskapligt namn
§ Dianthus armeria
AuktorL., 1753
Synonymer
Från Jan Kops: Flora Batavia, 1898

Från Jan Kops: Flora Batavia, 1898

Knippnejlika (Dianthus armeria L.) tillhör familjen nejlikväxter.

Knippnejlika är vanligen ettårig, men kan förekomma tvåårig och som kortlivad perenn. Blir upp till 60 cm hög.

De mörkgröna bladen är 15 — 55 mm långa och 5 mm breda. De är håriga och sitter parvis motsatta, glest placerade en bit upp längs stjälken. Därovanför grenar sig stjälken sparsamt.

På äldre plantor kommer en bladrosett från knopparroten.

I toppen på stjälken en grupp om 2 till 10 blommor på korta, eller nästan obefintliga skaft. Blomman är 8 — 13 mm tvärs över.

Blommorna är mörkt röd-rosa med många vita prickar på de 5 kronbladen, som längst ut blir något flikiga.[1] Längst in är de håriga.

Blomningstid junijuli i Europas nordligare områden, men kan förlängas ända till september söderut.

I varje blomma 10 ståndare och 2 pistiller på korta stift. Blommorna sluter sig framåt kvällningen.

Blommorna är luktlösa, och synes inte vara attraktiva för pollinerande insekter. Förökningen sker därför genom självbefruktning.

I varje blomma bildas efter pollineringen en 4-rummig kapsel (fröhus) som mogen öppnar sig i 5 flikar. Kapseln innehåller ungefär 400 frön. En del kapslar förblir slutna över vintern.

Kromosomtal 2n = 30.

Av knippnejlika finns följande underarter:

Angrepp av Puccinia arenariae på ett blad av Stellaria nemorum

Knippnejlika kan angripas av svamparna Puccinia arenariae och Uromyces dianthi. Bladen fläckas av svamparnas sporer.

Dianthus armeria har bildat följande hybrid:

Dianthus armeria finns i större delen av Europa.

I några europeiska länder är knippnejlika hotad. i Storbritannien är den i stort sett utrotad, och finns kvar endast på ett fåtal platser.

I Frankrike är knippnejlika på tillbakagång i region NE Nord-Pas-de-Calais, nära gränsen till Nederländerna, och föreskrifter har utfärdats om skydd för knippnejlika.[2]

Dianthus × javorkae Kárpáti finns i Rumänien, Serbien och Tyskland.

Södra halvklotet finns knippnejlika införd i Chile.[3]

  • I Norden [2]. Förr har knippnejlika funnits även på Gotland.
    • I Sverige huvudsakligen i kusttrakter, men sällsynt och fridlyst.

Torr gräsmark, gärna lerig.

Skogsbryn, vägkanter och torrbackar.

Förekommer från 0 till 1 200 m ö h.

  • Släktnamnet Dianthus härleds från grekiska Διός, Dios (ett alternativt namn till guden Zeus) och ἀνθός, anthos = blomma. Betydelsen blir sålunda Zeus blomma. I överförd bemärkelse kan det även förstås som gudomlig blomma.
Tvåsidigt knippe

Odlas som prydnadsväxt i trädgårdar.

  1. ^ Davies, Paul; Bob Gibbons. Field Guide to Wild Flowers of Southern Europe. The Crowood Press Ltd 
  2. ^ Belles fleurs de France 
  3. ^ Flora of North America

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]